Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1954 - Passningar och toleranser i varvsindustrin, av Bertil Österman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«
288
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Mätning av propelleraxelkona.
en iir nedbringad till ett minimum genom den noggranna
slipningen. Spindel och styrning kan endast levereras
tillsamman.
Bränslepumpar
Vid tillverkning av bränslepuinpar iir förhållandena
likartade som vid bränsleventiler med nitrerstål som
material, men dimensionerna blir större. För en större
dieselmotor är kolvdiametern 38 mm och passningslängden
225 mm. Man använder icke heller i detta fall
tolerans-satta mått, utan detaljerna får tillverkas med största
möjliga precision. Kolven är försedd med urfräsningar för
reglering av brännoljemängden per pumpslag, varför en
viss diskontinuitet i sliptrycket uppstår vid slipningen.
Härigenom erhålles en orundhet på 1,5—2,0 (i, som ger
ökat läppningsarbete. Dessa delar levereras icke var för
sig, men man kan passa in en ny kolv i ett begagnat
pumphus.
Karakteristiska tillverkningsobjekt på ett varv
är: propellrar, propellerhylsor och
propelleraxelledningar. Propellrar av metall, som nu är
vanligast, beställs i regel i utlandet. Propellerkonan
erbjuder största intresset ur passningssynpunkt.
En för handelsfartyg normal propellerkona har
längden 1 000 mm, största diametern 510 mm
och minsta diametern 430 mm. För konan
tillverkas vanligen tre likadana plåtmallar av 4 mm
stålplåt, varav propellerleverantören får en för
bearbetning av konan i propellern samt rederiet
och verkstaden vardera en.
Propelleraxlar
Propelleraxelledningen på ett fartyg, där maskineriet är
placerat midskepps, består i stort sett av fem inellanaxlar
med vardera ca 8 000 mm längd och en propelleraxel med
ca 6 000 mm längd. Mellanaxlarnas diameter är ca 450 mm.
Axlarna är sammankopplade med bultade flänsförband och
flänsdiametern är ca 800 mm. Propelleraxeln, den aktersta
axeldelen, är något grövre med ca 510 mm diameter och
försedd med påkrympt metallfoder.
Metallfodren beställs utomlands, invändigt färdigbearbetade
till en tolerans av ± 0,5 mm ocli utvändigt grovbearbetade
med 3 mm arbetsmån. Efter invändig mätning av fodret
svarvas propelleraxeln med krympmånen 1 :1 000 och
toleransen ± 0,05 mm. Efter påkrympning av fodret på
axeln färdigsvarvas utvändigt till mått j]^io mm-
Konan på axeln svarvas efter nämnda plåtmall, fig. 2.
Passningen som erhålls med dessa enkla plåtmallar, är
överraskande god. Propellerkonan måste dock skavas till
tät anliggning med axelkonan genom justering av de sinå
geometriska fel propellerkonan är behäftad med.
Reservpropeller och reservpropelleraxel arbetas så att de blir
identiskt lika med de ordinarie så att man snabbt skall
kunna göra utbyten.
För marinfartyg tillverkas kontolkar av gjutjärn, vilka
ställer sig dyrare, är tyngre och mera ohanterliga än
plåtmallarna, men man behöver i gengäld icke passa axel och
propeller tillsammans.
Mellanaxlarna har vanligen vardera två glidlagerlägen för
bärlager. Lagerlägena svarvas och putsas till f2-tolerans.
Flänsdiametrarna svarvas till toleransmåttet ijyo mm
för borrjigg. Kopplingsförbandet består av 12 passbultar
med diametern 80 mm och delningsdiametern i detta fall
650 mm. Bulthålen i axelflänsarna borras efter borrjigg
och tempoföljden är: borrning, arborrning och
brotsch-ning till 80 H7.
Härefter sammankopplas axelledningen utan någon
sam-manbrotschning. Tyvärr kan H7-passning i bulthålen inte
hållas med brotschning, varför hålen måste mätas.
Bultarna uppläggs oslipade i lager och slipas till passning
efter de sålunda uppmätta hålen. Dessa bultar brukar
mycket sällan eller aldrig behöva bytas. Genom ett dylikt
förfarande håller man arbetskostnader och kostnader för
verktyg nere.
Propellerhylsor
Propellerhylsan är utförd som ett grovt gjutjärnsrör,
med följande ungefärliga mått: längd 3 000 mm,
ytterdiameter 800 mm och innerdiameter 600 mm. Utvändigt
svarvas hylsan till mått tagna i akterstävens arborrade
hyls-läge. För att erhålla en god presspassning svarvas hylsans
ytterdiameter med en tillåten tolerans avj^QQg mm.
Hylsan är försedd med ett invändigt metallfoder, som
svarvas utvändigt till passniått efter uppmätning av den
arborrade propellerhylsan. Passningslängden i hylsan för
fodret är uppdelad i två olika diametrar för alt underlätta
ipressningen av hylsfodret.
Vid arborrning av foderläget i hylsan gäller att få största
möjliga cylindricitet på passningslängden, som är ca 2 000
mm. Diametern får inte öka mot det inre läget. Arbetarna
brukar som regel rikta upp en arborrstång genom
indikering av stillastående stång från uppspänningsbordet
eller med vattenpass. Detta sätt är emellertid icke
tillfredsställande, då borrstänger i allmänhet ger större eller
mindre "kast".
Ett enkelt men säkert förfarande är att söka ut en punkt
på borrstången, som vid rotation och axiell rörelse
genererar en i det närmaste korrekt cylinder. I den erhållna
punkten placeras skärverktyget för finbearbetningen.
Följande tabell visar mätresultaten dels efter arborrning av
en hylsa med uppriktad stång enligt förstnämnda system
och dels efter omborrning med stången riktad enligt det
senare förfarandet. Mätningen börjar vid hylsans
akterända.
1:a arborrningen Omborrning
574,00 mm ^ 575,03 mm ^
574,08 „ 0,21 mm 575,00 „ i 0,03 mm
574,21 „ I 575,03 „ J
574,76 „ I 576,08 „ \
574,85 „ j 0,14 mm 576,08 „ 0,03 mm
574,90 „ J 576,05 „ J
Betingelserna var vid båda arbetsoperationerna lika,
således även bearbetningsdata. Denna princip för
uppriktning av borrstången gäller generellt för all arborrning.
Hylsfodret svarvas efter i hylsan uppmätta medelmått med
tolerans it o,’o! mm en §oc* presspassning erhålles.
Vevstakar • ,
En detalj av intresse med hänsyn till utbytbarheten är
vevstaken med sina vev- och tvärstyckslager (fig. 3), där
utskiftning av lager får ske vid större förslitning eller på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
