Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 24 augusti 1954 - Riksfotokartan och den ekonomiska kartan, av Erik Welander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
672
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Mosse i Muddus nationalpark.
betningen av bildmaterialet börja. Avsikten är,
att med triangelpunkterna som stomme
framställa ett tätare nät av kända punkter,
"passpunkter", på vilka fotobilderna kan passas in.
Denna bearbetning sker på Kartverket i
"multi-plexinstrumentet" (fig. 9). Detta består av ett
antal projektorer upphängda efter varandra på
en balk ovanför ett bord. Projektorerna äro
rörliga i x-, y- oeh z-led, och varje projektor är också
vridbar kring sin centrumlinje. Dessutom kan
projektorerna lutas i två mot varandra
vinkelräta plan. Varannan flygbild projiceras ned på
bordet med rött och varannan med blågrönt ljus
enligt "anaglyf metoden". Förstoringen är 18
gånger. Vid arbetet användes sedan glasögon med
dessa färger. Bearbetningen sker stråkvis i skala
1:10 000. Med hjälp av möjligheterna att
inställa projektorerna bringas dessa inta samma läge
i förhållande till varandra, som kameran haft vid
de olika exponeringarna. Stråket passas sedan in
på stödpunkterna och är då orienterat, vilket in-
nebär att en rymdmodell av marken är uppbyggd,
där stereoeffekten erhålles genom
anaglyfmeto-den.
I en orienterad modell kan vilken punkt som
helst i terrängen karteras och
koordinatbestäm-mas. Passpunkterna väljas i skarpt identifierbara
detaljer. Ju tätare dessa passpunkter ligger, desto
högre blir i regel kartans noggranhet. Av
kostnadsskäl bestämmes passpunkterna vanligen
med en täthet av ca en punkt per km2, eller en
punkt per din2 i kartan.
Med passpunkterna som stomme skall
kartbladen sammansättas av de olika bilderna.
Bladkanterna uppritas på en pappersklädd plywoodskiva,
dit även passpunkterna överförts. Därefter
fastlimmas lämpliga delar av bilderna på skivan,
varvid skarvarna placeras i sådana
terrängdetaljer, där de märks minst. Bladkanterna måste
givetvis stämma mot angränsande blad, varför
alltid samma bild användes på bägge sidor om en
bladkant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
