Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1954 - Passningar och toleranser i varvsindustrin, av Bertil Österman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 mars 195b 7
grund av sönderkörning. Konstruktionen består av
vevstaken och bultade till denna i foten vevlagret och i
toppen de båda tvärstyckslagren. Det viktigaste kravet på
denna konstruktion är att vev- och tvärstyckslager skall
vara så noggrant parallella med varandra som möjligt i
både horisontal- och vertikalplanet, då annars brytningar
uppstår. Lagren lokaliseras i vevstaken med plana
sam-manliggningar mot fot- och toppända med en central
styrning samt med lagerbultarna.
Bultarna och den centrala styrningen bildar en s.k.
tre-punktsstyrning, vilken som bekant är mycket svår alt
åstadkomma.
Tidigare användes i dessa bultförband mycket snäva
toleranser och därigenom blev det mycket besvärligt att
åstadkomma passningarna och utbytbarheten. En
övergång till lättare spel och toleranser har inte försämrat
funktionen men i hög grad underlättat bearbetning och
utbytbarhet. Vid vevtappsdiametern 550 mm begagnas för
don centrala styrningen i vevstake och vevlager vid 180
mm diameter passningen H8—f8, för bultarna 115 f8 och
för bulthålen i vevstake och vevlager 115 D8.
Samma toleranser används i tvärstyckslagren, men där
är bultdiametern mindre, 78 unn. Trots dessa relativt lätta
passningar måste bearbetningen utföras med största
omsorg och med lämpliga fixturer för att undvika
sainman-bearbetningar.
Borrning av bulthålen i vevstaken utförs i en lådfixtur,
monterad på svängbord i arborrverk och fixerad efter
fotens bottenplan och den däri svarvade centrala
hanstyrningen. Operationsföljden blir då borrning,
arborr-ning och brotschning.
Vev- och tvärstyckslager borras efter det vitnietall gjutits
i. Borrningen görs i radialborrinaskin, och lagren
uppspänns i borrfixturer, vilkas hålavstånd är identiskt lika
med det i lådfixturen för vevstaken. Borrstängerna är
styrda i båda ändar.
Hålen färdigbearbelas genom finborrning med
liård-metallskär. Denna metod har befunnits vara noggrannare,
enklare och billigare än användning av brotschar.
Tidigare användes brotschar, men det visade sig mycket
osäkert, dels pä grund av en relativt kort utslitningstid för
verktygen, då hålen tämligen snart kom utanför tolerans
-området, och dels på grund av verktygsbrott i det
vanligen besvärliga stålgjutgodset. En jämnare och bättre
kvalitet erhålls genom finborrning.
Härefter färdigbearbetas lagergången i arborrverk ined
utgångsläge från fotplanet och de borrade bulthålen. På
detta sätt får man en god kontroll på den räta vinkeln
mellan bulthålens och lagergångens centerlinjer.
Vevlager-bultarna och tvärstyckslagerbultarna slipas givetvis till
f8-toleranser.
Tvärstyckstappen är en av de mest påkända detaljerna i
ett stort dieselmaskineri, varför största möjliga
noggrannhet vid tillverkningen måste iakttas. Dessa tappar utförs
i 0,45 % kolstål utan härdning. Totallängden är 910 mm,
tappdiametern 360 mm och den rektangulära
mittsektionen 370 X 390 mm.
Det genom tappen vinkelrätt gående hålet för kolvstång
och planet för gejdskon måste utföras med största
möjliga rätvinklighet och parallellitet. Tappändarna svarvas
därför så nära lika som möjligt med tolerans h7. Hålet och
planen svarvas med tappen upplagd i V-block, vilket ger
den bästa noggrannheten. Tapparna slipas till f8, konicitet
och ovalitet ligger inom 0,01 mm. Lagerspelet mellan tapp
och tvärstyckslager 0,2 mm erhålles genom skavning vid
monteringen.
Vid slipning av icke härdade stål får man vanligen en
uppruggning av ytan, i detta fall blir profildjupet 3 fi efter
slipning. Denna ytjämnhet är icke tillräcklig för en god
funktion av tvärstyckslagret. Tapparna poleras därför med
putsduk i svarv till ett profildjup av 0,5 jx. Härdade
kolv-tappar för hjälpmotorer polerslipas i slipmaskin till 0.2 fx
profildjup.
Fig. 3.
Vevstake med
vev- och [-tvärstyckslager-]
{+tvärstycks-
lager+} samt [-tvärstycks-tapp.-]
{+tvärstycks-
tapp.+}
Cylinderfoder
Större cylinderfoder är en mycket vanlig utbytesdcl. De
utförs i gjutjärn med speciell mikrostruktur med
Brinellhårdheten 200—225. Cylinderdiametrar på upp till 800 inni
ocli längder på upp till 3 000 111111 förekommer.
Cylinder-loppet arborras till bästa möjliga geometriska form och
ytjämnhet. Loppet finborras ined hårdmetallverktyg utan
efterföljande slipning eller putsning, då slippartiklar lätt
intränger i gjutjärnets relativt öppna struktur och onormalt
försliter cylinderväggar och tätningsringar.
För ett cylinderfoder med diametern 740 mm är
toleransen mm. Denna tolerans hålls mycket väl, fig. 4.
Skärhastighet och matning måste anpassas efter det
bearbetade materialet och materialet i skäret. För ett gott
resultat får fasförslitningen icke överstiga 0,3 mm. Vid
t.ex. 0,5 mm fasförslitning blir resultatet redan mycket
sämre.
Det är icke enbart det bearbetade materialets hårdhet
utan även variationer i mikrostrukturen som förorsakar
olika fasförslitning. I detta fall har skärhastigheten varit
51 m/min, matningen 0,32 mm per varv och skärdjupet
0,3 mm. Det erhållna profildjupet är i cylinderfodrets topp
9 [x och i dess undre del 8 [i, fig. 5. Det bör påpekas att
dessa värden är tagna direkt ur produktionen och således
ej från någon specialundersökning. Alla tillverkade
cylinderfoder kontrolleras på detta sätt.
De utvändiga passningsdiametrarnas tolerans framgår
även av fig. 4, där måttet M — 940 mm har toleransen
itoJo mm. Dessa mått svarvas till sina åsatta toleranser
och mäts med mikrometer. Några svårigheter att innehålla
dessa mått föreligger icke.
Längdtoleranser
Då det gäller längdtoleranser får man skilja på
sådana, som erhålles genom att flera delar byggs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
