Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 10 augusti 1954 - Andras erfarenheter - Syntetiska oxidationsinhibitorer för livsmedel, av SHl - Neoprene-lim, av SHl - Bor som skyddsmaterial, av SHl - Böcker - Carl Olof Gudmund Borelius, av N-H Lundquist - Gemeinfassliche Darstellung des Eisenhüttenwesens, av E R-s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 augusti 1954-
645
ostabiliserat ister använts. Om BHA kombineras med
pro-pylgallat och citronsyra, ger det fett avsevärt större
AOM-stabilitet. Detta beror antagligen på att dessa ämnen bildar
chelat med spår av metalljoner vilka fria verkar som
oxidationskatalysatorer. BHA är effektivt i liten
koncentration, ger inte varorna otrevlig färg, lukt eller smak och
är inte giftigt. Användning av BHA i livsmedel har varit
tillåten i USA sedan 1948.
Den andra föreningen med god värmestabilitet,
2,6-di-tert-butyl-p-kresol, föreslogs 1947 till oxidationsinhibitor
för bensin. Vid användning av den kommersiella
produkten i fett försämras dettas färg, lukt och smak, men denna
olägenhet kan undanröjas genom rening av
oxidationsin-hibitorn. Denna ger något större AOM-stabilitet än BHA
men är mindre värmestabil. Kombinationer av
dibutyl-kresol och BHA ger större effekt än vart och ett av de
båda ämnena för sig, och detta gäller även upphettat fett.
Undersökning av dibutylkresols giftighet pågår, och man
tror att den skall tillåtas i livsmedel när försöken är
slutförda.
Användning av BHA och kombinationer av det med andra
oxidationsinhibitorer har möjliggjort tillverkning av
matfett för bakverk av animaliska råvaror med en hållbarhet
som är jämförbar med hydrerade vegetabiliska matfetts.
Tack vare BHA:s goda värmestabilitet får slutprodukterna
utmärkt hållbarhet. Man uppskattar att i USA ca 50 ®/o
av den statligt kontrollerade talgen stabiliseras med BHA.
Är 1946 användes där 9 000 t talg till matfett, och 1952
var motsvarande siffra nära 100 000 t.
Oxidationsinhibitorer används emellertid inte bara i
ani-maliskt fett. Man utnyttjar dem dessutom t.ex. för att
hindra härskning av nötter och livsmedel innehållande
sådana, för att stabilisera färgen hos röd cayennepeppar,
för att öka bacons hållbarhet och för behandling av
paraffinerat och vaxat papper till förpackning av livsmedel. För
dessa ändamål används inte bara syntetiska utan även i
stor utsträckning naturliga oxidationsinhibitorer. De senare
är nämligen fullt användbara om de inte värms upp till
för hög temperatur (H B Kraybill & L B Dugan Jr i
Agricultural & Food Chemistry 20 jan. 1954 s. 81). SHl
Neoprene-lim. Neoprene är sannolikt den av de
syntetiska gummityperna som är mest användbar till
universallim. Man har framställt särskilt effektiva kvaliteter
genom att i gummilösningen införa vissa fyllmedel.
Magnesiumoxid och zinkoxid ger t.ex. lim som kan användas
på syrakänsliga material. Av stort intresse anser man vara
inblandning av fenolhartser som kan härdas vid förhöjd
temperatur. Man får nämligen på detta sätt limfogar med
mycket god hållfasthet och med god adhesion till t.ex.
bomull, nylon, Dacron, stål, glas och metakrylat (Chemical
& Engineering News 26 apr. 1954 s. 1677). SHl
Bor som skyddsmaterial. I ren form eller i
kombination med andra element tycks bor med fördel kunna
användas som skyddsskikt såväl på metalliska som
ickemetalliska grundmaterial. Den ger nämligen ytor med god
resistens mot värme, korrosion och slitning. Många
beläggningar, bestående av bor, borkarbid eller bornitrid är
synnerligen hårda. De framställs vanligen på
grundmaterialet. Är detta kisel, zirkonium, vanadin eller volfram,
kan man erhålla skyddsskikt av dessa elements borider
med olika kemiska egenskaper, slitstyrka och
värmeresistens.
En annan metod att anbringa bor är att täcka
grundmetallen med ett smält skikt av en borlegering. Härvid
används mest nickellegeringar, innehållande 1—4,75 °/o
bor. Denna ger legeringen stor hårdhet och slitstyrka och
sänker dessutom dess smältpunkt.
