Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1954 - Nya metoder - Damm- och fettisolering vid rullningslager, av Erik Nothin - Helautomatiskt signalsystem för enkelspårig järnväg, av GAH - Kilowattimmätare för likström med i järn sluten magnetisk krets, av F Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1954
513
Fig. 1. Plastinklädnad av
kullager; A yttre löpring,
B inpressade spår, C
plastskiva.
sas in i spår i lagrets yttre löpring, fig. 1. Då särskilt
god tätning önskas, anbringas två tätningsskivor av plast
på ytterringen och mellan dessa en vid innerringen fäst
tätningsskiva varigenom en effektiv tätning av labyrinttyp
erhålles (enl. Ford Motor Company AB). Erik Nothin
Helautomatiskt signalsystem för enkelspårig järnväg.
Stockholm—Södra Lidingöns järnväg har en 5 km lång
enkelspårig bansträcka Gåshaga—Aga. Ett för den
växande trafikens avveckling behövligt och projekterat dyrbart
dubbelspårsbygge har här kunnat insparas genom ett
helautomatiskt signal- och växelsystem. Därigenom har även
vunnits ökad trafiksäkerhet och snabbare tågrörelse.
På sträckan förekom tidigare halvtimmestrafik, men
denna har sedan den 1 november 1953 under starkaste
trafiktiderna morgon och eftermiddag ökas till 15
minuters-trafik, varigenom 8 tåg per timme framförs. Dessutom
förekommer vissa godståg. Antalet dagliga tåg är nu ca
110.
På sträckan finns tre mötesplatser (Brevik, Högberga och
Parkvägen). Tåghastigheten är 60 km/h. Avståndet mellan
mötesplatserna är 800—1 200 m. Väntetiden på mötande
tåg uppgår sällan till en hel minut.
Det nya systemet fungerar helt lokalt, så att tågen själva
tar utfartssignaler och därigenom automatiskt väljer
mötesplatser samt lägger om växlarna. I tidtabellerna för
tågen finns icke angivet var möten skall äga rum. Det
tåg som först kommer till en fri linjesträcka erhåller grönt
sken från utfartssignalen och fortsätter. Vid mötesplats
där utfartssignalen kvarstår med rött sken
(utfartssignalerna visar normalt rött sken) inväntas mötande tåg, varefter
signalen automatiskt övergår till grönt sken, och tåget
fortsätter då genast till nästa signal.
Genom detta system bortföll omständligt orderskrivande
och telefonerande vilket vid den tidigare mindre täta
tågrörelsen ofta förekom, då flera tåg var ute eller skulle ut
på enkelspåret.
Vid mötesplatserna ingår tågen i samma riktning alltid
på samma spår, oavsett om tågmöte skall äga rum eller
icke, vilket möjliggörs genom att utgångsväxlarna är
åter-fallsväxlar, vilka alltid körs upp av tågen. Därvid pressas
en kolvstång mot en spärrfjäderanordning, vilken, sedan
tåget passerat, återför växeln i normalläge för tågs
ingång från andra hållet. Anordningen är försedd med en
oljebroms, så att kolvstången under fjädertrycket sakta
återför växeln under loppet av ca 15 s.
Vid samtliga infartsväxlar finns infartssignaler, vilka
normalt visar grönt sken då växeln ligger i normalläge och
sluter fullständigt. Signalerna visar rött sken endast från
uppkörningen och till dess växeln återgått i normalläget,
eller alltså under ca 15 s för varje utgående tåg.
Med de nuvarande tre mötesplatserna kan, utan några
nya anordningar, när som helst tågtätheten ökas till ett
tåg var femte minut, vilket utförd provkörning bekräftat.
Anläggs en fjärde mötesplats vid Käppala kan ett tåg
framföras var tredje minut.
Vid stark trafik och andra tillfällen kan flera tåg gå
omedelbart efter varandra, varvid grön blink i
utfartssignalen anger att ett tåg befinner sig före på sträckan,
varför försiktighet med hänsyn därtill skall iakttas.
Tillverkning, montering och provkörning har tagit ca
2Va år.
Under den tid anläggningen varit i bruk har den fungerat
fullt tillfredsställande och tågen har kunnat framföras
snabbare än förut och i rätta tider. Personalen har uttryckt
sin belåtenhet med att mötesorder och telefonerande
försvunnit, och att de i stället har fått signaler att lita till.
Även under den gångna vintern, med flera hårda
snöstormar, som vållade trafikavbrott överallt i
Stockholmstrakten, och med stark kyla och mycket snö, har systemet
icke någon gång varit felaktigt och några driftstörningar
har icke förekommit (Eric Johnsson i Järnvägsteknik
1954 s. 28). G AH
Kilowattimmätare för likström med i järn sluten
magnetisk krets. Den vanliga kilowattimmätaren för
likström har inget järn i den magnetiska kretsen och är
därför ytterst känslig för främmande magnetiska fält. Då en
magnetisk avskärmning kring mätaren även inverkar på
det inre fältet kan denna olägenhet ej avhjälpas på detta
sätt. För att minska känsligheten för främmande fält har
mätarna därför ofta utförts med två ankare och med en
fältspole för varje ankare, fig. 1. Fältspolarnas fält är
riktade mot varandra varför ett likformigt ytte fält
förstärker det ena och försvagar det andra i samma grad.
Då strömstyrkorna i nutida elektrokemiska anläggningar
ofta uppgår till 80 000 A likström med åtföljande kraftiga
magnetfält kan man där ej vänta sig någon noggrann
mätning om järnlösa kWh-mätare användes.
Att tidigare försök att göra likströms kWh-mätare med
järn i den magnetiska kretsen misslyckades berodde på
att då tillgängliga järnsorter hade för stor remanens samt
så starkt krökt magnetiseringskurva att proportionalitet
mellan magnetiseringsströmmen och det drivande
magnetfältet ej kunde erhållas. De under senare år framställda
magnetiska materialen har dock sådana egenskaper att
förstklassiga likströms kWh-mätare med järn i den
magnetiska kretsen kan framställas.
Den konstruktion som fordrar det minsta amperevarvtalet
Fig. 2. Mätsystem med
inner-pol och trumankare; 1 kärna,
2 strömspole, 3
spänningsspole för kompensation av
friktion, i ankare, 5 motpol,
6 tvärfältspole.
Fig. 1. Kilowattimmätare för
likström utan järn i mätsystemet; 1
strömsamlare, 2 ankare med
spänningsspolar, 3 liuvudströmfältspole,
A bromsmagnet, 5 bromsskiva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
