Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 4 maj 1954 - Omformare och likriktare för elektrokemiskt bruk, av Rolf Brännland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1954
411
Fig. 9. Kapital- och energiförlustkostnad per kilowatt vid
olika spänning, upptill konstant strömstyrka ca 10 000 A,
nedtill konstant effekt ca 3 000 kW; a motorgenerator, b
torrlikriktare, c kvicksilverlikriktare, d kontaktomformare.
längre tids praktisk drift och varierar dessutom
mycket från fall till fall.
Vid konstant strömstyrka (fig. 9 upptill) är
torrlikriktare och motorgenerator
gynnsammast vid spänningar under 150 V, medan inom
intervallet 150—300 V antingen
kontaktomformare eller motorgenerator kan komma i fråga.
Vid spänningar mellan 300 och 500 V torde
kvicksilverlikriktare och kontaktomformare vara
de enda tänkbara alternativen, medan vid
spänningar över 500 V kvicksilverlikriktarens
verkningsgrad är tillräckligt hög för att konkurrera
ut övriga typer av omformare och likriktare.
Vid konstant effekt (fig. 6 nedtill) har
kurvorna för kvicksilverlikriktare och
kontaktomformare ungefär samma förlopp som vid konstant
strömstyrka. Likriktarkostnaderna sjunker
sålunda även i detta fall med ökande
driftspänning, och kontaktomformaren tillåter val av
lägre spänning och följaktligen högre strömstyrka,
vilket kan medföra vissa fördelar.
Val av driftspänning
Av diagrammen framgår, att valet av lämplig
driftspänning är av fundamental betydelse för en
elektrokemisk anläggnings ekonomi med hänsyn
till såväl kapital- som driftkostnader. Till en viss
gräns verkar utan tvivel en höjning av
systemspänningen på likströmssidan gynnsamt på
anläggningens ekonomi, men fig. 9 visar också,
att vinsten av en viss spänningshöjning blir allt
mindre, ju högre upp man kommer på
spänningskurvan.
Samtidigt uppkommer allvarliga problem,
sammanhängande dels med olycksfallsrisken för
personalen, dels med strömläckningen, vilken
förorsakar både energiförluster och
materielska-dor14.
Om effekten är på förhand given medför en
spänningshöjning också en lägre total
strömstyrka och mindre elektrolysceller, vilket i regel
medför högre anläggningskostnader för dessa.
Ett mer moderat spänningsval möjliggörs av den
senast introducerade likriktartypen,
kontaktomformaren, eftersom denna ger maximal
verkningsgrad redan vid låg spänning.
Resultatet av den gjorda undersökningen visar,
att konkurrensen mellan de olika typerna är
hård, och att valet av likriktartyp därför i vissa
fall måste avgöras av lokala faktorer. På grund
av det intensiva utvecklingsarbetet på området
kan man vänta sig icke oväsentliga förbättringar
av de olika typerna, torrlikriktare med högre
spärrspänning, kvicksilverlikriktare med lägre
spänningsfall etc. Även den under utveckling
varande transistorn torde kunna komma att spela
en roll inom denna speciella gren av
elektrotekniken15.
Litteratur
1. Engelii.vrdt, V: Handbuch der technischen Elektrochemie.
bd I: 1. Leipzig 1931.
2. Williams, A L & Thompson, L E: Metal rectifiers. J. Inst.
electr. Engrs, London. 88 (1941) s. 353.
3. Lamm, U: Om kvicksilverströmriktarens fysik och teknik. Tekn.
T. 64 (1934) s. E 49, E 69. Kvicksilverströmriktarens senaste
utveckling. Tekn. T. 82 (1952) s. 613.
4. Cox, J H & Marshall, D E: Mercury arc rectifiers and
igni-trons. Träns, electrochem. Soc. 72 (1937) s. 183.
5. Koppelmann, F: Der Kontaktumformer. ETZ 62 (1941) s. 3.
6. Jensen, O: A mechanical rectifier. Träns, electrochem. Soc. 90
(1946) s. 93.
7. Koppelmann, F: Der Gross-Kontaktgleichrichter. AEG-Mitt. 41
,(1951) s. 194.
8. Kleinvogel, H J: Weiterentivicklung auf dem Gebiet der
Gross-kontaktumformer. Siemens Z. 26 (1952) s. 121.
9. Ehrensperger, Ch.: The contact converter. Direct Current 1
(1952) s. 63.
10. Levy, C C: Conversion devices for electrochemical loads. Chem.
& Metall. Engng 47 (1940) s. 344.
11. Rhea, T R & Conell, B R: Rectification and power supply for
the electrolytic industry. Träns, electrochem. Soc. 90 (1946) s. 175.
12. Coen, I H & Olson, C R: Hoiv today’s conversion devices fit
into process needs. Chem. Engng 57 (1950) s. 133.
13. Krahl, G & Schwarz, H: Stromrichteranlagen zur Xcrsorgung
von Elektrolysebetrieben. AEG-Mitt. 41 (1951) s. 260.
14. Ängel, G & Beck-Friis, Chr.: Elektrolytiska frätskador genom
strömläckning och vagabonderande strömmar och deras
förebyggande. Tekn. T. 59 (1929) s. K 25.
15. 0’Connor, J: What can transistors do? Chem. Engng 59 (1952) s. 154.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
