Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 25 maj 1954 - Böcker - Bautechnik-Archiv, bd 9, av Hans Fagerström - Spannbeton, av Uku Müllersdorf - Circuit theory of electron devices, av Folke Bolinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 maj 1954
495
försök i närmast full skala för att finna den erforderliga
plattbredden. Utöver de direkta försöksresultaten ger
redogörelsen en del allmänna synpunkter på jordtryck
mot bl.a. oförankrade stödmurar.
Den andra uppsatsen, av Günther Brandes, redovisar
vissa av förf. gjorda försök på en stor byggnadsplats för
att utreda i vilken utsträckning stora maskiners
svängningar påverkar fundamentens pålgrupper. Försöken
medförde att det tidigare föreslagna pålantalet avsevärt kunde
minskas.
Man fann vidare att pålplintar fjädrar och kan ge
resonans med svängande maskindelar. Pålarna är styvare mot
dynamiska krafter vinkelrätt mot sin axel, än man
tidigare antagit. Även vid långvarig växelbelastning och dålig
mark skakar pålarna loss till endast ringa djup.
Fjädringen mot dynamiska krafter i axelriktningen är mycket
ringa. Formförändringarna är mindre än vid lika stor
statisk belastning. Dämpningen i riktning vinkelrätt mot
pål-axeln är ringa, i axelriktningen däremot stor.
I tredje uppsatsen, av W Sichardt och P Chardabellas,
redogörs för olika synpunkter på grundförstärkning
genom frysning. Förutom själva arbetsförfarandet
behandlas hållfasthetsberäkningen av den frusna jorden,
köldbehovet, utrustningen, kostnaderna samt exempel på
användning vid tunnlar i flytsand och vid schaktningar.
Den avslutande litteraturförteckningen omfattar nära ett
hundratal hänvisningar.
Av en sammanställning över utförda större
frysnings-arbeten synes att metoden vid åtskilliga tillfällen kommit
till användning för storstädernas tunnelbanor — alltså inte
bara i Stockholm. Förf. framhåller, att det inte finns
någon annan metod att förstärka och täta vattenförande jord
av vad slag det vara må till praktiskt taget obegränsat
djup. Hans Fagerström
Spannbeton. Richtlinien für Bemessung und Ausführung.
DIN 4227. Ernst & Sohn, Berlin 1953. 27 s. 2 DM.
Dessa bestämmelser är frukten av ett arbete som
påbörjades redan 1943. Arbetet blev avbrutet i krigets
slutskede men återupptogs i mars 1948.
Innehållsmässigt är dessa bestämmelser i stort sett i
överensstämmelse med ett förslag som offentliggjordes 1950.
Med beaktande av synpunkter, som framkom under den
efterföljande diskussionen, blev detta förslag omarbetat,
och ett mera definitivt resultat föreligger nu. Med hänsyn
till att förspänningstekniken fortfarande befinner sig i
uttvecklingsstadiet och ännu inte funnit fast form har man,
för att inte hämma utvecklingen, beträffande många
viktiga punkter nöjt sig med att endast ånge
konstruktionsprinciperna. Detta förhållande kommer till uttryck genom
underrubriken — Bichtlinien osv.
Arbetet upptar sammanlagt 16 avnitt och börjar med en
anmärkning, där speciella krav uppställes såväl
beträffande konstruktören som entreprenören för förspända
konstruktioner. Man poängterar att endast högkvalificerade
och erfarna ingenjörer och entreprenörer får anlitas vid
projekteringen och utförandet av förspända
konstruktioner.
I första avsnittet förklaras förspänningens terminologi.
Här klarläggs vissa begrepp och benämningar samt
införes en klassifikation av förspända konstruktioner. I
andra avsnittet omnämnes de bestämmelser och normer,
vilka vid sidan av de föreliggande måste beaktas vid
dimensioneringen samt i vilka frågor ett särskilt
godkännande av övervakande myndighet skall föreligga. Bland
icke direkt normerade saker finns t.ex. förspänningsstål,
förankringsanordningar, friktion och injektering.
