- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
625

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 3 augusti 1954 - Nya metoder - Flygburna matematikmaskiner av siffertyp, av G Norén - Effektiv tömning av pulverbinge, av WS - Cirkulation av värmeöverföringsmedium, av SHl - Kaligödsel ur havsvatten, av SHl - Porfyllning vid bearbetning av sintrade metaller, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 augusti 1954

625

(motsvarande sjusiffriga tal i dekadsystemet) är 8 ^s.
Multiplikationstiden är 600 och divisionstiden 680 |xs.

Jaincomp-C har tre olika typer av minnesregister. För
tillfällig lagring av de senast avlästa värdena av
instor-heterna har maskinen nio register av "halvmagnetisk" typ.
Speciella hålkort används dels för lagring av erforderliga
numeriska konstanter, dels för maskinens program. Ett
programkort innehåller 128 instruktioner om vardera 24
binära enheter. Räkneprogrammet kan ändras genom
utbyte av programkort. För de numeriska konstanterna
används tre hålkort, vartdera med en kapacitet av 70
24-siffriga binära tal. Genom elektronisk avsökning av
hålkorten uppges avsökningstiden för ett godtyckligt tal ha
nedbringats till 1 |xs. Maskinen innehåller slutligen 24
register av magnetisk typ, vartdera för lagring av ett tal
om 24 binära enheter och med en avsökningstid av 4 |j.s.

Efter 32 räknecykler, dvs. med 3,2 s mellanrum, utför
maskinen automatiskt en kontrollräkning för att övertyga
sig om att den fungerar riktigt. Om så är fallet återgår den
till sin tidigare uppgift. I annat fall stannar den och ger
signal till föraren-operatören. Kontrollräkningen består av
en extra räknecykel med givna invärden, vilka skall leda
till ett bestämt svar. Genom att observera små
indikatorlampor på en felsökningspanel kan operatören eller
servicepersonalen snabbt avgöra vilken del av maskinen som
är ur funktion. Alla räknekretsar är med användning av
miniatyr- och subminiatyrteknik uppbyggda som lätt
utbytbara enheter av "plug-in"-typ.

Jaincomp-C upptar, frånräknat strömförsörjningsdelen,
ett utrymme av ca 55 X 60 X 70 cm. Den innehåller 800
elektronrör, alla i subminiatyrutförande.

Den större D-modellen, som skall arbeta med 36-siffriga
binära tal, får avsevärt utökade magnetiska
minnesregister — över 36 000 binära enheter jämfört med 576 hos
C-modellen — och skall vid behov dessutom kunna lagra
informationer i en yttre minnesenhet i form av ett
magnetiskt band. Uppbyggnaden i övrigt syftar med bibehållet
miniatyrutförande till en jämfört med C-modellen ökad
flexibilitet och allmän användbarhet (Aviation Week
1 febr. 1954 s. 45). G Norén

MHggaHini

Fig. 1. Jaincomp-C,
en flygburen
miniatyr matematikmaskin med bl.a. 24
magnetiska
minnes-register.

Fig. 2.
Minnesregister för ett 24-sidigt
binärt tal med en
avsökningstid av
4 /xs, vikt 60 g.

Fig. 1. Pulverbinge
med uppblåsbara
gummidynor på
bottenplattorna.

7V/
Hoptryckt ^

Uppblåst

Effektiv tömning av pulverbinge. I behållare för
pulverformiga material bildas lätt bryggor och kakor som
försvårar tappning ur behållaren. Bingens tömning
underlättas om man på insidan av de snedställda
bottenplattorna (fig. 1) fäster uppblåsbara Neopren-dynor som på
pneumatisk väg bringas att "andas". Andningsfrekvensen
varierar mellan en andning på tre minuter och tio per minut
(Compressed Air mars 1954 s. 84). WS

Cirkulation av värmeöverföringsmedium. Relativt
dyrbara värmeöverföringsmedier, t.ex. blandningar av
difenyl-oxid och difenyl (Dowtherm), används vanligen i helt
slutna cirkulationskretsar för undvikande av
materialförlust. Då termosifoneffekten ofta inte ger tillräcklig
strömningshastighet i systemet används vanligen speciella
cirkulationspumpar. Dessa, som alltid vållar ett visst besvär,
kan undvaras om man placerar den värmeabsorberande
värmeväxlaren lägre än den värmeavgivande och inför en
eller flera gaser, t.ex. väte, helium eller kväve, i det
flytande värmeöverföringsmediet.

Gasen skall ha ett tryck som står i sådan relation till
arbetstemperaturen att den delvis löses i vätskan. Vid
dennas förångning avges gasen och ökar härvid
värmeöverföringsmediets cirkulationshastighet, bl.a. genom
ändringen av gasfasens volym med dess temperatur.
Cirkulationshastigheten kan regleras med en ventil (Engineers’ Digest
apr. 1954 s. 133). SHl

Kaligödsel ur havsvatten. I en norsk-holländsk
försöksanläggning i Ijmuiden tillverkas 1 650 t/år kaliumnitrat
varvid kalium hämtas ur havsvatten. Hur processen
genomförs har inte publicerats, men av patentlitteraturen
tycks framgå att sandfiltrerat havsvatten försätts med ett
lösligt salt av dipikrylamin, sannolikt kalciumsaltet.
Härvid faller kaliumdipikrylaminat ut och filtreras från. Den
våta fällningen behandlas sedan med salpetersyra varvid
kaliumnitrat går i lösning, medan dipikrylamin faller ut,
filtreras från och används på nytt. Kaliumnitratlösningen
indunstas till kristallisation (Chemical Week 13 mars 1954
s. 44). SHl

Porfyllning vid bearbetning av sintrade metaller. Vid

slutlig formgivning av sintrade volframkatoder för
elektriska urladdningsrör genom svarvning, borrning eller
fräsning sluts lätt porerna i den porösa metallen, särskilt om
den sintrats vid hög temperatur. Det överdrag av en
alkalisk jordartsmetall, som sedan läggs på, kan då inte
diffundera in i grundmetallen. Denna indiffusion är emellertid
nödvändig för katodens funktion. Tillslutningen av
porerna kan visserligen undvikas om man bearbetar
presskopparna före slutsintringen, men på grund av
krympningen vid denna är det då mycket svårt att framställa
en produkt med exakta dimensioner.

Man kan emellertid undvika att den sintrade metallens
porer sluts vid bearbetningen, om man först impregnerar
den med en metall som har så låg smältpunkt att den inte
legeras med grundmetallen. Då porerna är fyllda, trycks

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free