- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
331

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 13 april 1954 - Långhålsbrytning i Malmberget, av Nils Tollhagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 april 1954-

331

Långhålsbrytning i Malmberget

Bergsingenjör Nils Tollhagen, Malmberget

Sedan våren 1947 har en del av brytningen i
Malmberget utförts med omkring 30 m långa
hål. Till en början användes
långhålsbrytning-en för pelare och tak, som var svåra att ta ut
effektivt på annat sätt, men sedan dess har den
alltmer funnit användning för brytning av
"färska" områden (jfr Tekn. T. 1946 s. 690, 1001).

Brytiiingsmetoder

Ho-Ra-Diam-metoden

Ho-Ra-Diam-metoden (horisontella, radiella,
dzamantborrade hål) har använts på flera
områden. Metoden är ganska enkel att tillämpa.
Utöver tillredningen för normal magasinsbrytning
kräves för ett 60 m långt område, med en
malmbredd på ca 30 m, två stigorter med
dimensionerna i horisontalplanet 3,5 X 3,5 m (fig. 1).

Skåne-malmen är indelad i tre områden,
åtskilda av pelare (fig. 2). Området 175—178 har
flack ligg och bryts med skivpallbrytning med
skrapning av berget till störtschakt. Profil 179
är en 10 m pelare, 180—186 bryts med långhål,
187 är en 10 m pelare, och området 188—189
bryts även med långhål. Båda långhålsområdena
är upp till 230 m avvägning drivna som magasin;
först efter knäckning av 2 m pelarna och
tomtappning har långhålsbrytningen påbörjats.
Tillgänglig fallhöjd för långhålsberget har sålunda
ej understigit 12 m.

I området 180—186 har det varit särskilt svårt
att få med malmen vid liggen, varför man här
i ett tidigt skede övergick till att föregå
långhålsbrytningen med en liggväggsstross (fig. 2).
På området 188—189 har man vid uppgången
mötts av en skölzon efter liggen, och särskild
liggväggsstross har här varit överflödig.
Långhålsbrytningen har givit följande resultat:

Berglossning .................... t 604 000

Total borrhålslängd ............m 30 190

Sprängämnesåtgång............kg 25 962

Dagsverken

Borrning ................................................2 234

Laddning ................................................293

Hantlangning (18—19-åringar) ________2 020

Liggväggsstigningen ............................175

Borrstigar (beräknat) ........................510

Inbyggnad av borrstigar (beräknat) 141
Långhålsbrytningen (oräknat
hantlangning) ............................................3 353

622.233.423 : 622.241.6
622.233.626 : 622.241.6

Berglossningen blev per kg sprängämne 23,3 t
och per borrmeter 20,0 t; laddningstätheten per
borrmeter var 0,86 kg, borrningseffekten per
dagsverke 13,5 m och laddningseffekten per dags-

Fig. 1. Plan av hålsättning enligt Ho-Ra-Diam-metoden.

Fig. 2. Långhålsbrytning i Malmberget enligt
Ho-Ra-Diam-metoden; upptill plan på ca 220 m avvägning, nedtill profil
180.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free