Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 10 augusti 1954 - Analys av produkter från atomreaktorer, av Hans von Ubisch - Distribution av morötter utan blast - Slang för 300 kp/cm² - Andras erfarenheter - Statistisk kvalitetskontroll i kemisk industri, av L H Larson - Kontinuerlig metod för framställning av metalliskt titan, av E R-s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
642
TEKNISK TIDSKRIFT
dium 87Rb som bärare, tillsammans med
naturligt 87Rb (27 %, modernuklid för 87Sr). Den
sistnämnda aktiviteten är dock svår att mäta, och
därför tillsattes radioaktivt klyvningscesium.
Fraktionerna kunde användas direkt för
bestämning av strontium och rubidium med
mass-spektrometer.
Absolutmätning av radioaktivitet
Exakta absolutmätningar av radioaktiva
preparats styrka är nödvändiga för många praktiska
användningar av dessa ämnen, t.ex. för
terapeutiska ändamål. I en högeffektsreaktor kan
många radioaktiva isotoper framställas i så
stora mängder att deras koncentration kan
mätas med masspektrometer. Härvid undviks den
radioaktiva mätningens felkällor. Genom
utspädning av noga kända starka preparat kan man
sedan skaffa sig svagare för direkt användning
eller för kalibrering av mätapparatur för
radioaktivitet, t.ex. GM-rör. Den i förra avsnittet
beskrivna proceduren med 90Sr kan direkt
användas för framställning av 90Sr-preparat.
Litteratur
1. v. Ubisch, H: Mass spectrometry and mineralogy. Geol. Fören.
Förh. 75 (1953) s. 469—489.
2. Collins, C B m.fl.: The maximum age of the elements and the
age of the earth’s crust. Can. J. Phys. 31 (1953) s. 402—418.
3. Smith, D D m.fl.: New data ön isotope shifts in uranium
spec-tra: U*’6 and V"4. Phys. Rev. S4 (1951) s. 383—384.
4. West, D: Energy measurements with proportional counters.
Progr. nuclear Phys. 3 (1953) s. 18—62.
5. Wilkinson. D H: Jonization chambers and counters. Cambridge
1950.
6. Seaborg, G T & Katz, J J: The actinide elements. New York
1954.
7. Kahn, B & Lyon, W S: lise of a scintillation spectrometer in
radiochemical analysis. Nucleonics 11 (1953) nov. s. 61—63.
8. Hutchinson, G W: Applications of kicksorters. Träns.
Instruments and Measurements Conf. Stockholm 1952 s. 153—156.
9. Beling, J K m.fl.: Soft radiation from Amul. Phys. Rev. 86
(1952) s. 797—798.
10. Welker, J P m.fl.: Metastable states of Ge". Phys. Rev. 92
(1953) s. 401—405.
11. Vestergaard, R & Haeffner, E: Determination of the
alpha-energy of U2ts. Arkiv Fysik 3 (1951) s. 557—575.
12. Aldrich, L T & Tilton, G R: Isotope dating of ancient
sediments and rocks. Carnegie Institution of Washington Year Book
51 (1952) s. 70—78.
13. Hess, D C m.fl.: Measurements of trace quantities of uranium
and lead in minerals and meteorites. Nat. Bur. Stånd. Circ. 522
(1953) s. 183—187.
14. Inghram, M G: Trace element determination by the mass
spectrometer. J. phys. Chem. 57 (1953) s. 809—814.
15. Thode, H G: Fissions product yields and shell structure in
atomic nuclei. Träns. roy. Soc. Can., Ser. III, Sect. III, 45 (1951)
s. 1—17.
16. Tomlinson, R H & Das Gupta, A K: The use of isotope dilution
in determination of geologic age of minerals. Can. J. Chem. 31 (1953)
s. 909—914.
Distribution av morötter utan blast kan ske i
polyeten-påsar utan att rötterna torkar och blir odugliga. På detta
sätt minskas fraktkostnaderna och ökas morötternas
näringsvärde.
Slang för 300 kp/cm2 görs av gummi armerat med
flätad metalltråd. Den är synnerligen oöm och anses
därför lämplig för användning i gruvor, stenbrott och inom
industrin.
