Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 3 augusti 1954 - Nya metoder - Kemisk läppning, av SHl - Hårdlödning av aluminium i saltbad, av SHl - Isolertransduktor för mätning av högspänd likström, av F Ö - Flygburna matematikmaskiner av siffertyp, av G Norén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
624
TEKNISK TIDSKRIFT
Kemisk lappning. Man använder i vissa fall läppning
för att ge god passning åt ytor som skall glida mot
varandra, vanligen vid rotation. Vid den oftast använda
metoden läggs de finslipade ytorna ihop sedan de bestrukits
med ett tunt lager av olja och fint slipmedel. Därefter sätts
den ena i snabb rotation i förhållande till den andra. På
detta sätt är det emellertid svårt att erhålla spegelblanka
ytor därför att mycket små slipmedelspartiklar fastnar i
metallen.
Denna olägenhet uppges emellertid kunna undanröjas
genom användning av en ny process vid vilken ytorna
läppas i kontakt med en lösning som kemiskt angriper
åtminstone den ena av dem. En fosfatlösning är lämplig,
särskilt om den ena eller båda ytorna är av gjutjärn. Dess
sammansättning kan vara 19,5 g Zn, 23 g P203 och 24,5 g
N03 per liter. För att underlätta lösningens inträngning
mellan ytorna bör ett vätmedel tillsättas. Om slipmedel
används skall den slutliga läppningen utföras utan sådant.
För aluminium kan man använda sodalösning eller
fosfatlösning av den typ som används vid ytbehandling av denna
metall (Engineers’ Digest maj 1954 s. 178). SHl
Hårdlödning av aluminium i saltbad. Man kan
tillverka komplicerade arbetsstycken av aluminium med stor
precision genom att hårdlöda deras komponenter i
saltbad. Härvid sätts de väl rengjorda delarna samman och
hålls i läge med en fixtur. Lod placeras vid lödställena,
det hela förvärms till 500—550°C och sänks ned i ett
590—600°C saltbad som består av ett flussmedel. Efter
1—3 min neddoppning tas arbetsstycket upp och får svalna
i luften.
Flussmedlet, som är starkt korroderande, löses bort med
hett vatten, varefter arbetsstycket doppas i en lösning av
10 %> salpetersyra och 0,25 % fluorvätesyra och slutligen
spolas grundligt först med kallt och sedan med hett vatten.
I syrabadet neutraliseras eventuella rester av flussmedlet.
Salpetersyran angriper inte aluminium, men fluorvätesyran
gör metallen blank. Då den verkar korroderande måste
den tvättas bort fullständigt (W J Rudolph i Materials
& Methods jan. 1954 s. 96). SHl
Isol er träns duktor för mätning av högspänd likström.
De senare årens utveckling av magnetiska material och
torrlikriktare har gjort det möjligt att utföra
transduk-torer som har så konstant omsättning och är så oberoende
av belastning och växelspänningsvariationer, att de kan
användas för strömmätning i likströmskretsar. Därmed har
det även blivit möjligt att isolera instrument och reläer
som används för strömmätning och skydd på högspända
likströmskretsar. Detta är särskilt önskvärt för spänningar
över 250 V.
Ett isolerdon för mätning och skydd (fig. 1) arbetar på
en vanlig shunt i den högspända likströmskretsen (fig. 2).
Denna är på vanligt sätt kopplad till transduktorns
för-magnetiseringslindning. För att proportionalitet skall
erhållas mellan shuntströmmen och förmagnetiseringsström-
Fig. 1. Isolerdon
för
likströms-mätning.
men under alla temperaturförhållanden är
förmagnetise-ringslindningen utförd av material med låg
temperaturkoefficient. Motståndet i shuntledningarna, vilka helst bör
vara korta, kompenseras på vanligt sätt genom justering
av magnetiseringslindningens motstånd.
Strömmen kan även mätas med växelströmsinstrument
direkt i transduktorns växelströmskrets, men
mätnoggrannheten blir då mindre än då likriktare och
likströmsinstrument användes (Electrical Engineering febr. 1954
s. 148). F Ö
Flygburna matematikmaskiner av siffertyp.
Publicerade uppgifter om siffermaskiner av miniatyrformat tyder
på att matematikmaskinkonstruktörerna i USA hoppas att
kunna använda sifferräknedon för sådana ballistiska
beräkningar i flygplanssikten och målsökande robotar, där
don av analogityp hittills använts. En sådan siffermaskin,
med den snabbhet som fordras för att den skall kunna
inkopplas som räknelänk i ett eldledningssystem arbetande
i verklig tidsskala, är Jaincomp-C och en projekterad
vidareutveckling, Jaincomp-D. C-modellen tar in
informationer kontinuerligt från nio yttre kännande organ och
beräknar med hjälp av i minnesenheterna lagrade order
och konstanter de önskade sambanden mellan
instor-heterna. Rearbetade data levereras i form av tre
kontinuerligt varierade utstorheter.
Maskinens exakta militära användning är icke avslöjad,
men det uppges, att den exempelvis kan tänkas använd
i ett jaktplanssikte, varvid instorheterna skulle kunna
vara målavstånd, målvinklar i höjd och sida, jaktplanets
vinkelhastigheter omkring de tre flygplanaxlarna,
flj7g-höjd, flyghastighet och lufttemperatur. Minnet skulle då
bl.a. innehålla ballistiska data för de aktuella vapnen.
Ut-storheterna kan tänkas vara jaktplanets riktfel i höjd
och sida samt återstående tid till rätt avfyringsögonblick.
Jaincomp-C avläser de nio instorheterna tio gånger i
sekunden och beräknar utstorheterna med samma
hastighet. Om ett språng inträffar vid avläsningen av en
in-storhet, undersöker maskinen automatiskt instorheternas
tidigare förlopp för att avgöra om ändringen har en
logisk bakgrund eller är att betrakta som en tillfällig
störning till vilken hänsyn icke skall tas. Äverf i andra
avseenden har maskinen getts en viss förmåga att fatta
logiskt grundade omdömesbeslut.
För att kunna tillfredsställa kraven på högsta möjliga
snabbhet är maskinen helt byggd enligt parallellprincipen.
Detta innebär, att då två tal skall adderas eller
multipliceras, samtliga sifferställen i talen behandlas på en gång
(till skillnad från serieförfarandet vid vanlig
"handräk-ning"). Tiden för addition av två 24-siffriga binära tal
Fig. 2.
Kopplingsschema för
isolerdon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
