Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 17 augusti 1954 - Värmeekonomisk ventilation, av Folke Tenelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 augusti 1954-
653
alltså 0,9 • 48 = 43 m3/h. Räknas denna
luftvolym vid — 16°C, varvid luftens täthet är 1,37
kg/m3, får man luftströmmen 43 • 1,37 = 59
kg/h = 0,0163 kg/s. Luften värms i medeltal
17°C, varvid värmeeffekten blir
Pvent = 0,0163 • 1 000 • 17 = 277 W
och värmeförlusten per eldningssäsong
Wvent = 277 • 233 • 24 = 1 550 000 Wh =
= 1 550 kWh
Ventilationens andel i den totala
värmeförbrukningen blir alltså i detta fall
Wvent _ 1 550 1 550
Wvent+Wtransm 1 550 + 1 380 2 930
Värmeväxlare
Transmissionsvärmebehovet kan inom vissa
gränser nedbringas genom en väl genomförd
isolering av väggar, golv och tak etc. I samma
mån som denna värmeisolering genomföres,
desto mer framträder värmekostnaden för
ventilationen.
Vilka medel kan då rekommenderas för att
bringa ned den andel av värmebehovet, som
ventilationen medför, förutom åtgärden att hålla
ventilationsluftmängden så liten som möjligt?
Det mest effektiva medlet bör vara att i en
värmeväxlare låta den avgående
ventilationsluften förvärma den inkommande kallare luften.
Mer än 60 % av värmebehovet för ventilationen
dvs. mer än 30 % av totala värmekostnaden för
bostadsrummet enligt beräkningsexemplet torde
genom en anordning med värmeväxlare kunna
sparas. På grund av att rummet i exemplet
endast har en yttervägg och att antalet
luftväxlingar ligger relativt högt ställer sig
värmebesparingen i detta fall särskilt gynnsam.
Enligt Axel Eriksson (IVA Handl.nr 167,
Stockholm 1943) utgör för Sverige det genomsnittliga
värmebehovet för ventilation ca 20 % av det
totala. Då bränslekostnaden för uppvärmning nu
kan uppskattas till minst 800 Mkr/år inses lätt,
att värmebesparingen genom allmän användning
av värmeväxlare kan bli av stor nationalekono-
Fig. A. Värmeväxlare för ventilationsluft.
Fig. 5. Värmebatteri av nåltyp.
misk betydelse. Det har dock uppträtt vissa
svårigheter att få fram en tillräckligt billig och icke
alltför platsslukande värmeväxlare, som är
lämplig att infoga i en anläggning. Värmeväxlare
finns emellertid redan i drift inom bostadshus,
och det är troligt, att de snart kommer till mer
allmän användning.
En värmeväxlare för ventilationsluft, fig. 4, kan
vara utrustad med värmeöverföringsbatterier av
nåltyp, fig. 5. En annan typ av värmeväxlare är
utrustad med elektrisk apparatur för automatisk
omkastning av de varma och kalla
luftströmmarnas riktning genoip apparaten. Genom
lämplig anpassning av antalet omkastningar per
tidsenhet håller man medeltemperaturdifferensen i
värmeväxlaren hög för att minska
utrymmesbehovet och anskaffningskostnaden.
Vid användning av värmeväxlare fordras i
allmänhet särskild apparatur för inblåsning av
ventilationsluft och dennas fördelning till olika
utrymmen. Inblåsningsanläggningen kan lätt
kombineras med anordningar för luftens rening och
befuktning om sådana fordras. Värmeväxlarens
och inblåsningsanläggningens anskaffnings-,
drift- och underhållskostnader samt amortering
reducerar givetvis vinstmöjligheten, men vinsten
bör dock bli betydande.
Av en viss värmeekonomisk betydelse är även
en metod att suga ut ventilationsluften genom
fönsterbänken på sådant sätt att utefter rutan
nedfallande luft direkt medföljer
evakuerings-luften ut. Metoden är dock i praktiken icke
alltid tillämpbar på grund av lokala förhållanden.
Körning med returluft
Metoden att köra en ventilationsanläggning med
en blandning av returluft och uteluft i lämpliga
proportioner kan i vissa fall vara att
rekommendera i bostadshus, men ur värmeekonomisk
synvinkel lämnar metoden i stort sett inga vinster,
enär rumsluftens uppvärmning kräver kostnader
så länge ingen överskottsvärme finns inomhus.
I många fabriker med värmealstrande
maskiner och apparater samt i fullsatta biografer
uppstår ofta stora värmeöverskott även under den
kallaste årstiden, vilka till största delen kan
tillgodogöras genom blandning av den inkommande
ventilationsluften och returluft.
Vänneöverskot-tet blir ofta i detta fall utslagsgivande för
ventilationsluftmängdens storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
