Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1954 - Nya metoder - Dieselelektrisk drift på mobilkranar, av Wll - Damm- och fettisolering vid rullningslager, av Erik Nothin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512
TEKNISK TIDSKltlFT
Fig. 2. Överrede på en 6 t dieselelektrisk mobilkran; A
dieselmotor, B likströmsgenerator, C vridmotor, Cl
reduktionsväxel för överredets vridning, C2 kontroller för
vridning, D motor för bomrörelse, Dl reduktionsväxel för
bom, D2 lintrumma för bom, D3 kontroller för bom, E
motor för kroken, El reduktionsväxel för kroken, E2
lintrumma för kroken, E3 kontroller för kroken, F rattstång
(ratten bortmonterad).
egenskaper i jämförelse med det äldre, direktdrivna
systemet. Det har visat sig, att vid kranarbete behöver lasten
oftast placeras med stor precision, och just häri ligger en
av de största fördelarna med elektrisk kraftöverföring —
lasten kan fininställas med stor säkerhet. Genom att varje
rörelse har en separat elektrisk motor, är det enkelt för
föraren att kombinera de olika rörelserna, och därigenom
kan han lätt placera lasten där han vill ha den och uppnå
stor snabbhet.
Maskineriet i en typisk dieselelektrisk krän (fig. 1) som
lyfter 6 t med bommen i högsta läget är uppbyggt på
följande sätt (fig. 2). Dieselmotorn driver en
specialkonstruerad, shuntlindad likströmsgenerator B. Spänningen
från generatorn varierar från noll upp till 250 V
allteftersom dieselmotorns varvtal ökas. Generatorn levererar
ström till de separata motorerna C, D och E, vilka är
specialkonstruerade för krandrift. Åkmotorn syns inte på
bilden, utan är monterad på undersidan av chassit.
Därigenom undviks mekanisk överföring av kraft från
över-redet och åkmotorn får sin ström via släpringar vid
centrumaxeln. överredet kan naturligtvis vridas ett
obegrän-satt antal varv åt båda hållen. Spänningen från generatorn
varierar med dieselmotorns varvtal, och precis som på en
bil varierar man således kraften och hastigheten på
rörelserna med gaspedalen, men någon friktionskoppling eller
växelspak behöver man däremot inte.
Medelst kontrollerna D3, E3 och C2 väljs önskad rörelse
och rotationsriktning hos motorn. Varje elektrisk motor
med undantag av åkmotorn är försedd med en
elektromagnetisk broms, vilken automatiskt frikopplas, när ström
levereras till motorn, och stoppar rörelsen, när strömmen
bryts, antingen detta sker med eller utan avsikt.
Kraften till hisslinans trumma E2 överförs från motorn E
via en axel och en helt inbyggd reduktionsväxel El.
Bomrörelsens trumma D2 får på liknande sätt sin kraft från
motorn D via en axel och reduktionsväxeln Dl.
Vridrörelsen för överredet drivs oberoende av de andra
rörelserna och erhåller sin kraft från sin egen motor C.
Motorn driver snäckväxeln Cl, vilken har ett drev
fastsatt i nedre änden av sin vertikala axel, som griper in i
en kuggbana på svängkransen. I denna snäckväxel är
inbyggd en slirkoppling, vilken skyddar de i denna enhet
ingående detaljerna mot de kraftiga ryckbelastningar, som
ibland kan uppstå vid igångsättning och uppbromsning av
vridrörelsen, överredet roterar på en svängkrans av stor
diameter försedd med stålrullar, vilka har självsmörjande
bussningar.
Kraftöverföringen från åkmotorn består av en växellåda
med två hastigheter och inbyggd differential. Bakaxeln är
fast monterad till chassits ram utan fjädrar medan
styraxeln är försedd med bladfjädrar av lastbilstyp.
Fjädringen är till för transport av kranen längre sträckor, men
när man lyfter lasten låser man fjädrarnas rörelseförmåga.
