Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1954 - Bestämning av flöde och genomströmningstid med radioaktiva ämnen, av Lars-G Erwall och L Klingsell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
TEKNISK TIDSKltlFT
Tidigare arbeten
Redan 1922 framhöll Joly1 att radium kunde
användas för flödesmätningar och beräknade
den erforderliga radiummängden i ett konkret
fall. För en flod med vattenföringen 10 m3/s
skulle en total radiummängd av 0,064 mg vara
tillräcklig. Vissa praktiska försök med denna
metod redovisas av Hess2, som visade att man
med god precision kan bestämma
vattenmängden i stora behållare. Metoden torde emellertid
ha en del svagheter, dels är provberedningen
omständlig, eftersom mätningarna görs på från
vattnet utdrivet radon, dels finns risker för
radiumförluster genom utfällning eller adsorption.
Med radioaktivt natrium 24 utförde Karrer,
Cowie och Betz3 en mätning av
kondensvattenflöde och även här gav de radioaktiva metoderna
goda resultat.
Först under de allra senaste åren har de
radioaktiva metoderna funnit användning för
mätning av genomströmningstider i olika slag av
anläggningar. Archibald4 samt Thomas &
Archibald5 har härvid gjort omfattande jämförelser
mellan de resultat, som erhålls vid användning
av radioaktiva indikatorer, och de som fås med
andra slag av indikatorer (fig. 1). Vid
jämförelse av de resultat, som erhålls med koksalt
och radioaktiv jod, finner man att man med den
senare kunnat följa indikatorkoncentrationen
under avsevärt längre tid än som var möjligt
med koksalt som indikator.
Archibald har vidare utfört en del
laboratorieförsök med en behållare utrustad med ett
varierande antal skärmar och även några fältförsök,
bl.a. ett i en vattensamling med volymen 22 500
m3. Alla dessa försök bekräftade ytterligare de
radioaktiva isotopernas användbarhet som
indikatorer för detta slag av arbeten.
I maj 1953 publicerade Rohde6 resultaten från
några prov, som utförts på den nya
klarnings-anläggningen i Kettwig i Ruhrområdet. Härvid
användes för bestämning av
genomströmningstiderna genom några delar av anläggningen
radioaktiv brom i form av ammoniumbromid. I
några cylindriska sektioner av tankarna
placerades härvid ett antal GM-rör på olika avstånd
från axeln för bestämning av den radiella ström-
Indikatormänqd
fOOr
Fig. 1.
Integrerade indikatormängden vid
olika värden på
x = t IT, där t
år tiden och T
den teoretiska [-omsättningstiden,-]
{+omsättnings-
tiden,+} för a
koksalt och b
radioaktiv jod5.
Fig. 2.
Brunns-typer; t.v. emscher-,
t.h. kammarbrunn.
ningsbilden och vidare bestämdes genom
provtagning i utloppet den genomsnittliga
uppehållstiden.
Uppehållstider i slamavskiljare
På initiativ från Statens Institut för Folkhälsan
har med LKB-Produkters medverkan två serier
av undersökningar utförts i en i Stocksund
belägen försöksanläggning. Denna anläggning
omfattar ett 20-tal olika slamavskiljare, som
erhåller avloppsvatten från ca 300 hushåll, och
avsikten var att med radioaktiva isotoper göra en
jämförelse mellan "uppehållstiderna" i de olika
brunnarna, dvs. de tider under vilka
avloppsvattnet genomsnittligt befinner sig i brunnen. De
är av utomordentligt stor betydelse för
sedimen-teringseffekten.
Som indikator valdes den radioaktiva isotopen
rubidium 86 med 19,5 dygns halveringstid. Den
utsänder ^-strålning med energierna 1,82 MeV
(80 %) och 0,77 MeV (20 %) samt /-strålning
med energin 1,08 MeV (20 %). Eftersom endast
små mängder fordrades för försöken ansågs den
relativt långa halveringstiden inte medföra några
risker för skadlig verkan av kvarvarande
aktivitet i Värtan där avloppsvattenledningen
mynnar.
Den långa halveringstiden medför å andra sidan
den avsevärda fördelen att
aktivitetsmätningarna kan utsträckas över ett flertal dagar,
varigenom ett stort antal prov kan undersökas. Vidare
är strålningen från 86Rb synnerligen gynnsam,
eftersom den består av hård, dvs. lätt mätbar
ß-strålning och endast mindre mängd
/-strålning. Riskerna för förluster genom adsorption
bör ju också vara minst vid användande av en
alkalimetalljon.
Försökens genomförande
Stamledningen med avloppsvattnet avslutas
med en arm, som roterar med konstant
hastighet och därvid fördelar vattnet på olika fack i
en ringformig fördelningsränna. Dessa fack
utgör mynningarna på de till de olika brunnarna
förande tilloppsrören. Om facken är lika stora
kommer alltså de olika brunnarna att
(intermittent) matas ined samma mängd vatten per
tidsenhet.
Satsningen av det radioaktiva materialet till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