Därefter finner man föreskrifter beträffande material och
materialprovning. Det är intressant att notera, att man
beträffande förspänningsstålet vid sidan av normala
hållfasthetsprovningar även kräver krypnings- och
utmattningsprov. Sedan följer bestämmelserna angående
förspän-ningsarbetet och förspänningsapparaturen. Man uppställer
minimikrav för hållfastheten av bygggnadsmaterial i
för-spänningsstadiet samt för tillförlitligheten hos
apparaturen. Vidare beröres erforderliga kontrollåtgärder vid
för-spänningsarbetet.
Sjätte kapitlet berör punkter som sammanhänger med
dimensioneringen och formgivningen. Här anges föreskrifter
för t.ex. täckande betongskikt, minsta krökningsradier för
kablarna (med hänsyn till höjning av randpåkänningarna)
osv. I det följande kommer sedan olika avsnitt som skall
tjäna som vägledning vid genomförande av statiska
beräkningar. Enligt bestämmelserna skall man i beräkningarna
påvisa att tillåtna påkänningar inte överskrids under
normala arbetsförhållanden. Dessutom skall spricksäkerhet
och brottsäkerhet kontrolleras. Som underlag för
dimensioneringen ges i sjunde avsnittet vissa riktvärden för
materialens deformationsegenskaper i elastiskt område. I
samma stycke omtalas även beräkning av efteråt
kompletterade sektioner.
Följande avsnitt behandlar föreskrifter angående
krypning och krympning, olika belastningsfall, spricksäkerhet
och brottsäkerhet. Bland åtgärder för att minska
sprickrisken noteras, att alla under normala belastningsfall
uppträdande betongdragspänningar skall täckas av en icke
förspänd och över dragzonen jämnt fördelad armering.
(Under vissa förhållanden kan även den förspända
armeringen därvid medräknas.) Som brottkriterium betraktas den
ogynnsammaste lastsammanställningen av belastningsfall
förspänning med krympning, krypning och 1,75 gånger
summan av permanenta laster, trafiklast och
temperatur.
Ett avsnitt ägnas åt skjuv- och vidhäftningsspänningarna.
Beräkningarna skall genomföras såväl för normala laster
som för beräkningsmässiga brottlaster. Beträffande
vidhäftningen tillåter bestämmelserna förenklingar för en
jämnt över dragzonen fördelad armering. Därefter berörs
knäckning av förspända konstruktioner och det näst sista
avsnittet är ägnat åt förankringen och därmed
sammanhängande problem. Bestämmelserna avslutas med en
sammanställning av tillåtna påkänningarna.
Som framgår av föregående sammanställning är det ett
stort antal frågor som berörs av de nva bestämmelserna.
Nästan varenda liten detalj, som måste beaktas vid
konstruktionsarbetet, är omnämnd. Dock måste man erkänna
att bestämmelserna aldrig förlorar karaktären av
riktlinjer. Som bestämmelser i vanlig mening fungerar de
endast i förening med närmare föreskrifter från den
granskande myndigheten.
Varje byggnadstekniker som sysslar med förspända
konstruktioner borde genomläsa detta häfte. Uku Müllersdorf
Circuit theory of electron devices, av E M Boone.
Wiley & Sons, New York — Chapman & Hall, London
1953. 483 s., 342 fig., 15 tab. 8,50 $.
Efter det andra världskrigets slut har en jämn ström av
böcker behandlande elektronrör och deras användningar
publicerats i USA. Som regel har de innehållit
sammanställningar av kurser vid högskolor och universitet. Denna
bok utgör intet undantag; förf. är professor vid Ohio State
University.
Författarna till nämnda böcker kan indelas i två
kategorier. Den första utgörs av rörtekniker, vilka
koncentrerar sig på rörens inre dynamiska förhållanden och som
anser de yttre kretsarna som ett nödvändigt påhäng. Den
andra kategorin, kretsteknikerna, ser å sin sida allt i form
av fyrpoler. Av titeln på föreliggande arbete framgår, att
förf. tillhör den senare kategorin.
I de två första kapitlen behandlas dioder, trioder, tetroder
och pentoder och deras ekvivalenta scheman på ett
lättfattligt sätt. Fyrpolsbehandlingen genomförs konsekvent
både här och i de följande kapitlen. De två nästa kapitlen
handlar om lågfrekventa spänningsförstärkare och
effektförstärkare. I det första av dessa skulle framställningen
av transformatorkopplade förstärkare vunnit på om ton-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
