Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 29 juni 1954 - Principer för tunnelsprängning, av Ulf Langefors - TV-industrins ställning i USA, av F Ö - Syntetiskt gummi i Storbritannien, av SHl - Missouris vattenkraft har börjat tämjas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 22. Resultat av slätsprängning; upptill cylinderformad
stig ort med 1,5 m radie, för sättning 0,A m, hålavstånd 0,15
—0,20 m, endast vartannat hål laddat (Stockholms hamn);
nedtill tak i tunnel med 9 m spännvidd, försättning 0,75—
1,0 m, hålavstånd 0,75 m (Blåsjöfallet).
Vid rätt laddning och berg, som representeras
av F, gäller detta inte alls. Hålavstånd på ända
upp till 0,75 m kan ge ett mycket gott resultat
(ojämnhet på ca 6 cm) samtidigt som t.ex. en
tredubbling av hålantalet endast ger en obetydlig
förbättring av konturen (ojämnhet 4 cm). Delvis
beror detta på att man i slagigt berg ej ens vid
sömborrning kan komma ifrån ojämnheter i
ytan. I homogent berg S kan det löna sig något
bättre med minskning av hålavstånden, men
endast då extremt höga krav ställs på väggens
jämnhet. Resultat, som för de flesta fall av
tunnel- och ortdrivning kan betecknas som högst
tillfredsställande, uppnås med hålavstånd på 0,5
-—0,8 in och försättningar på 1,0 m eller
därunder. «
Även tändsättet har stort inflytande på väggens
jämnhet. Vid tändning av kranshålen ett och ett
fås en betydligt sämre kontur än om alla sprängs
samtidigt. Detta framgår av resultat från försök
i plexiglas med tändning skott för
skott,:momen-tant och med kortintervallsprängning (fig. 21),
vilka visar att jämnaste vägg fås med minsta
✓ tändspridning. Vid kontroll i full skala i berg
har detta förhållande också helt bekräftats (fig.
22). Av de tre alternativen är
kortintervallsprängning att föredra om det rör sig om större
laddningsmängder, eftersom markskakningarna
och påkänningarna på omgivande berg då blir
mindre. Dessutom kan man också räkna med
bättre styckefall vid kortintervallsprängning.
Slutord
Av vad som här framförts står det klart att det
finns sprängtekniska förutsättningar för en
väsentlig ökning av indriften vid tunnelsprängning.
Det praktiska genomförandet i löpande drift
förutsätter vidgad kännedom oin de faktorer som
bestämmer resultatet, och det fordras inte minst
att experimentella resurser kan samlas och
koncentreras så att man kan komma över vissa
tröskelvärden. I annat fall är det risk för att de
enskilda arbetsinsatserna blir alltför
begränsade för att var för sig ge erforderliga resultat.
Litteratur
1. Langefors, U: Laddningsberäkning vid pallsprängning.
Nitroglycerin AB 1953.
2. Kallin, ä: Planering av tunnelsprängningsarbeten vid väg- och
vattenbyggnad. Handbok i bergsprängningsteknik. Atlas Diesel och
Sandvikens Jernverk 1952.
3. Fraenkel, K-H: Praktiska borrplaner. Handbok i
bergsprängningsteknik. Atlas Diesel och Sandvikens Jernverk 1952.
4. Langefors, U: Slåtsprängning. Jernk. Ann. 137 (1953) s. 436.
5. Steidle, E: Some practical and theoretical aspects of the "Burn
Cut". Joy Manufacturing Co, Pittsburgh, P.A.
6. Noggrann utsprängning av bergrumssektioner — speciellt
bergrumstak. Redogörelse för viss försöksverksamhet. Rapp. från K.
Fortifikationsförvaltningens Befästningsbyrå, juni 1954.
TYMndustrins ställning i USA. Under 1953 såldes i
USA 7 milj. televisionsapparater för totalt 1.995 M$.
Emedan färgtelevisionen väntas komma i marknaden och
endast ett fåtal nya sändarstationer tillkommer under 1954
beräknas mottagarförsäljningen då stanna vid omkring
5 milj. apparater.
Televisionens rangplats inom elindustrin framgår av
följande tabell över försäljningskvantitet och
försäljningssumma för olika elektriska hushållsapparater 1953.
Produkt Antal sålda enheter milj. [-Försäljningssumma-] {+Försäljnings- summa+} MS
Televisionsmottagare ............... ....... 7,0 1 995
....... 3,8 1 114
Lampor, lvsrör ................... ....... 2 137 572
Automatiska tvättmaskiner ....... ....... 2,0 552
Djupfrysboxar ..................... ....... 1,2 480
....... 1,3 333
Radioapparater .................... ....... 8,4 276
Dammsugare ....................... ....... 2,8 262
....... 7,2 117
Vattenvärmare ..................... ....... 0,9 114
(Electrical Merchandising jan. 1954.) F Ö
Syntetiskt gummi i Storbritannien. Efter mycket
funderande och experimenterande har tre brittiska företag
börjat bygga fabriker för tillverkning av syntetiskt gummi.
Anläggningarna väntas bli färdiga 1956 och skall få en
sammanlagd produktion av ca 14 000 t/år. I den största
fabriken skall man huvudsakligen framställa sampolymer
av butadien och akrylnitril (Perbunan, Buna N); i övrigt
kommer bara specialtyper av butadien-styrengummi att
tillverkas. Det anses nämligen inte lönsamt att producera
syntetiskt gummi av GR-S-typ, avsett som ersättning för
naturgummi (Chemical & Engineering News 26 apr. 1954
s. 1688; Discovery maj 1954 s. 180). SHl
Missouris vattenkraft har börjat tämjas. Det första av
åtta 40 MW aggregat i kraftstationen vid Fort Randall
sattes i drift våren 1954. Ytterligare tre kraftstationer
kommer att anläggas: vid Garrison (400 MW), Oahe
(425 MW) och Gavins Point (100 MW).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
