Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 4 maj 1954 - Omformare och likriktare för elektrokemiskt bruk, av Rolf Brännland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
TEKNISK TIDSKltlFT
Fig. 7. Anläggningskostnad per kilowatt vid olika spänning,
upptill konstant strömstyrka ca 10 000 A, nedtill konstant
effekt ca 3 000 kW; a motor generator, b torrlikriktare, c
kvicksilverlikriktare, d kontaktomformare.
Fig. 8. Verkningsgrad vid olika spänning, konstant
strömstyrka ca 10 000 A; a motorgenerator, b torrlikriktare, c
kvicksilverlikriktare, d kontaktomformare, e
enankaromformare.
likströmssidan en väsentlig roll.
Driftsspänningen inverkar nämligen mycket både på
anläggningskostnader och på verkningsgrader. Det kan
därför vara av intresse att studera i första hand
anskaffningskostnaden per effektenhet för de
viktigaste av de här behandlade apparaterna.
Lämpligen väljer man då spänningen som
oberoende variabel och håller antingen strömstyrkan
eller effekten konstant. Diagram av det förra
slaget (fig. 7 upptill) motsvarar de fall (t.ex.
elektrolytisk metallraffinering), då
strömkostnaderna har relativt liten andel i
produktionskostnaderna och sålunda spänning och strömstyrka
bestäms av andra faktorer än likriktarens
egenskaper. Diagram av det senare slaget (fig. 7
nedtill) visar olika likriktartypers lämplighet i de
fall (t.ex. alkaliklorid-elektrolys), då
kostnaderna för elektrolysströmmen måste vägas mot
övriga kostnadselement, så att optimala
betingelser erhålles vid en viss effekt.
Av diagrammen framgår att vid låga
spänningar (mindre än 150—200 V) torrlikriktaren och
motorgeneratorn är de enda tänkbara
alternativen, medan vid högre spänningar torrlikriktaren
ställer sig alltför dyrbar vid de ifrågavarande
effektbeloppen. Som alternativ till
motorgeneratorn uppträder i detta fall kvicksilverlikriktaren
och kontaktomformaren, den senare något dyrare
än de båda övriga. Utom
anläggningskostnaderna måste emellertid verkningsgraden beaktas.
Verkningsgrad
Verkningsgraden för de ovan behandlade
lik-riktartyperna som funktion av spänningen vid
konstant strömstyrka (fig. 8) är praktiskt taget
densamma vid konstant effekt.
Kvicksilverlikriktarens verkningsgrad ökar snabbt med
spänningen, beroende på det nära nog konstanta
spänningsfallet i ljusbågen, medan
kontaktomformarens verkningsgrad når det konstanta värdet
97 % redan vid 200 V. Verkningsgraden för
torrlikriktaren följer en sågtandsliknande kurva,
beroende på att de tidigare nämnda
spänningsförlusterna ökar språngvis med ökande plattantal.
Medelverkningsgraden vid 100 % last växer
asymptotiskt mot ca 90 %. Verkningsgraden för
motorgeneratorn och enankaromformaren ökar
däremot endast långsamt med spänningen.
Kapital- och energiförlustkostnad
Vid sammanlagringen av årliga
kapitalkostnader och årliga energiförlustkostnader, dvs.
kostnaderna för den energi, som förbrukas av
likriktaren själv, har räknats med en avskrivningstid
av 10 år resp. ett energipris av 2 öre/kWh och
8 000 h/år drifttid. Hänsyn har inte tagits till
lönekostnader för skötseln av de olika
apparaterna och ej heller till kapitalkostnader för
uppställningslokalen. Dessa kostnader måste
nämligen beräknas med ledning av uppgifter från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
