Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1954 - Passning och funktion, av Hilding Törnebohm - Konstruktörens krav på passningar, av Gustav Boestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 mars 1954-
279
På funktionstoleransernas område är det
ytterst svårt att komma med några generella
synpunkter, som hjälper oss att välja passning, så
att en viss funktion uppfylles. I teknikens värld
är funktionen alltför mångskiftande för en
sådan generell behandling. Varje individuellt
problem förutsätter, som redan sagts, sin egen
forskning och denna forskning måste begränsas
till det förhandenvarande problemet.
Uppskattningstoleranserna, som syftar till att
ernå en önskad passning, lämpar sig däremot
utmärkt väl för generell behandling. Man vill
säkerställa en funktion, och för konstruktören
gäller det då att lämna sådana anvisningar, att
passningen blir lämplig för ändamålet. Det
ligger i sakens natur, att varje konstruktör har
benägenhet att föreskriva onödigt snäva
toleranser. Han har icke möjlighet att genom forskning
i varje individuellt fall få svar på frågan, huru
stora spel- eller greppvariationer som maximalt
kan tillåtas för att funktionen icke skall
äventyras.
Resultatet blir, att han vill vara på den säkra
sidan, då han uppskattar toleranserna. På detta
område är det säkerligen mycket att vinna
genom ökade kunskaper och bättre förståelse.
Detta vinnes genom att låta det subjektiva om-
dömet få stödja sig på ett hjälpmedel av
lämpligt slag, t.ex. en lämplig
passningsdemonstra-tionssats. Dessutom kan det icke nog varmt
rekommenderas, att olika konstruktörer
konfronteras med varandra, när det gäller att uppskatta
toleranser av förevarande slag. Ofta visar det
sig nämligen, att en konstruktör har en helt
annan uppfattning än en annan konstruktör.
Bägge kan ha rätt. Har man detta klart för sig,
blir det också påtagligt, att mänsklig tolerans
måste finnas, när toleranser fastställs för att
åstadkomma en viss passning. Passningens
karaktär kan i de flesta fall tillåtas variera
betydligt mer än vad man i första taget har
benägenhet att gå med på. Funktionen behöver icke
äventyras, om vi låter andra människors
uppfattning vinna gehör.
Litteratur
1. Kienzle, O: Passungssysteme. VDI-Forsehungsheft 259, Berlin
1922.
2. Törnebohm, H: Toleranser och tolcransmätverktyg. Verkstäderna
23 (1927) h. 3 s. 61.
3. Perard, A: Etudes sur les ëtalons à bouts.
4. Zetterlund, S: Toleranser och passningar. Stockholm 1946.
5. Schlesinger, G: Die Passungen im Maschinenbau.
Forschungs-arbeiten auf dem Gebiet des Ingenieurwesens h. 193, Berlin 1914.
6. Törnebohm, H: The importance and the reliability of control.
The tendency towards the rationalization of control. Föredrag i
Bryssel vid CIM 3-mötet, september 1950.
Konstruktörens krav på passningar
Professor Gustav Boestad, Stockholm
I goda maskiner skall maskinelementen vara
tillräckligt hållfasta, tillräckligt slitstarka och
tillräckligt stela. Dessutom skall elementen
samarbeta väl, något som mycket beror på hurdan
passningen mellan dem är. Delarna kan vara
parade med grepp, med mellanpassning eller med
spel, fig. 1.
Många gånger kan konstruktören ganska noga
beräkna eller på annat sätt säkert avgöra hurdan
passning man bör ha. I andra fall kan han ha svårt
nog att bestämma sig för hurdan den bör vara.
Därtill kommer att verkstaden vill ha ett ord
med i laget. Det anses rent av råda ett visst
motsatsförhållande mellan konstruktör och verkstad.
Konstruktören bör givetvis aldrig fastställa en
passnings noggrannhet utan att ta hänsyn till
vad som rimligtvis kan presteras. Även det har
sina svårigheter. Man kan ju nu göra nästan vad
som helst, bara det får kosta hur mycket som
helst. Att välja rätt passning och
noggrannhetsgrad på toleranserna är svårt. Det är
konstruktören som i första hand har att göra det.
621.753.2
Han har därvid att utgå från att vissa krav
på funktion, livslängd och driftsekonomi hos
maskinen skall vara uppfyllda. Det önskar säkert
Fig. 1. Avmått för axlar (^M) med nominell diameter
30—40 mm och avmått H 7, H 8 och H 9 för hål (Ml).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
