- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
531

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 8 juni 1954 - Brasiliens järn- och manganmalmer, av Olof H Ödman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 juni 1954

531

Fig. 9. Serra do Navio; malmen gick i
dagen i klippan t.v.; byggnaderna är
kontor, förråd och verkstäder.

do Urucum i västligaste delen av Mato Grosso
nära gränsen mot Bolivia (fig. 8).

Berggrunden inom fältet består av en flackt
liggande, delvis förkastad lagerserie av sediment.
Åldern är okänd, men man har gissat på
algon-kisk eller tidig paleozoisk ålder. En 200—300 m
mäktig skiktpacke i sedimenten uppbyggs till en
del av jaspilit, dvs. kvartsrandmalm med
järn-kisel och finkornig hämatit. I denna jaspilitserie
uppträder ett par flötsartade lager samt
linsarta-de kroppar av manganmalm. Det undre av dessa
lager, beläget nära basen av den jaspilitförande
serien, blir maximalt 6 m mäktig. Liksom serien i
allmänhet ligger även manganmalmslagren
mycket flackt. Deras utgående i de branta och höga,
av jaspilit rödaktigt färgade klipporna i
bergmassivets övre del (fig. 8) har kunnat följas
kilometerlånga sträckor.

Jaspiliten är, liksom itabiriten, ett kemiskt
sediment utfällt i ett grunt havsbäcken. Även
rnan-ganmalmen, vars dominerande mineral är
psilo-melan, är ett kemiskt sediment. Detta framgår
bl.a. av att den täta, svarta malmen visar en
tydlig skiktning samt att den ligger omgiven både
i hängvägg och liggvägg av arkosartade sediment.

Under andra världskriget utfördes genom U.S.
Geological Survey en undersökning av fältet.
Sedermera har U.S. Steel borrat förekomsten.
Företaget underhandlar nu med de brasilianska
myndigheterna om rätten att exploatera
manganmalmen. Den nämnda undersökningen gav vid
handen att manganmalmstillgångarna i Urucum
uppgår till ca 33 Mt med 45,6 % Mn, 11,1 % Fe,
1,25 % Si02 och ca 2 % A1203, CaO och MgO.
Det är icke osannolikt att i angränsande
bergmassiv ytterligare manganmalmsfynd är att
vänta. I bergsområdet Serra de Jacadigo
närmare bolivianska gränsen har dock mangan-

Serra do Navio

Ett annat manganmalmsfält av betydelse,
särskilt för USA, är Serra do Navio i
Amapå-terri-toriet, beläget mellan Franska Guayana och

Amasonmynningen. Fältet, som ligger endast ca

malmslagren spetsat ut och här finns endast
jaspiliten.

Även tillgångarna av jaspilitmalm är mycket
stora. Enbart i Urucum-massivet uppskattas de
till 1 300 Mt med 50—55 % Fe, vilket är en
anmärkningsvärt hög järnhalt för en dylik "iron
formation". Malmen för ca 25 % Si02 samt har
låga halter av P, S, A1203 etc. Därtill kommer
sannolikt flera miljarder ton av liknande
material i de icke närmare undersökta
bergsområdena i angränsande trakter. Rasbranterna kring
Urucum-massivet samt intilliggande slätter
innehåller dessutom miljoner ton av nedrasat,
ellu-vialt malmmaterial. Vid Urucum exploateras
denna malm för närvarande i liten skala och
smältes i en träkolsmasugn i närheten.

Under kriget bröts ca 70 000 t manganmalm för
USA:s räkning. Den transporterades i lastbil till
den närbelägna lilla staden Corumbå vid Rio
Paraguay och togs därifrån på pråmar ned till
La Plata-mynningen, ett avstånd på i runt tal
2 800 km. Paraguay är segelbar för mindre
fartyg under 8 månader av året och i de planer som
U.S. Steel nu har på en exploatering av Urucums
manganmalmer räknar man med flodtransport.
Avståndet fågelvägen från förekomsten till
Pa-raguay-floden är endast ca 20 km. Om planerna
på en exploatering av Urucums
manganförekomster kan realiseras, betyder det ett
synnerligen betydelsefullt tillskott till USA:s
manganförsörjning och innebär dessutom för Brasilien
en stor ekonomisk fördel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free