Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 10 augusti 1954 - Andras erfarenheter - Hyrazins egenskaper och användning, av SHl - Skyddsverkan på stål genom pigment, av U T—h - Syntetiska oxidationsinhibitorer för livsmedel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
644
TEKNISK TIDSKRIFT
såsom Fe*4", Cu^, Mo** och Cr^ katalyserar sönderfallet;
oxider av samma metaller är mer aktiva än jonerna. Kärl
för hydrazin görs av 18—8 rostfritt stål eller aluminium.
Kolstål och särskilt koppar skall undvikas; rostfritt stål
med molybden är också olämpligt.
Det största potentiella användningsområdet för hydrazin
är alltjämt raketbränsle. Härvid kan det utnyttjas såväl
tillsammans med oxidationsmedel, t.ex. salpetersyra,
väte-peroxid eller flytande syre, som ensamt. Dess fördelar är
stor specifik vikt (1,024 vid 2°C), hög kokpunkt, god
hållbarhet vid lagring, lätthanterlighet och liten aggressivitet.
Vidare tänds det lätt och ger reaktionsprodukter med liten
molvikt. Dess nackdelar som raketbränsle är framför allt
dess höga fryspunkt, dess tendens att explodera vid
förhöjd temperatur och dess höga pris. Tyskarna använde
"C-Stoff" (30 °/o N2H, • H20, 50 °/o CH3OH och 13 %> H20)
tillsammans med "T-Stoff" (90 °/o H,Oa) som bränsle för
sina senaste reaktionsjaktplan Me 163 och Me 262.
Betydande mängd hydrazin används i stället för
natriumsulfit till borttagning av restsyre i pannvatten. Den har
fördelen att inte ge korroderande eller fasta biprodukter.
Dess verkan är bäst vid högt pH. I Europa har metoden
använts 5—10 år. Hydrazins reduktionsförmåga utnyttjas
vidare för utfällning av silver- och guldspeglar på plast,
glas och metall samt i stor skala som flussmedel vid
tennlödning. För detta ändamål används hydrobromiden eller
hydrokloriden. Dessa salter gör att tennet flyter bättre, och
de verkar inte korroderande. Flussmedlen utnyttjas bl.a.
vid masstillverkning av bilkvlare av koppar eller
aluminium (Tekn. T. 1953 s. 922).
Användningen av hydrazin vid syntes av läkemedel växer
stadigt. Som exempel kan nämnas framställning av
Tio-bione I (p-acetylaminobensentiosemikarbazon) och
Isoni-azid (isonikotinsyrahydrazid), som används tillsammans
med streptomycin och PAS mot tuberkulos, Apresoline
(hydrazinftalazin), blodtryckssänkande medel, och Furacin
(nitrofurfuraldehydsemikarbazon) som är ett medel mot
en hönssjukdom.
Ett blåsmedel (Cellogen) för framställning av skumgummi
och skumplast är p, p-oxibis(bensensulfonylhydrazid) som
fås av sulfonylhalogenid och hydrazin (jfr Tekn. T. 1952
s. 933). Vid upphettning till 140—16Ö°C utvecklar Cellogen
kväve och vattenånga varvid plasten blåses upp. Andra
billigare blåsmedel innehåller en additionsförening av
hydrazin och svaveldioxid.
Hydrazin används också vid framställning av
textilkemikalier, färgämnen, fotografiska kemikalier och
antioxidationsmedel. Tillsatt i liten mängd till vattnet ökar hydrazin
t.ex. snittblommors hållbarhet och man har prövat den som
konserveringsmedel i fett, torkande oljor, matfett, gummi,
frukt och fruktsafter.
Bland jordbrukskemikalierna finns flera som erhålls av
hydrazin. Ett exempel är maleinsyrahydrazid som
fördröjer växters tillväxt och i större doser är ett selektivt
ogräsmedel, särskilt mot gräs. Man lär spruta hydrazin på lök
och potatis för att hindra dessa att utveckla skott under
lagring. Andra derivat används som medel mot insekter,
bakterier eller mögelsvampar; några bland dessa är
bens-alazin, 2,4-dinitrofenvlhydrazid, semikarbazid och
koppar-dihydrazinsulfat.
