Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 24 augusti 1954 - Riksfotokartan och den ekonomiska kartan, av Erik Welander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 augusti 1954-
673
Sammansättningen fordrar stor vana och
skicklighet, om skarvarna skall bli omärkliga och
bilddetaljerna komma på exakt rätta stället. De olika
bildernas ton måste också vara densamma.
Svårigheterna kommer fram, ju mera kuperad
terrängen är. Flygfotot är nämligen en
centralprojektion, vilket medför, att en höjd i terrängen
kommer att förskjutas radiellt från bildcentrum
och en sänka dras mot bildcentrum. Om man
utgår från en viss medelhöjd, i vilken flertalet
passpunkter är valda, måste alltså alla punkter
på annan höjd förskjutas radiellt mot eller från
centrum. Vid mycket kuperad terräng flygs
därför stråken tätare, så att centrala delar av
bilderna så mycket som möjligt kan användas.
Bilderna, som blöts före klistringen, är töjbara
i ganska hög grad, mest vinkelrätt mot fibrerna,
där ofta en bild kan töjas upp till a/2 cm på en
sträcka av 10 cm, men även i motsatt led, där
dock töj ningen ej blir mer än högst en eller
annan mm på samma sträcka. Även krympning
kan göras, men ej till samma belopp. Trots dessa
möjligheter är det ofta mycket svårt att få
skarvarna att stämma vid kuperad terräng. Man
måste om möjligt undvika att lägga skarvar
mellan bilderna på höjder och i sänkor. En annan
svårighet är långa raka rågångar, kraftledningar,
vägar och dylikt, vilka lätt blir krökta i bilden.
Vidare är det besvärligt, när flygfotograferingen
gjorts olika år och kanske olika årstider med
varierande vattenstånd i sjöar och åar.
Efter klistringen av bilderna följer en retusch
av den färdiga kartbilden, särskilt av skarvarna.
Fotokonceptet förses även med rutnät, gradnät
och koordinater, varefter reproduktionen kan
ske.
Noggrannheten i den färdiga kartbilden är av
stort intresse. Några fortlöpande
noggrannhetsundersökningar har dock ej utförts. Enstaka
områden har emellertid kontrollerats, varvid i
relativt kuperad terräng ett medelfel på 9—10 m
konstaterats i punkternas planläge (0,9—1,0 mm
i kartan).
Den färdiga fotokartan reproduceras vanligen
fotografiskt. Även nivåkurvor med 5 m
ekvidi-stans kan erhållas över vissa delar av landet.
Kurvorna kan antingen fotograferas in på bilden
eller erhållas separat på transparent material.
Ekonomiska kartan
Som underlag till den ekonomiska kartan
användes en reproduktion av fotokartan i rödbrun
ton på korrektostat, dvs. krympfritt papper. På
denna tonade bild inritas den ekonomiska
kartans detaljer med svart tusch. I första hand sker
en fullständig fastighetsutredning. Akter till
samtliga i jordregistret upptagna fastigheter
lånas från lantmäterikontoren. Alla kartor
panto-graferas på transparent material till skala
1:10 000, och jordregistret avskrivs. Vid panto-
Fig. 7. Fastighetsgränser i skog avtecknar sig tydligt i
flygbilden.
graferingen tas även hänsyn till kartornas
krympning. På "karttransporterna" tas med allt,
som kan vara av betydelse vid inpassningen av
fastighetsindelningen på fotokartan, alltså
förutom gränserna även bebyggelse, åker- och
mosskonturer, vägar och vattendrag m.m.
Granskningen av transporterna kräver ett
omfattande arbete, i all synnerhet på äldre kartor,
där man ofta måste gå igenom akterna ägofigur
för ägofigur. Karakteristiska namn på
bebyggelse, mossar, berg o.d. avskrives ur handlingarna
och bildar tillsammans med andra tillgängliga
namn en särskild ortnamnslista, som senare
kontrolleras på fältet.
När samtliga kartor är pantograferade vidtar
gränsinsättningen, varvid fastighetsindelningen
överföres från transporterna till
korrektostatko-pian och registernumren textas på varje skifte.
Om fastighet har sina ägor på flera ställen,
markeras antalet med en romersk siffra under
jord-registernumret. Nyare förrättningar stämmer
givetvis bra med bildens visning, och dessa inläggs
också först. Upphuggna rågångar och
skifteslinjer framträda tydligt i bilden, liksom
gärdesgårdar och diken. Även gränser, som syns dåligt,
kan ganska säkert fastläggas i förhållande till
hus och andra detaljer, som är inmätta på
förrättningskartorna och syns i bilden. I tät skog
eller på berg, där gränserna ej är hägnade, kan
däremot gränssträckningen vara svår att
fastställa enbart med ledning av akterna. Likaså
händer det ofta, att bilden och transporten visar
en tydlig skillnad. På äldre kartor kan givetvis
direkta felmätningar förekomma, men vanligare
är, att hävden ej överensstämmer med den
fastställda gränsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
