Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 10 augusti 1954 - Analys av produkter från atomreaktorer, av Hans von Ubisch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640
TEKNISK TIDSKRIFT
Inghram14, som har arbetat mycket med
påvis-ning och bestämning av spårämnen, påstår att
gränsen för metodens noggrannhet eller
känslighet vid bestämning av mycket små mängder inte
beror av förfarandet i och för sig utan av
svårigheten att undvika föroreningar. Med
ifrågavarande känsligheter inverkar nämligen
uranhalten i dammet i rummet på resultatet. Han ger
följande uppgifter om analysmetodernas
känslighet och noggrannhet13:
Känslighet
Noggrann-för uran het
ug mg/kg °/o
Optiskt spektrum
direkt .................. 0,5 1 000 5
efter kemisk anrikning .. 0,5 25 5
Masspektrum
gnistjonkälla ........... 0,003 3 2—3
isotoputspädning och
termojonisering ........ 2 • 10"7 10~6 1—2
Ädelgaser i klyvningsprodukter
Som sista exempel anförs bestämning av
krypton och xenon i klyvningsprodukter av 235U. Man
upplöser eller upphettar neutronbestrålat uran
och renar de avgående ädelgaserna i en
kalciumugn. De utgörs av krypton och xenon och
eventuellt argon och helium som föroreningar.
Bortser man från de två sista vid analysen och
betraktar masspektra15 för krypton och xenon från
atmosfären, från den neutroninducerade
klyvningen av 235U och från den spontana klyvningen
av 238U i mineral (fig. 11), är det t.ex. iögonen-
fallande att de lättaste isotoperna fattas i
klyvningsprodukterna.
Ett spektrum (fig. lit) innehåller en linje
för det radioaktiva 85Kr (halveringstid 10 år). I
fig. 11 f finns vidare 129X, som ej förekommer
bland de relativt färska klyvningsprodukterna i
e, därför att modersubstansen 129J har mycket
lång halveringstid. I mycket färska preparat från
235U kan man också iaktta 133X (halveringstid 5
dygn), och i mycket gamla (fig. lic) finner man
ej 85Kr.
Vid bestämning av ädelgasernas isotoper sätter
man en liten, exakt känd mängd atmosfäriskt
krypton och xenon till den från uranet eller
mineralet extraherade gasen. Det är en ganska
enkel procedur. De masspektra som man därefter
får blir en strikt additiv överlagring av t.ex. a
på b (fig. 11). Man subtraherar från detta
spektrum det atmosfäriska kryptonets bidrag, och då
dess mängd är känd för varje isotop, beräknas
lätt mängderna av klyvningsisotoperna. Den
totala mängden klyvningskrypton i provet får man
sedan genom addition av mängderna av
isotoperna.
De första bestämningarna av gasformiga
klyvningsprodukter utfördes år 1944 på gasprov av
storleksordningen 10"3 ml vid NTP. De innehöll
mest argon och ansågs värdelösa för
spektralana-lytisk undersökning. Moderna masspektrometrar
har ungefär 100 gånger större känslighet än de
äldre apparaterna.
Fig. 11. Masspektra av krypton och
xenon11; upptill krypton, nedtill
xenon; fr.v.t.h. atmosfäriska gaser,
gaser erhållna genom
neutroninduce-rad klyvning av "5U, gaser från
mineral till största delen bildade
genom spontan klyvning av "SU.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
