Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 20 april 1954 - Blyavsättningar i förgasarmotorer, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1054
365
Blyavsättningar i förgasarmotorer
Ingeniör Einar Bohr, Stockholm
Sedan amerikanen Midgley 1923 upptäckte
antiknackningsegenskaperna hos tetraetylbly
("TEL"), Pb(C2H5)4, har detta ämne fått en
vidsträckt användning som tillsats till
högoktan-bränslen för flygets och bilarnas
förgasarmotorer. Blybensinen orsakar emellertid oorganiska
avsättningar i motorernas förbränningsrum, vilka
endast i otillräcklig grad kan hållas tillbaka
genom tillsatser av halogener (etylendibromid och
-klorid). Blyförsmutsningen är oläglig icke blott
genom att den förorsakar ökad korrosionsrisk
utan framför allt genom de ökade oktankrav och
de tändstörningar som följer med den.
De sistnämnda har t.ex. medfört många
störningar för flyget, särskilt strax efter start.
Blyavsättningarna, som huvudsakligen bildas vid
toingång och lägre belastningar av motorerna,
får nämligen sin mest störande verkan på
tänd-ningen vid efterföljande hög belastning. De
moderna bilmotorernas höga
kompressionsförhållande har emellertid gjort blyförsmutsningen till
ett allvarligt problem även för dem. Man har till
och med fruktat, att den helt skulle stoppa
utvecklingen mot högre kompressionsförhållanden,
som ju är en av de viktigaste utvägarna för att
förbättra bränsleekonomin.
Blyavsättningars uppkomst och beskaffenhet
Vid förbränningen övergår tetraetylbly i första
hand till blyoxid, vilket ämne har konstaterats
vara den mest verksamma faktorn vid
förhindrande av restgasens självtändning, soin är
orsaken till knackningen. Blyoxiden försenar eller
avbryter reaktionerna i deras sista fas,
kall-flammefasen, så att självtändning icke hinner
uppstå innan den ordinarie förbränningen är
avslutad. Självtändning, som bör skiljas från
glöd-tändning, orsakas av tryckökning i cylindern
med åtföljande temperaturstegring.
Glödtänd-ning orsakas av till glödning upphettade ytor
eller punkter1.
Med en katodstråleoscillograf i kombination
med en specialkamera har man kunnat upptäcka
och registrera strålningen inom både synligt och
ultraviolett spektrum (2 000 till 7 000 Å) från en
bränsleluftblandning under kompression. Härvid
har konstaterats, att den termiska
självtändning-en kännetecknas av två reaktionsfaser: en första
fas med ökad reaktionsverksamhet men utan
621.43.019.7
621.43.019.8
synlig strålning och en andra fas med "kall
flamma", kännetecknad av en svag strålning,
som registreras av instrumenten. Vid ytterligare
ökad kompression övergår sistnämnda fas i
spontan tändning och det är storleken av
kompressionsökningen inom kallflammefasen till
gränsen för självtändning, som bestämmer
bränslets antiknackningsegenskaper.
Vid de blandningsförhållanden bränsle—luft
(bränslelufttal), som förekommer i
förgasarmotorer är kallflammefasen för n-heptan utan
tetraetylbly mycket smal, men genom inverkan
av 3 ml tetraetylbly per gallon bränsle blir
reaktionerna mycket långsammare, fig. 1. Det
betyder sålunda väsentligt ökat
knackningsmotstånd i motorn. De ifyllda ytornas nedre
begränsningslinjer, fig. 1, motsvarar kallflammefasens
undre gräns och de övre begränsningslinjerna
sj älvtändningsgränsen.
Blyoxiden, som avsättes i förbränningsrummet,
har mycket hög smältpunkt, 900° C, och ännu
högre sublimeringstemperatur, varför den ej kan
avlägsnas med utloppsgaserna. Man tillsätter
därför halogener, som ingår mer lättsmälta och
mer lättsublimerade föreningar med blyoxiden.
Denna avsättes emellertid först i fast form och
sedan ingår den förening med de i gasform
förekommande syrorna, som bildats av bränslets
klor, brom och svavel3. Blyoxid enbart har aldrig
konstaterats vid analyser av blybeläggningar i
en motor. Medan svavel endast finns i obetydlig
Fig. 1. Inverkan av tetraetylbly på tandningen av n-heptan
(oktantal 0) i förgasarmotor; t 800 r/m, tryck i
insugnings-rör 1 013 mb; A n-heptan, B n-heptan + 3 ml tetraetylbly
per gallon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
