Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 25 maj 1954 - Konstruktioner för Stockholms tunnelbana, av Georg Gyldenstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486
TEKNISK TIDSKltlFT
Fig. 29. Kassunsänkning; kassun III.
Fig. 30. Hopfogning av kassuner; 1 öppet schakt med
länshållning, 2 schaktning under tryckluft, 3 isolering och
gjutning i tryckluft, 4 isolering och gjutning uppifrån.
utan risk för genombrott underifrån. Sedan gjuts
takplattan hoparmerad med motsvarande delar
av angränsande monoliter och med en
provisorisk del lufttätt ansluten till järnsponterna.
Erforderliga förankringar sätts in mellan
sponter-na, mellanrummet sätts under luftövertryck och
man genombryter i erforderlig utsträckning de
provisoriska gavelväggarna i kassun II, vilken
är den som sänks sist, och där alltså en luftsluss
Fig. 31.
Tvärsektion
av tunnel
under
Norrström.
fortfarande finns monterad. Man schaktar så ut
återstående massor, pålar, gjuter
avjämnings-betong i bottnen och utmed sponterna, tar bort
skydden från isoleringen på angränsande delar
av kassunerna, isolerar väggarna från insidan
och gjuter den bärande konstruktionen för
bottnen och de nedre delarna av väggarna. Så tar
man bort luftövertrycket och bilar bort den
provisoriska delen av takplattan närmast
sponterna, gjuter återstående delar av den bärande
konstruktionen samt kompletterar isoleringen och
skyddsbetongen.
Tegelbacken—Slussen
Under Norrström ligger alla fyra spåren
bredvid varandra i en gemensam betongkonstruktion
(fig. 31), vars dimensioner i första hand bestäms
av kravet på säkerhet mot uppflytning.
Isoleringen utgörs här av ett lager gjutasfalt och ett
lager polyisobutylen. Bland annat ined hänsyn
till närheten av stambanebron har det varit
önskvärt att inte spränga ut en bredare grav än
som är absolut nödvändigt. Skyddsbetongen på
tunnelsidorna utförs därför i form av skivor,
lX^ m2, som gjuts liggande och förses med
gjutasfaltisolering, lyfts till slutligt läge,
hopfogas och fästs vid berget med bultar tillräckliga
att ta formtrycket samt förses med
polyisobu-tylenisolering. Först därefter gjuts den bärande
konstruktionen. För att inte isoleringen skall
skadas under armeringsarbetet eller tryckas
sönder av vattentrycket om något "råttbo" skulle
uppstå vid betonggjutningen läggs ett lager
sprutputs på isoleringen. Åtgärder har vidtagits
för att hindra, att betongytorna på ömse sidor
om isoleringen till följd av betongens krympning
drar sig ifrån varandra, vilket — även om det
bara rör sig om ett fåtal millimeter — skulle
kunna utsätta isoleringen för vissa risker.
På sträckan Riddarholmen—Slussen, där banan
inte går i tunnel utan till större delen i eller
över markplanet, har det varit svårt att på det
starkt begränsade utrymme som står till
förfogande bereda plats för den för våra
förhållanden enastående anhopning av trafikleder, som
här måste fram. Utom den nuvarande
Munkbroleden mellan Slussen och Tegelbacken måste
man förutsätta en ny gatutrafikled Södergatan
—Tegelbacken, vidare tunnelbanans fyra spår
— vid Mälartorget därjämte stationsplattformar
— och slutligen stambanans två spår, vilka
framdeles skall kunna kompletteras med ytterligare
två. Det visade sig inte vara möjligt att på ett
lämpligt sätt bereda plats för alla dessa
trafikleder med stambanan kvarliggande i sin
hittillsvarande sträckning. Man kom därför fram till
det förslag, som nu utförs och som innebär, att
stambanan flyttas till en helt ny sträckning från
Södra stationen till Riddarholmen med spåren
liggande helt och hållet väster om den planerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
