Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 14 september 1954 - Grundämnesomvandlingar i atomreaktorn, av Hans von Ubisch - Andras erfarenheter - Metod- och tidsstudier på kontor, av B Linder - Vad är skifferolja?, av L H Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1954
761
uppträda mycket senare än klyvningen,
nämligen med en fördröjning som motsvarar
halveringstiden för 137J, dvs. 22 s. Den senare
processen ger upphov till 0,2 % av samtliga vid
klyvningen frigjorda eller till en fjärdedel av de
fördröjda neutronerna. Som bekant är det dessa
neutroner som möjliggör finreglering av en
kedjereaktion, övergången 135X—► 136X är
xenon-förgiftningen i högeffektsreaktorer.
Olika bränslen ger olika utbyten (fig. 7), men
det är också känt (dock delvis opublicerat) att
grafit- och D20-reaktorer samt snabba reaktorer
ger olika utbyten av klyvningsprodukter med
samma bränsle, 235U. Om man i framtiden
kommer att använda mera specialiserade
reaktorkonstruktioner eller blandade bränslen, kan
man vänta att analys av klyvningsutbytet kan
ge upplysningar som direktanalys av bränslet
kanske ej kan ge.
De äldre radiometriskt mätta kurvorna (fig. 7)
är inom felgränserna fullständigt jämna och
utan oregelbundenheter. Den
masspektrometriska mätningen och även nyare radiometriska
mätningar7, som dock utförts endast för vissa
delar av kurvorna, visar en markant finstruktur
(upp till 30 % avvikelser) som hänger ihop med
atomkärnans byggnad och de "magiska
neutrontalen" 50 och 82. Finstrukturen varierar med
den kluvna nuklidens art.
En intressant tillämpning av analys av
klyvningsprodukter har utförts för uranmineral8-9. I
dessa sker två olika klyvningar, dels den
neu-troninducerade av 235U, dels den spontana av 238U.
Den spontana klyvningen av 235U kan
försummas. Mineralet är alltså ett blandat atombränsle,
där förbrukningen av den ena delen, 238U, sker
oberoende av alla tänkbara yttre inflytanden,
medan förbrukningen av 235U beror på
komplicerade mekanismer för produktion och
absorption av neutroner i mineralet.
Då utbytet av klyvningsprodukter är olika för
de båda nukliderna, kan man redan på grund av
en krypton- och xenonanalys av mineralet2
bestämma frekvensen av varje form för klyvning.
Klyvningsutbytet från 238U ger ett mått på
mineralets ålder, liksom den bekanta
åldersmätningen med blyisotoper, och utbytet från 235U
upplyser om neutronbalansen i mineralet.
Litteratur
1. v. Ubisch, H: Problem vid utnyttjande av atomenergi. Tekn. T.
83 (1953) s. 929—934.
2. v. Ubisch, H: Analys av produkter från atomreaktorer. Tekn. T.
84 (1954) s. 635—642.
3. Inghram, M G: The mass spectrometer as a tool for studying
nuclear reactions. Mass Spectroscopy in Physics Research, Nat. Bur.
Stånd. Circ. 522 1953 s. 151—164.
4. Wiles, D R m.fl.: Fission yields of the ståhle and long-lived
iso-topes of cesium, rubidium, and strontium and nuclear shell
struc-ture. Can. J. Phys. 31 (1953) s. 419—131.
5. Seaborg, G T & Katz, J J: The actinide elements. New York 1954.
6. Seaborg, G T: Plutonium and other transuranium elements.
Chem. & Engng News 25 (1947) s. 358—360, 397.
7. Pappas, A: A radiochemical study of fission yields in the region
of shell perturbations and the effect of closed shells in fission. Mass.
Inst. Technol. Techn. Report No. 63 1953.
8. Fleming, \V II & Tiiode, H G: Neutron and spontaneous fission
in uranium ores. Phys. Rev. 92 (1953) s. 378—382.
