Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 24 augusti 1954 - Lerans konsolidering i en sprutmudderfyllning, av Allan Bergfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 augusti 1954-
679
Fig. 5. Sprutverk.
Fig. 6. Sprutledning.
Fig. 7. Torrskorpan under bildning.
frusen hann man dock ta vissa prov. Dessutom har man
senare kunnat ta sig fram utefter sprutledningarna. Dessa
första prov synes redan visa en viss avvikelse från
Lund-byhamnens sötvattensedimentering.
Utförda prov
Lerproven har upptagits med kolvborr, dels med det
42 mm borr som normalt används vid hamnens
undersökningar och dels med ett portativt borr med samma
diameter men kortare längd på kärnan. Detta borr är mycket
bekvämt vid grunda undersökningar och brukar kunna
användas ned till ungefär 8 m djup.
På de upptagna proven har de laboratorieundersökningar
gjorts, som kan betraktas som klassiska för svenska
undersökningar7. Sålunda har volymvikten bestämts liksom
vattenhalten i volymprocent. Konprov har utförts på såväl
orört som omrört prov. Ur vattenhalten och konintrycket
i omrört prov är finlekstalet F beräknat, dvs. den
vattenhalt i viktsprocent av torrsubstansen, som ledmaterialet
skulle binda i ett omrört prov med sådan konsistens att
intrycket av en 60 g kon med 60° toppvinkel blir 10 mm.
Eftersom mera vatten kan bindas för samma konsistens ju
mera finkornigt materialet är, blir finlekstalet ett mått på
kornstorleken.
Konintryc-ken i det orörda provet ger vissa relationstal,
vilka i sin tur enligt utförda prov motsvarar en bestämd
skärhållfasthet. I stället för att gå omvägen över dessa
relationstal kan man direkt åskådliggöra sambandet
mellan intryck och skärhållfasthet t i ett diagram, fig. 8.
Sambandet mellan konintryck och skärhållfasthet är icke
detsamma för alla jordarter utan växlar med materialets
grovlek och halt av organiskt material8. Ett visst
kon-intryck motsvarar för ett grövre material en större och
vid gyttjeblandning en mindre skärhållfasthet.
Diagrammet (fig. 8) motsvarar normal Göteborgs-lera med dess
gyttjehalt. För vissa norska grova mjäliga leror är
sambandet sådant, att inom det aktuella området ett visst
Honens intrànqmmj
Fig. 8. Skärhållfastheten t som funktion av könens
inhängning vid konprov. För en lera med r i
övergångsområdet mellan det där prov med 60 g könen och det där
100 g könen är lämpligast fås ett korrigerat t ur
delkurvorna märkta 3,5—4,9 mm. Om 60 g könen intränger till
vid endera delkurvan angivet djup fås x ur denna kurva
med inträngningen för 100 g könen som abskissa. Om t.ex.
60 g könen intränger 4,0 mm och 100 g könen 10,5 mm,
så fås x = 1,18 Mp/m’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
