Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 18 maj 1954 - Böcker - Elektrische Triebfahrzeuge, bd 1 & 2, av Timo Airas - Model analysis of structures, av JH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1954
469
Fjädersystemets dynamiska egenskaper har däremot icke
analyserats utöver sidosvängningarnas grundekvationer
som återfinns i kapitlet om motorvagnsboggier. Innan
förf. övergår till den rikligt illustrerade redogörelsen för
olika drivdon och boggityper ger han en väl avväg
sammanställning över teorierna om hjulets gång på rälen.
Drivdons- och boggibeskrivningar bjuder mycket intressant
studiematerial, särskilt av konstruktiv art.
Koppelstångs-drift har förf. behandlat grundligt redan i sin tidigare bok,
varför det därtill använda utrymmet kanske kunnat
minskas i synnerhet som dessa problem icke torde ha så stort
intresse när det gäller dagens eller framtidens lok,
åtminstone icke ur schweizisk synpunkt.
Beräkningsgången för bedömning av lokramens och
vagnskorgens hållfasthet beskrivs rätt ingående och
belyses med ett fullständigt beräkningsexempel på en
modern stålvagn. Både de teoretiska och praktiska sidorna
av bromsningsproblemen är mycket allsidigt behandlade,
och förf. ger en synnerligen innehållsrik och värdefull
översikt över olika bromssystem. Beskrivningarna är
illustrerade med utmärkta princip- och detaljbilder. En
redogörelse för säkerhetsanordningar, hastighetsmätare och
andra liknande hjälputrustningar avslutar det första
bandet.
Avsnittet om elektrisk utrustning upptar omkring två
tredjedelar av det andra bandet. Lik- och
växelströmsutrustningar behandlas var för sig. Denna uppdelning
bjuder givetvis vissa fördelar, åtminstone om läsaren har
med driften att göra. Behandling efter strömart gör det
emellertid svårare att urskilja de för bandriften
utmärkande egenskaperna hos de olika detaljerna. Det hade också
varit värdefullt att genom direkt jämförelse demonstrera
skillnaderna mellan likströms- och växelströmsutförande
av t.ex. apparaterna som i boken behandlas i spridda
avsnitt. I denna del går förf. i allmänhet icke in på
konstruktiva grunder och det är tydligen icke hans avsikt att
man skall kunna bygga ett komplett lok efter bokens
anvisningar. Allmänna principer såsom strömavtagarens
gång, kopplingssystem och elektrisk bromsning behandlas
däremot mycket ingående och förtjänstfullt. Dessa
avdelningar bjuder på många intressanta detaljer för den som
vill sätta sig djupare in i dessa problem.
Trefasloken har ägnats tio sidor och som avslutning på
detta avsnitt presenteras en brokig samling
omformarelok. Dessa har ju fått ny aktualitet genom 50 Hz
elektrifieringarna, och denna strömart ger material även till
ett kapitel om likströms-växelströmsfordon.
Trådbussen har fått sitt eget avsnitt vari ingår en
översikt över fordonets allmänna driftegenskaper.
Beskrivningen av specialdetaljerna för den mekaniska och elektriska
delen utgör en värdefull sammanfattande redogörelse för
detta i litteraturen så sporadiskt behandlade
transportmedel.
Avsnittet om fordon med egen kraftkälla behandlar
ackumulatorer, elbilar, gyrodrift samt fordon med termiska
kraftmaskiner. Av dessa tilldrar sig de dieselelektriska
utrustningarna det största intresset. Förf. har grundligt
analyserat principerna för samarbetet mellan dieselmotorn,
generatorn och banmotorerna samt beskriver den rika
flora av regulatorsystem som skapats för automatisk
effektinställning. På grund av det "trefaldiga" och
samtidiga skeendet inom transmissionssystemet är
redogörelsen inte direkt lättsmält trots att den illustreras med
ovanligt rikhaltigt kurvmaterial. Steget till praktiska
anvisning-gar är icke här heller full uttaget och förf. håller sig
ganska strikt till schweiziska förhållanden. USA-loken
representeras endast av den amplidyn- och
transduktorregle-rade varianten, vars beskrivning torde vara av mer
akademiskt intresse. Det hade nog varit befogat att med någon
figur återge även den amerikanska standardlösningen.