Bor och de flesta boriderna motstår oxidation i luft vid
upp till 1 200—1 300°C. Några undersökningar visar att
flera av boriderna är resistenta mot smälta metaller,
varför de kan bli av stort värde vid dessas hanterande. Bor-
karbid, innehållande 2—5 °/o aluminium och högst 2 °/o
aluminiumoxid, är ett synnerligen hårt material med
anmärkningsvärt stor hållfasthet. Det uppges vara mycket
lämpligt till t.ex. verktyg, mätdon, dragskivor och
gas-turbinskovlar (Engineers’ Digest maj 1954 s. 180). SHl
Böcker
Carl Olof Gudmund Borelius ön the occasion of his
65th anniversary 18 april 1954. Specialhäfte av Applied
Scientific Research. Martinus Nijhoff, Haag 1954. Svenska
Teknologföreningen i distribution. XVI + 136 + 136 s., ill.
15 kr.
Tekniska Fysikers Förening har tagit initiativet till
utgivandet av en festskrift till professor G Borelius’
65-års-dag den 18 april 1954. Denna festskrift har tillkommit
genom att tidskriften Applied Scientific Research, för vilken
Borelius är skandinavisk redaktör, har ägnat två
omfångsrika häften i sin ordinarie häftesserie åt artiklar, som
utvalts av en av Tekniska Fysikers Förening för ändamålet
utsedd redaktionskommitté. Festskriften består av en
volym, omfattande de två tidskriftshäftena, jämte visst
material av speciellt intresse för det aktuella tillfället.
Redaktionskommittén har avsett att dels samla ett antal
värdefulla, aktuella artiklar på områden som ligger inom
eller tangerar Borelius’ egna forskningsfält, dels ge ett
tvärsnitt genom de verksamhetsområden, som hans elever,
de tekniska fysikerna, kommit att ägna sig åt. Av de 26
tekniska artiklarna är 15 skrivna av svenska tekniska
fysiker som studerat hos eller arbetat tillsammans med
Borelius, medan de återstående bär författarnamn, som är
internationellt kända på materialfysikens område.
Som exempel på problem, som de svenska tekniska
fysikerna har bearbetat, kan nämnas: metallsalternas
bildningsenergi (O Berg); bestämning av kvarstående
ytspänningar med trådtöjningsgivare (S Sjöström); stötvågor i
inhomogena balkar (H G Fischer); skrivande instrument
för densitometri (Å Grudemo); driftkompensering i
analogiräknemaskiner (L E Löfgren); beräkning av
axialsym-metriska fält för elektronmikroskop (Y Axner). Bland de
utländska bidragsgivarna, som huvudsakligen har
behandlat metallfysikaliska frågor, märks namn såsom W G
Bur-gers, F Wever, G Masing, W Koster, R Smoluchowski och
L Néel.
I den speciella jubileumsupplagan ingår dessutom en kort
biografisk notis av C H Johansson, varjämte N-H
Lundquist redogör för den tekniska fysikens utveckling i
Sverige och den betydelse för denna utveckling som Borelius
haft såsom initiativtagare till studieriktningen teknisk
fysik vid KTH. N-H Lundquist
Gemeinfassliche Darstellung des Eisenhüttenwesens,
16:e uppl. utgiven av Verein Deutscher Eisenhüttenleute.
Stahleisen, Düsseldorf 1953. 581 s., 151 fig., 69 tab.
38,50 DM.
Den första upplagan av detta populära verk om
järnframställningstekniken utkom redan 1889. Alltefter teknikens
framåtskridande och de ekonomiska växlingarna utkom
sedan följande upplagor med korta tidsmellanrum till den
fjortonde 1937. På grund av de dåvarande förhållandena i
Tyskland och det följande andra världskriget kunde någon
nybearbetad upplaga ej utkomma under avsevärd tid. År
1944 omtrycktes den fjortonde upplagans tekniska del
under det att den ekonomiska måste uteslutas av
lättförståeliga skäl.
Under tiden hade järnframställningen undergått en stark
utveckling och därför utgavs 1949 som en femtonde
upplaga den tekniska delen i helt nybearbetat skick. Inom
Tyskland hade man under den andra hälften av
1940-talet ej tillgång till ekonomiska uppgifter från andra
länder, utan verkets senare del fick ersättas med en
kortfattad statistisk översikt àv världens järntillverkning. I.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
