Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 24 augusti 1954 - Lerans konsolidering i en sprutmudderfyllning, av Allan Bergfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 augusti 1954-
677
Lerans konsolidering
i en sprutmudderfyllning
Civilingenjör Allan Berg felt, Göteborg
624.131.439 : 627.2(486.5)
1 Göteborg pågår sedan 1951 utfyllning av en del grunda
vikar inom den yttre delen av hamnområdet för att skapa
mark för framtida hamnanläggningar.
Ett bedömande av den tid det tar för den nylagda leran
att konsolideras så att marken blir användbar för
byggnadsändamål är nödvändigt för den framtida
planläggningen. Härvid har man hjälp av att likartade utfyllningar
utförts inom andra områden i hamnen. Visserligen har då
fyllnadsmaterialet delvis upptagits som mudder på skilda
ställen och har avsatts på olika sätt, men förhållandena
inom Göta älvdal är relativt ensartade, varför de tidigare
erfarenheterna kan utnyttjas.
Älvdalen är fylld med den mäktigaste leravlagring som
är känd i Sverige. Inom hamnen har sålunda
spolborr-ningar förts ned till över 100 m djup och prov upptagits
med kolvborr från 65 m djup. Leran, som är senglacial
eller postglacial1, är mycket homogen. Den är
gyttje-bemängd och innehåller fläckar av järnsulfid, vilket gör
att den kan bli nästan svart. Den kan vara lagrad direkt
på berget eller på ett vanligen ganska tunt sand- eller
gruslager. Mo- och mjälafraktioner finns också.
Inblandningen av skal kan vara riklig. Lokala oregelbundenheter
förekommer ofta, t.ex. där tidigare något biflöde mynnat.
Jordarten kan vara starkt korrosiv trots att man kanske
inte skulle väntat sig det med hänsyn till den normala
inneslutningen i lera. Ett stort antal vid Majnabbe
upptagna prov visar emellertid — enligt provningar utförda av
O Arrhenius — en resistivitet av endast 75—200 ohmcm
medan t.ex. vid amerikanska prov räknas med att
korro-siviteten är mycket svag först vid värden över 1 000
ohmcm. Korrosiviteten kan alltså vara ganska stor; de
angivna proven motsvarar en sannolik avrostning av 5—10
mm på 100 år.
Viss humushalt förekommer också; vanliga värden är
1—1,5 %>, vilket undersökts ned till 30 m djup. Halten
kan vara högre i ytlagren. Lerans skärhållfasthet, r,
tillväxer mot djupet. Normalvärde kan anses vara r = 1,0 +
0,08 h Mp/m2 om djupet under markytan är h meter, men
värden ned till 2/3 härav eller upp till det dubbla är icke
ovanliga. Vattenhalten är ofta 65—75 vol-°/o och
volymvikten omkring 1 600 kg/ms.
Sprut fyllning vid Arendal
och jämförelse med Lundby fyllningen
Ett stort antal uppfyllnader av låglänt mark har tidigare
utförts2 och nu pågår sedan sommaren 1951 uppsprutning
av mudder i vikarna mellan den under utbyggnad varande
Fig. 2. Tidplan för mudder fyllning.
nya oljehamnen vid Skarvik och en äldre uppfyllning
utförd 1910—1915 vid Arendal i västra delen av
hamnområdet på Hisings-sidan, fig. 1. Hittills har 1 100 000 m3
mudder sprutats upp. Denna volym är den som massorna
intagit i sitt naturliga läge på älvbottnen före muddringen,
vilken utförts med hamnens stora mudderverk. Överfört i
pråmar blir massan genomsnittligt ca 1,25 gånger så stor
och det är denna pråmvolym som uppmätts och
redovisats. De ursprungliga volymerna som anges här har
erhållits genom att pråmvolymen multiplicerats med 0,8.
Största delen, 735 000 m3, har tagits från den nyssnämnda
nyanläggningen vid Skarvik, medan 50 000 ms har
muddrats strax intill uppsprutningsplatsen och 225 000 m3 har
kommit från den nyligen invigda Lundbyhamnen.
Återstående 100 000 m3 har kommit som mindre partier från olika
delar av hamnen. Arbetets gång framgår av tidplan (fig. 2),
av situationsplan (fig. 3) samt tvärsektion (fig. 4).
Från mudderverket har massan förts i pråmar till det
flytande sprutverket vid Arendal, där den blandats med
vatten i en sprutpump på 30 000 1/min. Tömning av varje
pråm om 185 m3 har normalt tagit 30 min, motsvarande
en utspädning av den ursprungliga lervolymen ca 150 m3
med 900 m3 vatten. Blandningen sprutas genom ett 50 cm
rör in i viken innanför sponten, där leran får sedimentera.
överskottsvattnet tar sig tillbaka ut till älven
huvudsakligen vid spontens avslutning ca 500 m från rörmynningen.
Mot slutet av uppsprutningen har därjämte även ett dike
måst upptas i 1910 års fyllning för att icke de låglänta
ängarna vid vikens inre ände skall alltför mycket
översvämmas, fig. 5, 6 och 7.
Fig. 1. Plan över nedre delen av Göteborgs hamnområde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