Intresset för hydrazin som mellanprodukt vid tillverkning
av plaster och fibrer växer. Föreningar innehållande två
hydrazingrupper, t.ex. sebacyldihydrazid, reagerar med
diestrar, dihalogenider och andra bifunktionella föreningar
till polymerer (J E Troyan i Industrial & Engineering
Chemistry dec. 1953 s. 2608; Business Week 26 dec. 1953
s. 43). SHI
Skyddsverkan på stål genom pigment. Man har
tidigare funnit att vattenextrakt från olika blypigment ger
ett visst korrosionsskydd på stål. Skyddsverkan är
emellertid mindre för vattenextrakt från metalliskt bly,
blymönja och blyvitt än från blyglete. Största skyddsverkan
uppnås med lufthaltiga vattenextrakt av blyglete, minsta
med luftfritt vatten. Genom undersökning av
reaktionsförloppet mellan vattenextrakten och stålytor med
upptagning av potential—tidskurvor, bestämning av
viktförlusten vid och utan luftnärvaro och studium av det
passi-verande skiktets natur har man lyckats förklara
blyglete-extraktens inhibitiva verkan.
Liksom extrakt av övriga blyföreningar har
blyglete-extraktet starkt alkalisk reaktion (pH = 9,7), men det
senares buffertkapacitet är betydligt högre. Detta och
förhållandet att det ger ett absorptionsband vid 2 080 A,
som ej finns i PbO-spektret anses tyda på närvaro av
Pb(OH)+-joner. Det på stålytan bildade passiverande
skiktet är fritt från bly och blyföreningar och består av
y-Fe203. Då stålytans potential i blygleteextrakt är
deciderat positiv i förhållande till en liknande stålytas i
rent vatten medan den i övriga blyföreningsextrakt är
negativ, kan man anse att blygleteextraktet verkar som
en anodisk inhibitor i likhet med natriumhydroxid,
natriumfosfat och natriumbenzoat (M J Pryor i Journal
of the Electrochemical Society mars 1954 s. 141). U T—h
Syntetiska oxidationsinhibitorer för livsmedel. Fett
och fetthaltiga livsmedel blir vid härskning inte bara
onjutbara utan deras näringsvärde försämras också genom
förstöring av karoten, fettlösliga vitaminer och viktiga
fettsyror. Man har iakttagit att livsmedlens näringsvärde
sjunker avsevärt redan innan en förändring av deras smak
kan iakttas. Härskning är oftast en oxidationsprocess som
ibland påskyndas av ämnen tillhörande mikroorganismers
enzymatiska system. Härvid bildas först peroxider genom
addition av syre till fettsyrornas dubbelbindningar.
Peroxiderna reagerar sedan med vatten till aldehyder, ketoner
och syror av vilka några smakar och luktar illa.
Därför härsknar inte bara fett och oljor och livsmedel
med hög fetthalt utan också sådana med låg fetthalt t.o.m.
vid lagring under betingelser som omöjliggör
mikroorganismers verksamhet. Man kan sålunda inte hindra att
fetthaltiga livsmedel härsknar genom att frysa, torka eller
salta dem. Det enda sättet att öka deras hållbarhet är att
fördröja den första oxidationsreaktionen, och detta kan
ske genom tillsats av oxidationsinhibitorer. Dessas
effektivitet brukar mätas med den tid som förflyter tills
peroxid kan påvisas i fettet. Den erhållna tiden brukar kallas
dess AOM-stabilitet (av "Active Oxygen Method").
Man känner ett antal naturliga oxidationsinhibitorer
(Tekn. T. 1952 s. 645), och flera av dessa kan isoleras i stor
mängd till lågt pris. De ökar fetts AOM-stabilitet avsevärt,
men inget av dem har givit motsvarande ökning av
hållbarheten hos livsmedel innehållande fett, antagligen
därför att de inte tål uppvärmningen vid livsmedlens
tillredning. De har alltså liten värmestabilitet ("carry-over").
Av större intresse för livsmedelsindustrin är därför de
syntetiska oxidationsinhibitorer som i stort antal
framställts för användning i fett och oljor, fetthaltiga livsmedel,
karoten, gummi samt i bensin och andra
petroleumprodukter. De flesta av dem är substituerade fenoler och
polyfenoler eller aromatiska aminer. Många av dem är
emellertid oanvändbara för livsmedel på grund av sin giftighet
eller därför att de ger varan otrevlig färg, lukt eller smak.
De flesta av de syntetiska oxidationsinhibitorer, som visat
tillfredsställande värmestabilitet, är substituerade
fenolderivat, särskilt butylerad hydroxianisol och
2,6-di-tert-butyl-p-kresol. Den förra, som brukar betecknas BHA
föreslogs för användning i animaliskt fett redan 1948. Den
kommersiella produkt som används i USA i dag består i
huvudsak av två isomerer 3-ferf-butyl-4-hydroxianisol och
2-fer£-butyl-4-hydroxianisol. Den förra framställdes 1943
och rekommenderades för användning i bensin.
BHA har större värmestabilitet än någon annan av alla de
oxidationsinhibitorer som hittills provats. Livsmedel
innehållande BHA-stabiliserat ister, t.ex. bakverk och
flottyr-kokt potatis, har avsevärt större hållbarhet än de till vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
