Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 27 april 1954 - Litteraturtjänsten vid KTH:s bibliotek, av Dagmar Odqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1954-
381
Litteraturtjänsten vid KTH:s bibliotek
Förste bibliotekarie Dagmar Odqvist, Stockholm
Organisationen vid K. Tekniska Högskolans
bibliotek utbyggdes 1946. Därmed skapades bl.a.
större möjligheter att tillmötesgå de ökade krav
på en central litteraturtjänst, som rests av
ingenjörer och vetenskapsmän inom industrier,
verk och vetenskapliga institutioner.
Denna redogörelse kommer endast att syssla
med en speciell del av litteraturtjänsten,
nämligen den som besvarar frågor om litteratur i
visst ämne utan att en bestämd boktitel angivits.
Det material som redogörelsen stöder sig på har
samlats under tiden juli 1947 till juni 1953, och
omfattar ca 800 frågor. Antalet motsvarar på
intet sätt alla frågor om litteratur i visst ämne
som framställts i bibliotekets låneexpedition. Det
stora flertalet kan besvaras direkt med hjälp av
realkatalogen. De här behandlade frågorna har
däremot alla fordrat en mer eller mindre utförlig
undersökning för att bli tillfredsställande
besvarade.
Frågornas fördelning
De 800 mer speciella frågorna kan indelas i ett
dussin olika ämnesgrupper. Störst är gruppen
kemi (137). Dit räknar jag ej endast frågor i ren
kemi, analytisk kemi och frågor angående olika
kemikaliers sammansättning och användning
utan även kemisk industri, t.ex. framställning av
blyvitt, bläckpasta för kulpennor och polervax,
tillverkning av gaständare, gjutning av gummi
till tätningsmanschetter, torkning av industrifilt,
skandinaviska leveransbestämmelser för
stenkolstjära till impregnering av trä samt
sulfonering och klorering i teknisk skala.
Näst största gruppen av frågor (123) hör till
maskintekniken. Som exempel kan nämnas
balanseringsmaskiner, hydrauliska system för
verktygsmaskiner, membranpumpar,
oljetätning-ar, Roots luftkompressor, skärvätskornas
funktion vid metallbearbetning, gasmängdsmätning
med strypfläns, trådformning speciellt av
spiraler och gem, expansionsblåsor,
ångackumulato-rer, husvagnar, Schmidt—Lysholms växellåda,
blixtlås och orsaker till att amerikanska
cykelkedjor är bättre än svenska.
Till nästa grupp i storleksordningen har förts
allmänna frågor som ej kan räknas till någon
av specialgrupperna. Den omfattar sammanlagt
112 nummer och innehåller undervisningsfrågor,
002 : 027.7(487.1)
frågor om organisation, standardisering,
terminologi, biografiska data och frågor i
industrihistoria. Några exempel är ingenjörsutbildning
i England, ledarskapets psykologi, planering av
verkstadsförråd, tidskriftsartiklar om Alvar
Aalto och hans verk, bild av gruvlave från
Persberg, Le Corbusiers samtliga verk och spikens
historia. Hit har även räknats en lätt urskiljbar
grupp som karaktäriseras av att ett personnamn
betecknar apparaten eller metoden i fråga, t.ex.
Bodmers gängsystem, Per Lagerhjelms
materialprovningsmaskin, hur utdelas Kelvin Medal, vad
är en piranimanometer och vad är
rankine-grader. De ofta förekommande frågorna vad den
eller den förkortningen betyder har förts till
denna grupp liksom även frågor var en viss
artikel stått införd. Slutligen har även hit räknats
alla frågor om pris, kostnadsberäkningar,
lönsamhet och statistik.
Till gruppen bergsvetenskap (99) har förts
utom fyndigheter och mineralogi, metallurgi och
metallografi även värmebehandling och
kallbearbetning av metaller, gjutning, olika slags betning
samt metallisering och liknande ytbehandling.
Några exempel belyser frågornas art:
järnmalms-fyndigheter i Argentina, användningsområden
för kvarts och kvartsit, modellförsök med
koksmasugn, oljebrännare i gropugn, sjunkhuvud på
stålgjutgods, graderverk för kylvatten till
elektrisk smältugn, snabba analysmetoder för stål,
betning i saltsyra av olegerat stål, kar för
betning i stålverk, pläterade rör och trådar,
blyha-geltillverkning, centrifugalgjutning av
mässings-bult enligt sorometoden, djupdragning av plåt,
vävning av viror och tennpest.
Byggnadsteknik och arkitektur är
representerade av 87 frågor och omfattar planlösning,
byggnadsmaterial och byggnadsdetaljer,
uppvärmning och ventilering samt bro- och
vattenbyggnad och sanitetsteknik. Som exempel kan
nämnas bergrum, betongsilor, industriplanering, Le
Corbusiers höghus i Marseille,
teaterbyggnadsfrågor i slutet av 1800-talet, Slussen i Stockholm,
byggnadsglas, essenasfalt, cementinjektering,
seismografisk undersökning av berggrund för
byggnadsändamål, minsta tillåtna takhöjd i
bostadshus i USA, ljudisolering, avloppsledningar
på Spetsbergen, bryggor och kajer för varierande
vattenstånd, Dalslands kanal, elektrisk stoftav-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
