Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 15 juni 1954 - Böcker - Företaget i samhället, av Gösta Walldén - Nationalbudget för år 1954, av Bengt Stendahl - Finlands Vattenkraftförening XXV, av G Lbg - Betontekniske fagudtryk, av Knud E C Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566
TEKNISK TIDSKltlFT
Kontakterna mellan staten och företagen skedde i många
olika former beroende på vilken sida av den statliga
verksamheten, som sköts i förgrunden. Lagstiftningsfrågor
klarades vanligen via organisationerna, medan rena
förvaltningskontakter dels var direkta, dels indirekta. Även när
de gällde juridiska frågor, var förhållandena växlande.
Den sida som de intervjuade tjänstemännen främst
uppmärksammat, var relationerna till krisförvaltningen. Detta
var helt naturligt med tanke på att vid tiden för
undersökningen Koreakrisen medfört fullt pådrag i det
samhälleliga regleringsmaskineriet. Spelreglerna kom
emellertid att gestalta sig olika, beroende på vilka statliga organ
man samarbetade med. Mest "pokerbetonade" var
förhandlingarna med Priskontrollnämnden.
Förf. analyserar, under vilka betingelser de olika
individerna inom företag och statsförvaltning tvingas ta
kontakt med varandra, vilka följder på bägge sidor
organisationen, beslutanderätt och värderingar av skilda slag har
på ärendenas gång. Statens starka förhandlingsställning tar
sig uttryck i att dess representanter uppsöks av företagens
funktionärer. Väl vid förhandlingsbordet har
företagsmännen emellertid ofta den fördel, som ligger i att kunna fatta
beslut vid bordet, medan motparten tvingas hänvisa till
verkchefens kommande beslut. Vikten av att finna den
man i det statliga organet, som drog ärendet hela vägen
upp till verkchefen samt att hålla honom väl informerad,
framstod klart hos företagen. Detta förklarar att
kontakterna skjutits längre ned i befälskaderna och blivit mer
differentierade.
Samarbetet med de lokala myndigheterna präglades av
att det var en klarare gränsdragning mellan vad företag
och kommun skall göra i en större ort än i en mindre,
företagsdominerad. En allt starkare separering
karakteriserar dock utvecklingen över hela linjen. Främst beror
detta på att kommunerna fått en rad rikskommunala
åtaganden t.ex. inom socialvården, som företagen har mindre
intresse för. Samarbetet är ofta gott, och kommunerna är
angelägna om att få utnyttja den expertis som företaget
förfogar över. Företagsledarna är dock sällan kommunalt
engagerade. De vill stå fria och överlämnar till
underlydande tjänstemän att representera företaget i den
kommunala förvaltningen.
Ett stort avsnitt ägnas företagen och näringslivets egna
organisationer. Arbetsgivarorganisationerna kräver främst
beslutförhet av sina företagsrepresentanter, medan
branschorganisationerna fäster stor vikt vid deras sakkunskap.
Företagen är i allmänhet medlemmar i många
branschorgan, men endast en del av dessa utnyttjas av företagen.
Organisationerna är ett smidigt kontaktorgan kontra
staten. De samlar och hyfsar ärendena samt följer upp dem.
Deras ställning har varierat med det samhällsekonomiska
klimatet men har i stort sett stärkts efter hand. Man har
bekämpat det ökade statliga inflytandet enligt principen
"counter-bureaucracy".
Den största andelen av kontaktarbetet vilar på
företagscheferna. Detta synes ofrånkomligt men skapar en rad
problem, som förf. ingående diskuterar. Hela arbetet
kännetecknas av en föredömligt klar och sansad diskussion
presenterad i en njutbar språkdräkt. Gösta Walldén
Nationalbudget för år 1954. Konjunkturinst. Medd.
B: 16. Stockholm 1954. 114 s., 30 tab. 2,50 kr.
Budgeten innehåller redogörelser för
försörjningsbalansen för 1953, arbetskraften, produktionen, utrikeshandeln,
investeringarna och konsumtionen. En sammanfattning
avslutar framställningen som har sammanställts av
byråchef Gustav Cederwall.
Beräkningarna visar, att en betydande expansion
försiggått inom det svenska näringslivet under 1953.
