Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 27 april 1954 - Litteraturtjänsten vid KTH:s bibliotek, av Dagmar Odqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
TEKNISK TIDSKRIFT
skilj ning, samt utbyggd och planerad vattenkraft
i Sydamerika.
Ytterligare grupper är elektroteknik (64),
matematik, mekanik och fysik (55), diverse
industrier och hantverk (53), fotografi,
fotogrammetri, ljudreproduktion och musikinstrument (23),
skeppsbyggnad (13), samt en grupp som
uteslutande består av översättning av olika termer
(12). Slutligen har jag avskiljt tre grupper som
har särskilt intresse, då det finns
specialinstanser för dokumentationsarbetet på dessa områden,
nämligen transport och kommunikation
inklusive materialhantering (15), pappers- och
träteknik (16) samt svetsning (4).
En tredjedel av frågorna har framställts av
enskilda personer och två tredjedelar av statliga
och kommunala verk och privata företag. Den
större delen av de enskilda frågeställarna har
personligen besökt biblioteket och där fått sin
fråga besvarad, men åtskilliga har skrivit från
landsorten och fått sig litteratur direkt tillsänd,
då förmedling ej har kunnat ske genom något
offentligt bibliotek. Bland dessa enskilda
frågeställare är en mängd yrken företrädda: utom
lärare och elever vid KTH och den mycket stora
gruppen ingenjörer och forskare finns där
apotekare, arkitekter, civilekonomer, disponenter,
fartygsinspektörer, grosshandlare, hovrättsråd,
intendenter, kaptener, konstnärer, lektorer,
musiker, tandläkare, verkmästare m.fl.
De statliga verken har oftast egna välförsedda
bibliotek och kvalificerad personal, som gör de
litteraturundersökningar som fordras för verkets
ingenjörer och forskare. Likväl måste de
stundom anlita det tekniska centralbiblioteket, då
deras egna litteraturresurser ej räcker. Från denna
grupp har kommit 43 frågor. Förhållandet är
likartat då det gäller privatföretagen. Vi
uppmanar i regel frågeställare i Stockholm att
besöka biblioteket och själva göra den erforderliga
litteraturundersökningen. Vi ger anvisning var
och hur frågeställaren skall söka, men många
gånger blir det i alla fall nödvändigt för
bibliotekspersonalen att göra undersökningen. Detta
har skett i 50 fall.
För dem som ej själva kan komma till
biblioteket ger vi så vitt möjligt alltid någon
litteraturanvisning. Från statliga institutioner i
landsorten har kommit 35 frågor, från 34 folkbibliotek
95 frågor och från privata företag 264 frågor.
Geografiskt fördelar sig frågeställarna på ett
stort område, från Svedala i söder till Kiruna i
norr, från Säffle och Torsby i väster till Luleå
i öster. Bruken och järnverken är talrikt
företrädda likaväl som den elektriska, kemiska och
mekaniska industrin. De utländska frågorna
kommer givetvis oftast från europeiska länder
(28 frågor från 11 olika länder), men frågor har
också kommit från Nord- och Sydamerika samt
Afrika och Asien.
Svarsteknik
Biografiska frågor
En central uppgift för biblioteket är att
besvara frågor av typen: "vad har O Zobel skrivit
utom de artiklar som står i Bell System Technical
Journal?" Jag skulle närmast vilja karaktärisera
dessa frågor såsom biografiska. Den här
nämnda var lätt besvarad i synnerhet som
frågeställaren visste att Zobel var född omkring 1890.
Även en sådan fråga som "vilken nationalitet
hade Nuttall, som skrivit ’The ranges of the oc
particles’?" är jämförelsevis lätt besvarad tack
vare sådana uppslagsverk som "Poggendorff"
och Physics Abstracts. Mer tid och arbete
fordrar upprättandet av en förteckning över
Günther Reinhold Riidenbergs författarskap mellan
1932 och 1945 eller en lista på böcker och
artiklar av och om Ragnar Östberg och hans verk.
I det senare fallet hade vi god hjälp av det
register över innehållet i Teknisk Tidskrift 1893—
1929 som finns i biblioteket delvis på
handskrivna folioark, delvis på kort.
En annan typ av biografisk fråga är "vad finns
det för belägg för att Gall i Galls kedja och
Ewart i Ewarts kätting är personnamn?" Vi fick
gå tillbaka ända till Bulletin de la Société
d’En-courageinent pour 1’Industrie Nationale, 5 sept.
1832 för att få biografiska data för fransmannen
Gallé. Ewart Chainbelt Co., Derby, är däremot
upptaget i "Ryland’s coal, iron, steel directory"
för 1947.
Användning av realkatalogen
Biblioteket har en mycket detaljerad
realkata-log med ämnesordsregister och tack vare denna
kan tjänstgörande personal snabbt ge svar på
frågor om litteratur i ett visst ämne. Även
besökarna orienterar sig själva i litteraturen på
detta sätt. Men även en aldrig så finuppdelad
katalog kan ej ge svar på alla specialfrågor.
Svaret måste hämtas direkt ur böckerna. Med andra
ord man måste bland de böcker realkatalogen
ger anvisning på välja ut dem som i det
föreliggande fallet är lämpliga.
Ett företag önskade litteratur om
hastighetsmätning av strömmande vätskor med pitotrör.
Av de 50 titlar realkatalogen gav under rubriken
"Teknisk hydraulik", undergrupp
"Hydrodyna-inik" och "Hydrauliska instrument", utvaldes
"Fluid meters" samt den del av "Handbuch der
Experimentalphysik" där instrumentet beskrivs.
Dessutom lämnade vi upplysningen att utöver
utförligare beskrivningar av instrumentet i
Comptes Rendus de 1’Académie des Sciences
1907 och i VD I Zeitschrift 1909 fanns det många
specialartiklar i olika tidskrifter.
En civilingenjör i landsorten ville ha litteratur
om avlopps- och gatukostnadsberäkningar. I
realkatalogen 1913—1950 finns flera arbeten
under rubriken "Byggnadsteknik, kostnadsberäk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