9. Wetherill, G H: Spontaneous fission yields from uranium and
thorium. Phys. Rev. 92 (1953) s. 907—912.
Andras erfarenheter
Metod- och tidsstudier på kontor. Man accepterar inom
kontorsbranschen ofta olika arbetsrutiner på ett passivt
sätt utan att fundera över, om arbetet verkligen ej kan
utföras enligt en annan enklare och tidsbesparande metod.
Rationaliseringsundersökningar i olika former är ej
populära på kontor. Man säger, att kontorsarbete är skilt
från andra arbetsformer och inte kan mätas. Likaså säger
man, att kostnaderna för mätning av sådana arbetens
tidåtgång och kostnad blir för höga. Detta stämmer ej
överens med verkligheten. Inom ett företag har man kunnat
visa att dylika undersökningar medfört besparingar på upp
till 30 °/o och man är övertygad om att metoderna kan
tillämpas inom alla kontorsföretag oberoende av deras
storlek. För att kostnadsberäkna ett arbete inom
kontorsbranschen använder man oftast erfarenhetsvärden på
tid-åtgångeri från tidigare arbeten av liknande slag. Man
finner därvid ofta stora variationer mellan tidsbehovet för
olika avdelningar, vilket kan bero på chefens förmåga eller
andra för avdelningen utmärkande förhållanden. Här har
rationaliseringsundersökningar en stor uppgift att fylla.
Produktionsanalyser företogs inom nämnda företag med
hjälp av tidsstudier. Studierna visade, att en spilltid på
över 50 °/o hörde till det normala. Motståndet mot
studierna såväl som mot de nya arbetsmetoderna var kraftigt och
man ansåg, att de nya metoderna skulle medföra slarv och
otillförlitlighet i arbetet. Sådana antaganden visade sig
längre fram fullständigt obefogade.
Den första avdelningen som studerades hade hand om
öppnande och sorterande av post, kassaärenden och dylikt.
De olika standardarbetena definierades exakt och
uttrycktes i arbetstimmar. Undersökningen visade, att
arbets-effektiviteten låg vid 30 °/o. En förändrad arbetsmetod
genomfördes trots intensivt motstånd från avdelningens chef
och man kunde efter sex månader konstatera att
felexpedieringen sjunkit med 85 °/o. Undersökningarna fortsattes
och personalen tränades och utbildades att i detalj följa
de bästa och effektivaste arbetsmetoderna inom samtliga
de avdelningar som handhar ärenden rörande post,
korrespondens, kredit, räkningar och leveranstider.
Av det sagda framgår att metodanalysen har en stor
uppgift att fylla för att planera och effektivisera
kontorsarbeten. Man måste dock komma ihåg, att den blott är
ett verktyg i företagsledningens tjänst och måste skötas
med förstånd av i alla delar av företagets verksamhet väl
insatta personer för att lyckas.
Möjligheterna att genomföra förenklingar och höja
effektiviteten beror dessutom i stor utsträckning på
avdelningschefens personliga egenskaper och vilja (P Holly i Office
maj 1954 s. 109). B Linder
Vad är skifferolja? Skifferolja är en viktig råvarukälla
för utvinning av flytande bränslen. Det är därför
betydelsefullt att klarlägga vad skifferolja egentligen är. Vid
Bureau of Mines har man undersökt tio amerikanska
skifferoljor och tio sådana, utvunna vid kommersiell
framställning i sex olika länder.
Skifferolja framställs ur skiffer genom dennas
upphettning till 480°C eller högre. Den utvunna skifferoljan liknar
petroleum så tillvida, att den består av kolväten samt
svavel-, kväve- och syrederivat av kolväten. Skillnaden är att
derivaten finns i betydligt större mängd i skifferolja än i
petroleum. I den förras högkokande fraktioner kan de
utgöra den dominerande beståndsdelen. Skifferoljans
kolväten har även mycket lägre vätehalt än petroleums.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