I slutet av andra bandet finns data och en kort
beskrivning över 14 moderna ellok jämte sammanställningsrit-
ningar i form av förstklassiga planscher som förvaras i
en ficka innanför bakre pärmen.
Arbetet är trots undertiteln inte en handbok i vanlig
mening. Den kan närmast betecknas som en noggrant
genomarbetad föreläsningsserie. Man kan icke utan att
vara väl förtrogen med innehållet och framställningssättet
direkt slå upp det man söker. Boken är sålunda främst
lämpad för studieändamål och för den som vill fördjupa
sina kunskaper i något speciellt traktionsproblem.
Nybörjaren bör givetvis hålla i minnet att förf. mest håller sig till
den mellaneuropeiska skolan, som icke alltid ser saken
på samma sätt som man gör i Sverige. Ur konstruktörens
synpunkt minskar detta icke bokens värde, det är tvärtom
hälsosamt att lära känna även andras lösningar. Även när
man vill studera någon mindre detaljfråga fordrar texten
ganska noggrann genomläsning, men i regel får man full
lön för mödan.
Bilderna är alltigenom förstklassiga och trots det
koncentrerade innehållet är framställningen för det mesta lätt
att följa. Textens bredd på sidformatet 190 X 265 mm utan
spaltindelning är däremot icke ägnad att främja
läshastig-heten. Boken innehåller otaliga litteraturreferenser, lätt
tillgängliga i den nedre marginalen. Dessa hänvisningar
går tillbaka ända till 1820 och utgör en synnerligen
värdefull referenssamling över traktionslitteraturen under de
senaste 133 åren. Timo Airas
Model analysis of structures, av T M Chaklton. Spon’s
civil engineering series. Spon, London 1954. 137 s., 58 fig.,
5 tab. 21 sh.
Efter en sjudande utveckling inom byggnadsstatiken vid
slutet av 1800-talet (Mohr, Müller—Breslau) inträdde en
tid av stagnation. Användandet av stålskelett och
stålramar i moderna skyskrapor satte på 1920-talet ny fart
på utvecklingen av denna gren av hållfasthetsläran. En av
de olika metoder för solvering av ramverk som lanserades
i detta sammanhang var modellanalysmetoden (Beggs),
som dock snart undanträngdes av relaxationsmetoden
(Cross).
Föreliggande bok vill visa hur man med hjälp av
modellanalys relativt snabbt och noggrant kan bestämma
influenslinjer vid ramverk. En skalenlig modell av ett
ramverk, utförd av något lättbearbetat material som celluloid,
utsätts för en förskjutning, t.ex. i reaktionens riktning vid
en inspänningspunkt. Den deformerade ramens lägesfigur
anger då med en viss skalfaktor influenslinjen för
reaktionen och kan direkt avritas. Förutom denna indirekta
metod finns en direkt, där man belastar modellen med kända
krafter och mäter de uppkommande momenten och
krafterna. Den senare är lämplig då den aktuella lasten ej är
utbredd utan endast verkar i ett fåtal punkter; vidare kan
den göras mer exakt men fordrar i gengäld viss
laboratorieutrustning.
Boken behandlar först frågan om fordringarna på
skalenlighet hos modellerna; det är ju icke fråga om exakta
miniatyrer av de verkliga ramverken utan endast om
modeller med motsvarande elastiska egenskaper.
Den grundläggande teorin för den indirekta
modellmetoden, som bygger på virtuella arbetets princip, härleds
kortfattat. Större utrymme ägnas metodens praktiska
utförande och särskilt en del olika metoder för att utföra
tvångsvisa förskjutningar inom modellramen och vid dess
in-spänningspunkter. Detta avsnitt avslutas med en
redogörelse för en mätning med den indirekta metoden.
I kapitlet om den direkta metoden redogör förf. för en
av honom konstruerad kraft- och momentmätare för
påkänningar inom en ramverksmodell, varefter boken
avslutas med ett enkelt exempel på tillämpningen av den
direkta metoden.
Förf. söker framhålla modellmetodens möjligheter
framför gängse använda beräkningssätt och nämner på några
ställen relaxationsmetoden på ett mindre smickrande sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
