Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 17 augusti 1954 - Värmeekonomisk ventilation, av Folke Tenelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
652
föras under stor koncentration i relativt små
luftmängder, kan avsevärda värmekvantiteter
sparas vid den inkommande
ventilationsluftmängdens uppvärmning och samtidigt elimineras
svårigheten att hålla dammkoncentrationen i
lokalen på låg nivå. Den för ventilationsluften
erforderliga värmemängden blir ungefär
proportionell mot luftmängden och omvänt
proportionell mot skillnaden i viktskoncentration mellan
luften i sugröret och uteluften.
Ett exempel på sughuv använd inom bostäder
är en kåpa över köksspisen för utsugning av
kokimma och stekos, fig. 2.
Spiskåpan består av en ställning hopsvetsad av
plåtprofiler, glasskivor samt innerprofiler.
Samtliga profiler utföres av 0,71 mm galvaniserad
plåt. Glasets tjocklek är 3 mm. Dessa mått gäller
för normal storlek, a X & = 1 000 X 700 mm.
Profilernas och glasets mått kan varieras
beroende på kåpans storlek.
Vid monteringen av spiskåpan uppsättes först
ställningen vilken fastsättes i tak och vägg.
Sedan inlägges glasskivorna samt innerprofilerna,
vilka fastskruvas, resp. fastklämmes.
Bostadskök, bad- och toalettrum ventileras ofta
med relativt stora mängder evakueringsluft från
ett eller flera andra ruin. Ehuru en spiskåpa i
köket är luftbesparande erfordras dock ofta
komplettering med tillfällig fönsterventilation.
70 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Temperaturdiagram för Göteborg;-skuggkurva,
3 240 graddagar,–-solkurva, 2 988 graddagar (antalet
graddagar beräknade för 17° innetemperatur.
Beräkning av värmebehov
Vilken betydelse värmebehovet för ventilation
har på en lokals eller byggnads värmeekonomi
bör i praktiken redan vid planeringen utredas i
varje särskilt fall. I det följande illustreras
ventilationens värmeekonomiska betydelse för ett
fall med allmän ventilation, nämligen ett
ordinärt bostadsrum med 24 m3 volym per person.
Rummet antas ha volymen 48 m3, höjden 2,7 m,
bredden 4,0 m och längden 4,5 in. Vidare antas
rummet ha en yttervägg med ett fönster, 1,2 m
brett och 1,8 m högt. Enligt fig. 3 antas 3 240
graddagar vid 17°C innetemperatur och lägsta
utetemperaturen — 16°C. Rumstemperaturen
antas vara 20°C. Största temperaturskillnaden är
alltså 36°C.
Vid 17°C rumstemperatur blir genomsnittliga
temperaturskillnaden 3 240 : 233 = 14°C. Vid
20°C rumstemperatur får man då 14+ (20 —
17) = 17°C och antalet graddagar 17-233 =
3 970.
Värmeförlusten på grund av transmission
genom väggar och fönster beräknas för
värme-genomgångstalen 0,7, resp. 4,0 W/m2C.
Fönsterytan är 1,2-1,8 = 2,16 m2 och själva väggytan
*4 • 2,7 — 2,16 = 10,8 — 2,16 = 8,64 m2. Den
maximala värmeförlusten blir då
genom väggar 0,7 • 8,64 • 36 = 208 W
genom fönstret 4,0-2,16-36 = 312 W
Summa 520 W
Under en eldningssäsong blir då motsvarande
totala värmeförluster
Wtransm = ^ • 3 970 • 24 = 1 380 000 Wh =
= 1 380 kWh
Vid 24 m3 per person och 0,1 % koldioxidhalt
krävs (enligt fig. 1) 0,9 luftväxlingar per timme,
Fig. 2. Spiskåpa; .4 profil
ingående i kåpställningen,
B lös innerprofil; arean
vid c skall vara V2—7„ av
a X b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
