Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 31 augusti 1954 - Behandling av städers och samhällens avloppsvatten, av Victor Jansa - Behandling av industriella avloppsvatten. Livsmedelsindustrierna, av Sten Vallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 augusti 1954-
699
ratorier för vattenförsörjnings- och
avloppsteknik, vid vilka bedrivs ett intensivt
forskningsarbete. Det är därför glädjande, att ett
laboratorium i läroämnet nu äntligen planeras vid
KTH. Man beräknar att det, kombinerat med
ett modernt laboratorium för vattenkemi, skall
kunna stå färdigt 0111 ca 3 år.
Det är min förhoppning att till laboratoriet
också skall anslutas en försöksstation i det fria, där
försöksanläggningar kan uppföras och drivas i
halvstor skala. Man kan förvänta att
laboratoriet verksamt skall bidra till lösandet av våra
omfattande aktuella problem vid behandling av
avloppsvatten.
Behandling av industriella avloppsvatten
Livsmedelsindustrierna
Överinspektör Sten Vallin, Drottningholm
Avloppsvatten från livsmedelsindustrier har i
princip samma föroreningsverkan som ett
kommunalt avloppsvatten, i varje fall när man
beaktar syrebalans och biologiska effekter. Den
förorenande substansen är sålunda väsentligen
av organisk natur, nämligen kolhydrat, fett och
äggviteämnen samt dessas
nedbrytningsproduk-ser, såsom smörsyra och mjölksyra i första hand
ur kolhydrater, aminosyror, karbamid m.fl. ur
äggviteämnena.
Livsmedelsindustriernas avloppsvatten skiljer
sig från det kommunala avloppsvattnet genom att
det i regel innehåller betydligt mera organisk
substans och därmed har motsvarande starkare
föroreningsverkan per volym avloppsvatten. Den
organiska substansen förekommer ofta i primär
form som har hög biokemisk syreförbrukning
(BS), t.ex. socker och äggviteämnen från
sockerbruk och stärkelsefabriker, mjölkspill från
mejerier, blod från slakterier osv. Den organiska
substansen i kommunala avloppsvatten
förekommer däremot till stor del som
nedbrytningsprodukter av dessa ämnen sedan livsmedlen
passerat människan och den har därför lägre
biokemisk syreförbrukning.
Föroreningarnas storleksordning
Den mängd föroreningar, som går i
livsmedelsindustrins avloppsvatten skall för korthetens
skull anges i folkmängdsekvivalenter.
Om utspädningen i recipienten inte är mycket
stor, medför dessa avloppsvatten, särskilt under
sommaren då processerna sker snabbt, syrebrist,
fiskdöd om syrehalten understiger 1—2 mg/1
samt vid fullständig syrebrist
förskämningspro-cesser och olukt. Den naturliga mikrofloran och
faunan försvinner och ersätts med
smutsvatten-organismer, i rinnande vattendrag främst
smuts-vattensvamp, bestående av saprolegniaceer,
trådbakterier och trådformiga svavelbakterier; de
663/664 : 628.394
676.1.082 : 628.394
669 : 628.394
förra trivs i närvaro av vissa organiska
föreningar, de senare vid tillgång på svavelväte.
Av särskild betydelse vid bedömning av
vattenförorening från livsmedelsindustrin är att denna
består av ett stort antal enheter, varigenom ett
motsvarande stort antal vattendrag och sjöar
påverkas. I Sverige finns således ca 600 mejerier,
betydligt över 100-talet slakterier och
köttkonservfabriker, ca 100 stärkelsefabriker m.m. De är
av naturliga skäl särskilt koncentrerade till
jordbruksdistrikten. Inom dessa slättområden i
Skåne och Västergötland är vattendragen i regel
små och lugnflytande. Belastningen av
vattendragen är stark inte bara genom
livsmedelsindustriernas avloppsvatten utan även genom andra
industriers och genom tätbebyggelse.
Just inom dessa områden är dessutom
kulturingreppen på vattendragen särskilt stora genom
sjösänkningar, utdikning av mossar och kärr
samt kanalisering av åar. Dessa åtgärder medför
snabb avrinning av nederbörden och obetydlig
vattenmängd under torrperioder. De ökar
därför starkt kraven på effektiv rening, om man
skall kunna hålla vattendragen i något så när
godtagbart skick.
Vissa livsmedelsindustrier är starkt säsongbe-
Tabell 1. Föroreningar i livsmedelsindustrins avloppsvatten,
när inga reningsåtgärder vidtas; 1 personekvivalent
motsvarar 60 g BS.
Enhet per dygn Personekvivalenter
per dygn
Samhälle........... 1 000 personer 1 000
Mejeri (delvis ost,
medelstort) 25 000 kg mjölk 2 500—6 250
(utan ost,
medelstort) 25 000 kg mjölk 750—2 000
Slakteri (medelstort) 100 storboskap
eller
250 småboskap 7 000
Sockerfabrik (stor) .. 2 000 t betor 200 000—300 000
Potatis-stärkelsefabrik
(medelstor) ........20 t potatis 13 000
Bryggeri (mindre) ... 1 t öl 300—500
med mälteri 1 t öl 1 000—1 500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
