Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 29 juni 1954 - Principer för tunnelsprängning, av Ulf Langefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Antal hål i procent med mindre avvikelse än den
på abskissorna avlästa vid 2, 3, 5, 10 och 15 m håldjup;
handhållen borrmaskin, homogent berg; A och B noggrann
borrning med resp. utan syftpunkter, C normal borrning
av horisontella hål.
Med fri botten blir bottenvinkeln ocb ungefär
135°. Om bottnen är inspänd, såsom fallet är
vid pallsprängning och oftast även vid
stross-ning, måste utslaget i den ske efter en annan
yta. Vinkeln kan härvid bli 90—135°, beroende
på laddning och borrhålsdjup. Följs givna
anvisningar1 blir bottenvinkeln ungefär 90°.
Mindre vinkel kan man påräkna endast under
speciella förutsättningar och då för en betydligt
mindre utslagsvinkel, fig. 2 t.h. streckade partier.
Gör man en borrplan ined utgångspunkt från
90° utslagsvinkel, måste man räkna med att
avslitning i bottnen sker vinkelrätt mot borrhålet,
och ej som ofta anges med en bottenvinkel
mindre än 90°. Man kan därvid tillämpa de
lagar, som gäller vid pallsprängning, och så långt
konstruktionen kan utsträckas räkna med det ur
sprängningssynpunkt gynnsammaste fallet. En
genomgång av förhållandena vid
tunnelsprängning visar att man med dessa utgångspunkter i
stora drag kan räknemässigt behärska inverkan
av olika faktorer. Till och med vid
uppskjutningen kan man i viktiga fall ända från
början genomföra sprängningen med fria
utslagsvinklar.
Borrspridning
I allmänhet lämnas borrspridningen som
kvantitativ faktor utan beaktande. Den inkluderas
helt obestämt i den tekniska marginalen
tillsammans med bergets sprängbarhet, styckefall och
risk för utebliven tändning. För diskussion
av-sprängningen som helhet vore det ett stort
framsteg om hänsyn till borrspridning, i likhet med
bergets sprängbarhet, kan tas med rent
räknemässigt; för frågan om sprängning av den första
öppningen, cuten, är detta nödvändigt.
Liksom borrplanen skall göras upp med ut-
gångspunkt från bottnen av borrhålen skall
också borrspridningen studeras där. Fel vid
hål-ansättning, vid inriktning och genom avvikelser
inne i berget förekommer. De förstnämnda är
ingalunda försumbara, men kan med
förbättrade utsättningsanordningar elimineras och skall
ej vidare behandlas. För närvarande gäller att
felen vid inriktning av borrhålen är de som i
homogent berg gör sig mest gällande vid salvans
botten; till skillnad från ansättningsfelen ökar
de ju med borrhålsdjupet. De kan antas följa en
normalfördelning. Med detta antagande som
utgångspunkt kan man ånge spridningskurvor
(fig. 3) för olika typfall av borrning med
handhållen maskin.
Jag föreslår att borrspridningen anges som
avvikelse i centimeter eller procent (1 cm/m =
1 %) för 84 %-punkten i de uppgjorda
kurvorna. Det innebär att om fein sjättedelar av alla
uppborrade hål har mindre avvikelse än t.ex.
1 cm/m är borrspridningen 1 %. Man kan också
allmänt ånge att spridningen är av
storleksordningen 0,01 H m, där H är håldjupet. Kurvorna
i fig. 3, soin ger borrspridning för 2, 3, 5, 10 och
15 m håldjup, representerar enligt denna
definition en avvikelse på 1 % vid avläsning på
abskissa A. Motsvarande värden för B och C är 2
resp. 4 %.
Spridningen 1 % förutsätter att borriktningen
kontrolleras med syftpunkter. Undersökningar i
olika berg och under olika förhållanden har visat
att denna precision kan uppnås (fig. 4). Värdena
för A—C gäller handhållen borrmaskin; vid
borrning med fast uppställning bör
dimensionering göras för avvikelser som är hälften så stora
som enligt A.
Vid borrning med fasta uppställningar, som
kommer att bli allt mer aktuella, inte minst på
grund av krav på större borrnoggrannhet,
önskar man uppnå spridningsvärden på ca 0,5 %.
Det bör dock framhållas att upprätthållande av
så stor borrprecision sannolikt kan uppnås först
efter omfattande undersökningar och
nykonstruktioner. Frågan om ansättning, eliminering
av borrsvaj vid långa stänger och om borrstyr-
Fig. 4. Exempel på borrspridning vid handhållen
borrmaskin och användning av syftpunkter; hålens
centrumavstånd 5 cm, väggtjocklek mellan hålen 2 cm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
