Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 24 augusti 1954 - Riksfotokartan och den ekonomiska kartan, av Erik Welander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 augusti 1954-
675
kanske den består av en ideell andel i någon
samfällighet, varvid den blivit registrerad men
ej utbruten.
Fastighetsredovisningen inom städer, köpingar
och municipalsamhällen med fastighetsregister
som för stad, förekommer ej på den ekonomiska
kartan. Inom andra tätbebyggda samhällen kan
vissa områden med många registernummer
redovisas inom gemensam fastighetsgräns.
Förutom fastighetsindelningen inrekognosceras
all åker. Som sådan räknas i regel även till bete
nyligen utlagd åker. Åkern färgläggs gul. Äng
och betesmark avskiljs däremot ej. På kartan
inritas vidare bebyggelsen, varvid
ekonomibyggnader och uthus uppritas skalenligt och helt
fyllda, medan mindre boningshus förstoras något.
Boningshusen ritas med tjocka
begränsningslinjer och är ofyllda.
Vid diken och vägar, som går genom åker,
antecknas bredden från åkerkant till åkerkant för
eventuell arealräkning.
Vägar, större diken, vattendrag och sjöar
inrekognosceras på fältet. Vägarna ritas på kartan
med en viss minimibredd och betecknas olika
alltefter beskaffenheten. På brukningsvägar
prickas bägge sidorna. Enskilda sämre vägar har ena
sidan heldragen, bättre vägar bägge sidorna
heldragna. Landsvägar ritas heldragna med ena
sidan skuggad. Läns- och rikshuvudvägar har
bägge sidorna skuggade. Vattendrag och diken
förses med pilar, som utvisar strömriktningen. Alla
sjöstränder uppritas i tusch.
Sjöstränder framträder ofta mycket bra på
bilden, varför det finns möjlighet att detaljera dem
noggrant. Vid långgrunda stränder med
vassbälten kan det däremot vara svårt att avgöra, var
strandlinjen går vid medelvattenstånd. Stenar
och stenrösen i åker har tidigare tagits med i
större utsträckning än på en skifteskarta.
Fornminnen inrekognosceras av personal från
Riksantikvarieämbetet. Fridlysta
naturskyddsområden och enstaka föremål inlägges däremot av
fältrekognoscören.
Kring bebyggelse uppritas i regel en tomtgräns.
Till tomten räknas också uthus och
ekonomibyggnader. Inom tomterna avskiljes trädgård,
vilken prickas och målas gul. Även
trädgårdsgångar uppritas, och för park finns särskilda
tecken bestående av små cirklar utmed parkens
begränsningslinjer. Inom tätbebyggda områden
nedlägges ett betydande arbete på detaljeringen
av tomterna.
Höjdfixpunkter och barometermätta
höjdpunkter inlägges på kartan liksom triangelpunkter.
Dessa senare reproduceras direkt från
fotokartan.
Med särskild tunn stil införes
upplysningsskrift, t.ex. kraftverk, ålderdomshem, skola etc.
Alla telefon- och poststationer inrekognosceras
och betecknas med Te respektive Po.
Fig. 9. Multiplexinstrument för stereobearbetning av
flygbilder.
Reproduktionen av de färdiga kartbladen sker
i offsettryck, som tyvärr ej gör fotoorginalet
rättvisa. Det är beklagligt att bättre
reproduktionsmetoder ej användes, ty den ekonomiska kartan
bedöms dock efter reproduktionen och ej efter
kartverkets original.
För närvarande utges ca 400 blad av
ekonomiska kartan per år. Som jämförelse kan
nämnas, att t.ex. Östergötlands län omfattar ca 500
blad (F. Jonasson: "Ekonomiska kartan över
Östergötlands län", Globen 1951:2).
Vilka delar av landet är kartlagda?
Den ekonomiska kartan finns för närvarande
utgiven över Göteborgs och Bohus län, Kalmar
län, Gotlands län, Östergötlands län, Kronobergs
län, Stockholms län, Uppsala län och vissa delar
av Norrbottens län. Vidare pågår arbeten i
Jönköpings och Gävleborgs län. Därefter kommer
turen till Västerbottens, Örebro och Sörmlands län.
I regel bearbetas två län samtidigt. Fotokarta
finns i alla län, där ekonomisk kartläggning
pågår och dessutom över vissa andra delar av landet
Fygfotografering har utförts över relativt stora
arealer, där fotokarta ej framställts, såsom t.ex.
i Jämtlands län. Av sekretesskäl utlämnas i regel
ej översikter, som visar i vilka delar av landet
fotokarta eller flygbilder finns. Säkrast är att i
varje särskilt fall göra en förfrågan hos Rikets
Allmänna Kartverk, dit även rekvisitioner på
kartmaterial av olika slag kan lämnas.
Priset per blad för den tryckta ekonomiska
kartan är 5 kr. Vidare kan ett svarttryck (kartan
utan fotobild) erhållas för 3,50. Svart- och
gultryck (ej fotobild, men gula åkrar) kostar likaså
3,50 kr. Priserna på fotografiska reproduktioner
av flygbilder och fotokartblad är betydligt högre,
men i gengäld är detalj skärpan avsevärt större.
På senare år har starka krav — bl.a. från skog-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