Hydrauliska bromsar, vilka ger full bromsförmåga vid
åkning åt båda hållen, finns på alla fyra hjulen. På
bakhjulen finns dessutom mekaniska bromsar.
En säkerhetsindikator och gränslägesströmbrytare finns
inkopplad i krokens och bommens strömkretsar och skulle
någon av dessa träda i funktion, bryts strömmen och
rörelsen stoppas. Gränslägesströmbrytarna begränsar
krokens och bommens rörelser och hindrar således att linorna
på- eller avlindas för mycket. Om en
gränslägeströmbry-tare träder i funktion, bryts strömkretsen, och
elektro-magnetbromsen för ifrågavarande rörelse slår till och
stoppar rörelsen. Om kontrollen lägges om för motsatt
rörelseriktning, sluts strömkretsen igen och ström kan åter
levereras till vederbörande motor, men rörelsen sker givetvis
åt andra hållet och för bommen eller kroken tillbaka till
sitt ordinarie verksamhetsområde.
Den säkerhetsindikator, som finns inkopplad i
strömkretsarna för krokens och bommens rörelser, väger lasten
i kranens krok. En gul lampa inne i förarhytten visar
föraren att lasten inte är för tung för ifrågavarande
bomläge, men om den skulle vara det, ger en röd lampa och
en ljudsignal föraren varning om att inte försöka lyfta
lasten. Om han emellertid skulle ignorera denna varning,
bryts strömmen vid en viss överbelastning och de
elektromagnetiska bromsarna slår till. Det enda föraren kan göra
i detta läge är att sänka lasten och höja bommen till en
mindre lyftradie.
Kranen kan förses med lyftmagnet för skrot o.d., men
emedan magneten måste matas med konstant spänning,
kan strömmen inte tas från huvudgeneratorn, vars
spänning varierar med dieselmotorns varvtal. Kraften levereras
i stället av en separat generator, som lämnar i det
närmaste konstant och alltid tillräcklig spänning för
lyft-magneten, även då dieselmotorn går i tomgång.
Det ligger nära till hands att tro, att bränsleförbrukningen
för ett sådant maskineri skulle vara hög genom de
förluster, som uppstår i generatorn och de elektriska
motorerna. Förhållandet är emellertid snarare tvärtom, vilket
beror på att drivmotorn inte är bunden av vissa
utväxlingsförhållandet!, utan arbetar på mera ekonomiska
varvtal. Genom frånvaro av slirkopplingar och komplicerade
växellådor, sker även en kraftbesparing.
Hastigheterna anpassas automatiskt efter belastningen,
varför en lätt last hanteras fortare och en tung last
sak-tare, vilket har stor betydelse ur säkerhetssynpunkt.
Elektriska motorer, kontroller och magnetbromsar finns i
allmänhet i en mängd andra maskiner på arbetsplatserna och
är välkända för stor driftsäkerhet och detta gör att
tillsynen blir enkel och inte behöver orsaka några problem.
En viktig fråga i detta sammanhang är även att ett
maskineri av denna uppbyggnad uppvisar endast ett fåtal
verkliga slitdetaljer, varför kostnaderna för
reservdelsförsörjning kan hållas låga (enl. Tornborg & Lundberg AB,
Stockholm). Wll
Damm- och fettisolering vid rullningslager. För att
kvarhålla smörjämnet i kul- och rullager och samtidigt
skydda dessa mot föroreningar utifrån har man hittills
brukat innesluta lagren med lock eller beklädnad av
lämplig metall. För att erhålla effektivare tätning av
lagren utan risk för varmgång har man i England börjat
använda lagertätningar av plast i stället för av metall.
Plastskydden är billigare i tillverkning, har mindre vikt
och är bekvämare att montera än de vanliga
metallskydden. Plastinklädnaden kan t.ex. göras av skivor som pres-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
