Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 24 augusti 1954 - Lerans konsolidering i en sprutmudderfyllning, av Allan Bergfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
680
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 9. Lerprouningar på lera från borrhål på platser där
mudder för sprutfyllning upptagits.
Fig. 10. T id plan för
sprutfyllning
Lund-byhamnen—Frihamnen.
konintryck motsvaras av en skärhållfasthet, som är 1,1—
1,2 gånger större än för Göteborgs-lera9.
Förutom konprov har i allmänhet också skärprov utförts
och överensstämmelsen i skärhållfasthet har varit god.
Konprovet är behäftat med en viss osäkerhet, som tar sig
uttryck i att man erhåller värden på skärhållfastheten,
som växer ned till 20—30 m djup varefter tillväxten blir
avsevärt svagare, medan prov t.ex. med vingborr visar
fortsatt jämn stegring. Förhållandet är sannolikt ett
uttryck för lerans kapillaritet10, men kan också ha ett visst
samband med svårigheten att ta upp fullt orörda lerprov
från större djup med det vanliga kolvborret. För de här
refererade proven som i första hand avser undersökningar
av de översta lagren har det föga betydelse.
De angivna värdena på skärhållfastheten avser
brottvärden och torde alltså vara omkring 1,5 gång så stora som
värden angivna av t.ex. Statens Geotekniska Institut, vilka
avser endast en viss deformation11.
Utöver de angivna proven har humushalten undersökts,
varjämte ödometerförsök utförs och sättningen följs.
Por-vattentryckmätningar skall göras. Dessa värden refereras
ej här.
Provningsresultat
Normala värden i naturligt tillstånd för de översta 10 m
lerlager från vilka huvudparten av muddret upptagits visas
i fig. 9.
Huvudparten av uppsprutningen vid Lundbyhamnen
utfördes sommaren och hösten 1945, fig. 10.
Provningsresultaten för det uppsprutade lersedimentet vid olika
tidpunkter under de nio följande åren synes i fig. 11. Värdena för
1946; 1948 och 1949 visar relativt tydligt konsolideringens
fortgång. Av 1954 års prov är endast skärhållfastheten, r,’
inritad. Denna liksom finhetstalet, vattenhalten och
volymvikten visar nämligen ingen tydlig skillnad mot
motsvarande värden 1949, varför det vill synas, som om den
mera snabbt förlöpande delen av konsolideringsperioden
redan vore till ända. Spridningen i försöksresultat är dock
stor, vilket är att vänta i ett dylikt färskt sediment, varför
en viss osäkerhet föreligger.
Lerprov på sprutfyllningen vid Skarvik—Arendal har
endast tagits en gång, fig. 12. Utsprutningen av massorna
enligt den i fig. 3 angivna tidplanen har 1951 skett vid punkt
1 på fig. 4, varefter ledningen färdigställdes till punkt 2,
där en stor del av lervällingen sprutats ut. Halva
totalmängden torde ha fördelats på sträckan 1—2. Den
understa delen av fyllningen torde sålunda vara 1—3 år gam-
Fig. 11. Ler pr övningar i två borrhål på 80 m avstånd i
sprutfyllning Lundbyhamnen—Frihamnen; ■ ■ ■ ■ 1946,–-
1948, – 1949, - 1954,.....x =. 1,0 + 0,08 h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