Utmärkande för det läge som nu inträtt är produktionens ökade
beroende av efterfrågan. För 1954 bedöms en
produktionsökning av 3,5 °/o vara sannolik. Importen beräknas öka
med 1.2 %>, och den offentliga inhemska bruttoinvestering-
en med 8 °/o, den privata konsumtionen med 2,8 °/o och
den offentliga konsumtionen med 6,1 °/o. Minskningar
anses sannolika för den privata inhemska
bruttoinvesteringen med 0,7 °/o och för exporten med 2,7 °/o.
Rapporten torde ge material för den långsiktiga
bedömningen av den ekonomiska utvecklingen.
Nationalbudget-delegationen möter i sitt arbete betydande svårigheter, t.ex.
beträffande beräkningarna av lagerhållningen och
bedömningen av den internationella ekonomiska utvecklingen,
varav Sverige är i hög grad beroende. De framlagda
beräkningarna är därför kringgärdade med en mängd
reservationer. Dessa gäller utfallet av olika tendenser: om
företagsledningen följer dessa senare, kan nationalbudgeten bli ett
utomordentligt underlag för planeringen. Bengt Stendahl
Finlands Vattenkraftförening XXV. Särtr. Kraft och
Ljus h. 3. Helsingfors 1954. 77 s., 135 fig.
Denna eleganta publikation innehåller förutom en
jubileumsåterblick och personalia en rad värdefulla uppsatser
av prominenta finländska vattenkraftmän. Sålunda lämnar
E Hällfors en översikt av Finlands vattenlagstiftning, A
Fabricius berättar om älvarnas hydrologi, A Sirén
redogör för avrinningens normalvärden och M Seppänen anger
ett sätt att i vissa fall förutsäga en älvs vattenföring.
Föreningens sekreterare, Gunnar Lax, lämnar en mycket rikt
illustrerad redogörelse för Finlands utbyggda vattenkraft.
V Castrén berättar om sjöreglering och samdrift och N
Saarivirta om vattenkraftens beskattning.
Centralfisk-odlingsanstalten för Ule älv beskrives kortfattat av P
Bro-feldt, och T Kaartotie redogör för laxproblem i USA och
Kanada. Som avslutning lämnas en förteckning över den
finländska vattenkraftlitteraturen sedan 1921.
Skriften ger en god överblick över vattenkraftbyggandets
utveckling och aktuella problem i vårt östra broderland.
Dess utstyrsel står även på en hög nivå. Finlands
Vattenkraftförening är att lyckönska till den förstklassiga
publikationen. G Lbg
Betontekniske fagudtryk, av E Suenson. Dansk
In-geniørforenings Betonsektion. Teknisk Forlag, Köpenhamn
1954. 192 s. 16,50 dkr.
På uppdrag av Dansk Ingeniørforenings Betonsektion har
förf. sammanställt en ordlista omfattande ca 1 500
betongtekniska fackuttryck. Avsikten med ordlistan är att så
kort som möjligt förklara ordens betydelse. Endast i
undantagsfall lämnas förtydligande tekniska upplysningar.
Ordförrådet har uppdelats på 16 ämnesgrupper, och
inom varje sådan grupp har orden ordnats alfabetiskt.
Ämnesgrupperna börjar med cementsorter och andra
bindemedel, fortsätter med provning av cement,
ballastmaterial, råbetongen, hårdnad betong, gjutning, formbyggnad,
armering, hållfasthetsberäkning osv. och avslutas med
byggnadselement och -system. Hela betongområdet har
medtagits. För att göra det lätt att hitta ett ord —
oberoende av ämnesgrupp — har boken försetts med fullständig
stickordlista med hänvisning till den sida, där förklaringen
finns.
Över hälften av orden har försetts med engelsk, tysk och
fransk översättning och i de fall där danskt och svenskt
(resp. norskt) språkbruk skiljer sig dessutom med svensk
(resp. norsk) översättning. Sist i boken finns separata
engelska, tyska, franska, svenska och norska
stickordsförteckningar.
Denna mycket värdefulla ordlista över
betongterminologin bär alltigenom prägel av förf:s suveräna, genom många
år insamlade kunskapsförråd om betong och utgör ett gott
exempel på en aktiv insats från Dansk Ingeniørforenings
Betonsektion i riktning mot överskådlighet och entydighet
inom det snabbt växande betongtekniska ordförrådet.
Boken kommer utan tvivel att fylla ett tomrum i
betonglitteraturen och tack vare den svenska och de utländska
ordlistorna får boken extra plusvärde även bland svenska
läsare. Knud E C Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
