Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 22 juni 1954 - En fotogrammetrikers syn på stakningsproblemet, av Per Olof Fagerholm - Nybyggen - Nordens största flytdocka, av N Lll - Bevatronen vid University of California, av SHl - Spårförbindelse under Stora Bält, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 195i
585
kan vägen primärstakas i terrängen. Mindre ojämnheter,
beroende av smärre identifieringsfel, korrigeras genom
enkel syftning.
Flygfotogrammetri kan eventuellt även utnyttjas för
volymsbestämningar i samband med slutavräkning å
anläggningskostnaderna. Detta kan då ske genom en ny
fotografering i t.ex. skala 1:3 000, när den av vägarbetet
berörda terrängytan röjts. Alla höjdpunkter signaleras med
pappskivor. När vägen färdigbyggts, upprepas denna
fotografering. Materialet från dessa två fotograferingar
medger en noggrann och fullt objektiv massberäkning som för
varje tveksamt fall, när det än uppkommer, kan
kontrolleras av opartisk person.
Slutord
Ovan skisserade exempel kan synas omständligt. Skulle
man emellertid med vedertagna metoder vilja pröva lika
många alternativ torde arbetsmomentens antal inte bli
lägre och kostnaderna skulle snabbt stiga till prohibitiva
värden. Med fotogrammetrisk metodik synes en dylik
mångalternativundersökning däremot vara genomförbar.
En väsentlig fördel är att en stor del av arbetet flyttas
inomhus och därigenom dels blir billigare eftersom
hant-langnings-, rese- och traktamentskostnader minskar, dels
kan utföras under perioder med sämre väder. En nackdel
är att arbetet måste planläggas så att
fotograferingssäsongerna kan utnyttjas. Om detta kan ske och i så fall
hur det skall ske synes vara en av uppgifterna för en
brett lagd försöksverksamhet.
Hur kostnaderna för en "fotogrammetrisk" stakning —
vare sig den avser en väg, en kraftledning eller något
annat — ställer sig i förhållande till en stakning enligt
vedertagna metoder, kan endast visas genom
försöksarbeten. Man måste dock främst beakta att flera alternativ
kan prövas och att sannolikheten för att det bästa
alternativet väljes därigenom blir större. Med
längdmeterkost-nader av de storleksordningar som ifrågavarande
anläggningar uppvisar, synes det inte fordras stora förbättringar
i stakningsresultatet för att kostnaderna för extra
flygfotograferingar och bearbetningar skall verka oväsentliga.
Nybyggen
Nordens största flytdocka (fig. 1), byggd för
Götaverkens räkning vid det belgiska varvet J Boels & Fils i
Tamise, bogserades därifrån i början av maj på sju dagar
av två holländska högsjöbogserbåtar till Vinga, där ett par
svenska bogserbåtar stötte till för den fortsatta färden in
till Göteborg.
Flytdockan (Tekn. T. 1952 s. 488) har en lyftförmåga av
28 000 t, vilket innebär att t.ex. tankfartyg upp till 45 000
tdw kan torrsättas i den. Den är sammanfogad av tio
bot-tenpontoner och två sidovallar. I motsats till vallarna, som
var för sig bildar ett sammansvetsat helt, är
bottenpon-tonerna endast bultade till varandra och kan lösgöras, om
man behöver ta upp någon av dem för översyn och
målning i dockan — "självdockning".
Dockans konstruktion avviker i en del avseenden från
det vanliga. Den saknar det säkerhetsdäck, som de flesta
flytdockor är utrustade med och som skall hindra dockan
att sänkas för mycket. Nämnda däck har här ersatts av ett
system elektroder, som utplacerats på en bestämd nivå,
och vilka automatiskt stänger påfyllningsventilerna, om
vattenytan når den fastställda nivån.
En annan nyhet är att krandäcket högst upp på vardera
vallen är helt reserverat för den 12 t krän, som skall
tjänstgöra där. Varvsfolk och fartygsbesättningar har
därmed som regel ej tillträde till krandäcket, vilket är
fördelaktigt bl.a. ur arbetarskyddssynpunkt. De som har ärende
till dockan får i stället ta vägen via manöverdäcket, som
ligger inbyggt i vallen några meter under krandäcket. På
manöverdäcket finns också, som namnet anger, dockans
manöverhus, som skall förses med modern utrustning och
instrumentering. Arbetet härmed liksom uppmontering av
de båda lyftkranarna och en del andra uppgifter skall
utföras av varvets eget folk. Detta beräknas ta ett par
månader, varför dockan kan tas i bruk först hösten 1954.
Då kommer varvet att disponera tre flytdockor med resp.
28 000, 18 000 och 8 000 t lyftkapacitet (enl. Götaverken).
N Lll
lievatronen vid University of California. Världens för
närvarande största accelerator, en protonsynkrotron, sattes
i drift i april 1954. Det har tagit fem år att bygga den,
och den har kostat 9 M$. Dess magnet väger 10 000 t, och
protonerna accelereras i en cirkulär bana, 36 m i
diameter, till en energi på 6 500 MeV. Härvid passerar de
banan ca 4 milj. gånger. Innan protonerna förs in i
beva-tronen ges de 10 MeV energi i en elektrostatisk och en
linjär accelerator.
Protonströmmen är inte kontinuerlig utan består av 20
pulser per minut, var och en innehållande ca 100 milj.
partiklar. För varje varv i bevatronen ökas dessas energi
med 1,3 keV (Scientific American maj 1954 s. 52). SHI
Spår förbindelse under Stora Bält. Professor N J Dahl
och civilingeniör O Remfeldt har utarbetat ett originellt
förslag till järnvägstunnel under Stora Bält. Järnvägen,
som framför allt är avsedd att betjäna bil- och
cykeltrafiken, skulle tillsvidare bli enkelspårig och trafikeras med
speciella, eldrivna tåg med en hastighet av 120—150 km/h.
Bilar, cyklar och passagerare införs i specialkonstruerade
vagnar och medföljer samma tåg. Ventilationsproblemet
förenklas härigenom i hög grad. Restiden genom den
22 km långa tunneln blir endast 12 min. Med sex tåg under
en halvtimme i ena riktningen kan 150 bilar överföras,
nästa halvtimme går tågen i motsatt riktning. Om man
Fig. 1. Götaverkens nya,
218 m långa flytdocka
under bogsering från Belgien
till Göteborg. Bokstäverna
i "Götaverken" på
dockans sida är 31/» m höga,
vilket ger ett begrepp om
storleken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