Andras erfarenheter
Statistisk kvalitetskontroll i kemisk industri.
Statistisk kvalitetskontroll (Tekn. T. 1945 s. 509; 1950 s. 1000,
1197, 1205, 1217; 1953 s. 385) tillämpas sällan inom kemisk
industri. Som exempel på arbetsoperationer där statistisk
kvalitetskontroll kan tillämpas inom petroleumindustrin
nämnes emellertid fyllning av bilsmörjolja på
småförpack-ningar och gjutning av paraffin i kakor. Man kan vidare
använda variationsviddsanalys vid kontroll av
noggrannheten hos laboratoriepersonal och för kontroll av
signifikanta skillnader i en serie försöksresultat.
I ett raffinaderi är emellertid det största problemet
kontrollen av processenheterna. Därvid är emellertid de
signifikanta störningsorsakerna dominerande, och icke
signifikanta orsaker kan ej direkt beräknas. Vid statistisk
kvalitetskontroll måste problemet därför angripas i två
etapper. Den första är en beräkning av de signifikanta
egenskapernas effekt på produkten i fråga. Detta sker vanligen
genom uppställandet av en empirisk ekvation. Den andra
etappen är användning av statistiska metoder för
bestämning av den uppställda ekvationens noggrannhet. Vid
till-lämpning på en destillation och en alkyleringsprocess
erhölls komplicerade ekvationer, och användning av
statistisk kvalitetskontroll enligt denna metod är därför svår.
Dess utveckling är ännu blott i begynnelsestadiet.
Vid tillämpning av statistisk kvalitetskontroll på
destillationen av fotogen ur råpetroleum har problemanalysen i
ett fall uppdelats i tre steg:
man ställde upp en ekvation vari endast de fysiska
konstanterna för destillationsanordningen ingick; den tillåter
beräkning av slutpunkten för fotogen i ett visst fall;
en metod för användning av den nämnda ekvationen för
andra fall utvecklades;
man uppgjorde en plan för kvalitetskontroll för att
fastställa när variationerna beror på tillfälligheter eller har
signifikanta orsaker.
Ekvationen beräknades på grundval av 43 observationer
under två veckor. Den statistiska kvalitetskontrollplanen
bestod i uppgörandet av en sannolikhetsellips ur dessa
data. Den anger sambandet mellan beräknad slutpunkt och
genom laboratorieprov observerad. Om slutpunkterna ej
stämmer på beräknat sätt visar detta, att ett signifikativt
fel uppstått, antingen i driften eller på laboratoriet.
Som exempel på ett enklare sätt att angripa problemet
har valts ett stort destillationstorn med ett tillflöde av ca
10 000 m3/dygn och ett destillat av 3 200—3 600 m3/dygm
Före införandet av statistisk kontrollmetodik hade
processen en kvadratavvikelse av 3,4°C under en period av
15 veckor. När man införde kontrollkort, där de
individuella fösöksresultaten inprickades under en period av 10
veckor, sjönk kvadratavvikelsen till 2,8°C, och när ett
kontrollkort med glidande medeltal av fyra prov infördes
under 9 veckor sjönk kvadratavvikelsen till 1,7°C.
Kvalitetskontrollen visade att ett stort antal prov gav
samma resultat utan ändring av processvariablerna. Före
dess införande hade dessa i stället ändrats för ofta. Ett
bättre resultat uppnåddes med färre omställningar av
processvariablerna (A C Dorenfeld, L J McGovern & G W
Wharton i Petroleum Refiner dec. 1952 s. 147; L J
McGovern i Petroleum Refiner febr. 1953 s. 121; F
Walter i Petroleum Refiner febr. 1954 s. 149). L H Larson
Kontinuerlig metod för framställning av metalliskt
titan. I Kanada har man utexperimenterat en
kontinuerlig elektrolytisk process för framställning av mycket ren
titanmetall (jfr Tekn. T. 1954 s. 339). Hittills har all
produktion utförts satsvis till höga kostnader. I
Paley-rappor-ten framhålls att man behöver en kontinuerlig process för
metallframställning i stor skala och till betydligt lägre
pris än det nuvarande, för att metallen i framtiden skall
behålla sin ställning som konstruktionsmaterial.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
