Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1954 - Vattenbyggnadskonstruktionerna vid Kilforsens kraftstation, av Sten Elfman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1954
503
Fig. 13.
Gjutning av
bjälklag och
montering av
turbin.
Arbetet skedde i
den ordning
siffrorna
anger.
krän med lyftmöjligheter i olika krokar för 3Mj,
8, 12 och 20 t. Kranens verkningsområde
sträcker sig till centra för tubernas vertikala delar,
och med hjälp av en hisskorg kan kranen
användas vid inspektion och reparation av tuberna.
Entrébyggnaden ligger i närheten av intagen
och är förbunden med dessa genom en
betongtunnel. Bergytan ligger ca 20 m under
byggnadens bottenvåning. Genom fyllnadsmassorna på
berget går en hisstrumma, som utnyttjas som
fundament för byggnaden. På grund av det
runtom verkande jordtrycket blev en cylinder den
bästa formen för fundamentet och det blev
därför naturligt att göra även påbyggnaden rund.
För lätta transporter och personbefordran finns
mellan entrébyggnaden och maskinsalen en
varuhiss för 1 000 kg last och en personhiss för
6 personer. Ett receptionsrum i översta
våningen har fönster åt alla väderstreck och erbjuder
därför en intressant överblick av anläggningen.
Tilloppstuberna
Varje tub består av en cylindrisk järnplåt med
förstyvningsringar, som är försedda med
förankringar, fig. 11. Utrymmet mellan plåt och
berg är fyllt med betong (Tekn. T. 1949 s. 897).
Det visade sig mest ekonomiskt att ge hela tuben
samma inre diameter. Plåten är dimensionerad
för att ensam uppta det inre vattentrycket vid
vattenslag. Härvid tillåts svetspåkänningen 1 350
kp/cm2. Plåt och förstyvningsringar har även
beräknats för tom tub och yttre vattentryck från
dämningsgränsen. Plåtbeklädnaden sträcker sig
från intagskrökens nederdel till spiralen.
Maskinstationen
En översikt av den underjordiska anläggningen
återfinns i fig. 12. Tillfartstunneln, som från
början endast var avsedd för upptransport av
berg-massorna, har den branta lutningen 1 : 7. Den
till synes egendomliga kröken i nederdelen beror
på att man under arbetets gång påträffade en så
svårartad skölzon, att man tvingades ändra
riktningen. Erfarenheten har visat, att det är mest
rationellt att placera maskinsalens
avlastnings-plan på ena sidan om tillfartstunneln och
maskinaggregaten på den andra. Här gick ej detta
med hänsyn till skölen utan avlastningsplanet
fick läggas på samma sida som aggregaten.
För de tunga transporterna planerades
ursprungligen en omlastningshall med travers och
vertikalt sänke. Emellertid slopades denna plan
och ersattes av en ny konstruktion, som medförde
avsevärda besparingar. Tillfartstunnelns väggar
försågs med kraftiga järnöglor i berget, så att
det tunga godset kunde spelas ned genom denna
tunnel.
De knappt tilltagna tiderna för
betonggjutning-ar jämsides med turbinmontaget gav idén att
konstruera betongbjälklagen så, att de kunde
gjutas oberoende av montaget och bli färdiga
innan detta började. Denna metod (fig. 13)
medförde tidsvinst och mindre trängsel på
arbetsplatsen.
Maskinsalsgolvet är belagt med marmorplattor.
Bergtaket har förstärkts med bergbult och
försetts med armerat sprutputslager.
Transformatorsalen är förlagd intill
maskinsalen. För 380 kV kablarna från
transformatorerna till markytan har borrats fyra ca 60 m
djupa hål med 90 cm diameter med
stålsandborr-ning, en för detta ändamål ovanlig metod.
De tre turbinerna är av Francis-typ med
plåtspiraler. Maskinsalen betjänas av två traverser.
Sugrören har en gemensam avstängningslucka,
som flyttas med en krän på skenor.
Den tempererade ventilationen erhålles genom
att frisk luft sugs in genom svallbassängens
luftschakt och ledes över den i berget belägna
bassängens vattenyta, varigenom luften värms
vintertid och kyls sommartid. Från bassängen leds
den till olika fläktgrupper. En grupp ventilerar
transformatorsalen. En annan grupp pressar
luften genom värmeväxlare olja—luft till
maskinsalen. En tredje grupp pressar luften via
värmeväxlare till hisschakt och intag.
Värmeväxlarna får sitt värme från transformatoroljan.
Slutligen förses kontrollrummet med separat
friskluft genom speciella fläktar.
Avloppstunneln
Berget var av så god beskaffenhet, att man på
större delen av tunnelsträckningen kunde välja
samma takform som i tilloppstunneln. På en
sträcka av ca 20 m går tunneln genom rödaktig
kalkgranit — en ganska ovanlig bergart
bestående av porös granit med hålrummen fyllda av
kalk. Inom detta område fick taket
halvcirkelform.
En svallbassäng har erhållits genom att dels av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
