Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 29 juni 1954 - Differentialflotation av pyrit och magnetkis, av Gustaf T Lindroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604
TEKNISK TIDSKRIFT
Sulfidfyndigheten Nairne i Syd-Australien
Sulfidfyndigheten, bestående av pyrit och
magnetkis, uppträder inom Adelaide-serien, som här
uppbyggs huvudsakligen av metamorfa sediment,
såsom gråvackor, glimmerskiffrar och kvartsiter.
Gråvackor syns huvudsakligen bilda sidosten till
de båda andra bergarterna. Pyrit och magnetkis
är metasomatiskt fixerade, dvs. genom
förträngning av mineral i glimmerskiffer (kvarts,
fältspat, glimmer) och i kvartsiter (kvarts). Till
någon del har sulfidmetasomatosen även
påverkat sidostenen. Säreget nog har i ett dylikt klimat
oxidation endast till några få fots djup påverkat
sulfiderna, som stundom går i dagen opåverkade
av oxidation.
Den genom metasomatosen påverkade
sulfid-förande bergarten är petrografiskt en mycket
finkornig glimmerskiffer, bestående av sericit,
kali-fältspat och kvarts. Pyrit och magnetkis utgör
tillsammans endast ca 10—15 vol-%. Något av
markasit, arsenikkis, kopparkis, blyglans och
zinkblände tillkommer. Det rör sig alltså om
utnyttjande av en efter svenska begrepp
svavel-fattig fyndighet (jfr tabell 1). Även därför är
undersökningen av intresse då vi i Bergslagen
har outnyttjade kisfyndigheter, t.ex. Ervalla och
Dylta, med högre svavelhalter.
Förhållandet pyrit : magnetkis varierar; i stort
sett är det 1:1. Pyriten uppträder som
falbands-zoner efter bergarternas lagrings- och
förskiff-ringsriktning. Pyritfalbandens bredd är 1—5
mm, varvid den förstnämnda storleken
dominerar. De har ett inbördes avstånd av 5—10 mm.
Magnetkisen uppträder som körtellika aggregat
av upp till 50 mm längd. Intressant är, att
magnetkisen förekommer praktiskt taget i en mörk
bergart (skiffer?) mellan pyritfalbanden och i
form av strimmor av 0,01—0,2 mm tvärsnitt. I
stuff är därför magnetkisen ej särskilt
framträdande.
För det uppförda flotationsförsöksverket (fig.
1) erhölls rågodset från en 60 m lång tvärort
genom falbandszonen. Som är att vänta, när
magnetkis uppträder i relativt stor mängd
tillsammans med pyrit, cementerade mullen från
sprängningen på några månader, medan
stycke-rågodset endast oxiderades med en tunn hinna,
vilken efter målning ej påverkade flotationen
märkbart. Gods från ett falbandszonen tvärande
diamantborrhål höll 13,54 % Fe, 11,57 % S,
0,004 % Cu, 0,023 % Pb, 0,035 % As och 0,090 %
Zn. Ett koncentrat med 36,4 % S höll 0,010 %
Fe, 0,024 % Ni och 0,002 % Th. Den låga
nickelhalten står i överensstämmelse med magnetkisens
genesis i detta fall som en icke-magmatisk
diffe-rentiationsprodukt ur ett basiskt eruptiv.
Flotationen ordnades så att största möjliga
mängd gråberg först avskildes, varvid man fick
ett biandkoncentrat av pyrit och magnetkis, här
benämnt mixkoncentrat. Detta differentialflote-
Fig. 1. Schema över
för-söksflotationsverket vid
Nairne. Kulkvarnen
char-gerades med inställbar
viktmatare, och
kul-kvarnspulpen lyftes med
sandpump till en
konditionering stank före
flotationen.
rades sedan för skiljande av pyrit från
magnetkis. Elektrolytiska reagensapparater för reglering
av små reagensmängder användes och visade sig
i föreliggande fall lämpligare än vanliga
mekaniska standardmatare. Avfallet upptjockades
och leddes till ett upplag för eventuell senare
användning. Koncentrat av pyrit och magnetkis
upptjockades och vakuumfiltrerades.
På grund av ofta förekommande brott på den
rörliga tuggkäften utbyttes tuggen mot en
valskross med 610 mm diameter. Pulpen
korrodera-de emellertid starkt slitmaterialet på grund av
oxidation av magnetkisen och åtföljande
bildning av vätejoner (syrabildning). En
bitumen-tillsats i det cirkulerande vattnet till verket och
i upptjockare minskade dock denna olägenhet.
Vid förflotationen (avskiljande av gråberg)
användes som samlare butyl- eller etylxantat (0,5
kg/t gods) och kopparsulfat (0,56 kg/t gods);
som skumbildare eucalyptusolja eller Timbrol
oil T 66. Även kopparsulfatet förbättrade
skumbildningen.
Med i det föregående angivet schema erhölls ett
"mixkoncentrat" (tabell 1) med 75 % <0,074
Tabell 1. Flotation till mixkoncentrat av pyrit och magnet-
kis
Försök nr Ingående Svavelhalt Svavelutbyte
gods ingående koncentrat
gods
t °/o °/o °/o
1 37 8,8 33,9 54,4
2 35 10,3 35,3 89,5
3 36 9,0 36,9 79,5
4 15 9,5 41,5 76,2
5 8 9,4 41,1 78,8
6 36 9,4 38,1 82,4
7 36 9,0 38,8 78,8
8 34 9,8 40,8 78,0
9 22 9,8 41,5 83,3
10 60 8,0 41,1 70,0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
