Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 4 maj 1954 - Omformare och likriktare för elektrokemiskt bruk, av Rolf Brännland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1954
409
fallet minskas och dessutom möjligheterna till
reservhållning förbättras.
Då kvicksilverlikriktaren introducerades i
tekniken, uppträdde ofta störningar i form av
bak-tändning, dvs. en av anoderna fungerar plötsligt
som katod, och en dubbel kortslutning uppstår
(fig. 5). Numera är emellertid driftsäkerheten
mycket stor hos de olika typerna av
kvicksilverlikriktare tack vare vissa försiktighetsmått vid
fabrikationen, varigenom närvaron av
elektron-emitterande substanser på anoderna förhindras.
Jonventilerna fordrar ringa skötsel, relativt litet
utrymme och är okänsliga för korroderande
atmosfär. Spänningsregleringen sker i första
hand med en transformator, och endast
finjusteringen ombesörjes genom gallerstyrning,
eftersom denna sänker effektfaktorn avsevärt.
Verkningsgraden är, som redan framhållits, starkt
beroende av spänningen, och ligger i allmänhet
mellan 85 och 95 %. Numera används i
allmänhet jonventiler i alla större elektrokemiska
anläggningar utom i galvaniseringsanläggningar,
där torrlikriktare är vanligast.
Kontaktomformare
Alltsedan likriktningsproblemen blev aktuella i
och med att elenergi började överföras i form av
växelström över längre sträckor, har ett flertal
apparater konstruerats för mekanisk
omformning av växelström till likström, men deras
användning har i de flesta fall måst begränsas till
mycket små effekter, t.ex. vibratoromformare för
radiobruk och roterande omformare för
Cottrell-filter. Denna begränsning har framtvingats av de
stora svårigheterna att åstadkomma en
tillfredsställande kommutering; spänningskurvans
deri-vata är störst vid nollgenomgången, varför även
små avvikelser i synkroniseringen medför svåra
påfrestningar på kontaktmaterialet.
I Tyskland utvecklades emellertid under andra
världskriget en mekanisk likriktare,
kontaktomformaren8-0 avsedd för höga effekter, vanligen
2 000—3 000 kW. Kommuteringen av
ifrågavarande höga strömstyrkor (ca 5 000 A)
möjliggjordes genom en modifiering av
strömkurvan med reaktorer.
Spänningen transformeras till lämpligt värde
med transformatorn A (fig. 6), som även kan
användas för spänningsreglering. I reaktorerna B,
vilkas kärnor är framställda av en högvärdig
järn-nickellegering med mycket brant
magneti-seringskurva, modifieras strömkurvan, så att
dess derivata blir noll även i nollpunkten (fig. 6).
Med en särskild likströmslindning injusteras
läget av denna "hylla" i vertikal led.
Kontaktorer-na C och D in- och urkopplar fasen då
nollpunkten passeras på strömkurvan.
Kopplingsförloppet kontrolleras av två synkronmotorer SM via
ett system av excentrar och fjädrar.
Omformarens känsligaste del är kontakterna,
Fig. 5.
Strömschema för baktändning
i
kvicksilverlikriktare.
som är av silver. Man måste sålunda vid
kommuteringen till varje pris undvika gnistbildning
och därmed begynnande materieöverföring.
Kontakternas in- och urkopplingstider måste därför
noga anpassas till den pålagda lasten, och denna
bör hållas så konstant som möjligt.
I gengäld är verkningsgraden mycket hög inom
ett stort spänningsintervall tack vare ett
obetydligt spänningsfall i kontakter och reaktorer samt
en låg effektförbrukning i hjälporganen.
Kontaktomformaren har slutligen tyst gång, fordrar
inga särskilda fundament, är
utrymmesbesparande och kan därför ställas upp i någon
disponibel lokal i närheten av elektrolyshallen.
För närvarande finns kontaktomformare i drift
på kontinenten vid elektrokemiska industrier av
de flesta typer, medan det i Norden ännu torde
finnas endast en omformaranläggning av detta
slag (Finnish Chemicals, Äetsä).
Kostnadskalkyler
.4 nläggningskostnad
Vid jämförelse av olika typer av
likriktarutrust-ningar10"13 spelar den valda systemspänningen på
Ström
Fig. 6.
Kontakt-omformare; A
transformator,
B reaktorer, C
och D
kontakter, SM
synkronmotor, E
glätt-ningsreaktor, F
urkoppling sbar
grund belastning
i strömkretsen;
upptill
ström-kurva för
kontaktomformare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
