Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 14 september 1954 - Böcker - Thermo-Mikro-Methoden zur Kennzeichnung organischer Stoffe und Stoffgemische, av Bengt Lindberg - AB A M de Jong - Landelius & Björklund - Spångsholms Bruks AB - Svenska Elfabriks AB Selfa - Isolerings AB WMB - Tryckluft-Atlas - Acheson Colloids Ltd. - TNC: 15. Överterm och avgränsning i definitioner, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
768
TEKNISK TIDSKRIFT
reda på. Detta bör den ha i tankarna, som vill försöka
identifiera substanser enligt Kofler. När har man för
övrigt rena, binära blandningar i praktiskt arbete, utom
när man gör en kalibreringskurva?
Boken är typografiskt tilltalande, figurerna och
framförallt de fotografiska avbildningarna är utmärkta. Begistret
är väl magert men detta uppvägs delvis av den utförliga
innehållsförteckningen. Författarregister till de omkring
800 litteraturhänvisningarna saknas.
Även om det praktiska värdet hos några tillämpningar av
Koflers metodik kan ifrågasättas, kan boken
rekommenderas alla kemister, främst dem som sysslar med organisk
kemi men även dem som arbetar med fysikalisk och
analytisk. Bengt Lindberg
AB A M de Jong, Stockholm, har utarbetat en ny
illustrerad ringkatalog på 240 sidor i 14 avdelningar,
omfattande fönster- och dörrbeslag samt inredningsartiklar för
byggen. Bland nyheterna i den instruktiva och
förnämligt utförda katalogen kan nämnas bl.a. Teleflex-systemet
för fjärrmanövrering av seriekopplade fönster samt
dörr-hållaren Gentleman som automatiskt släpper dörren efter
viss, inställbar tid.
Landelius & Björklund, Stockholm. Katalog LB-13
upptar samtliga typer av Nortons diamantskivor och
diamant-brynen i standardutförande. I katalogen ingår även ett
allmänt kapitel med skötsel- och slipanvisningar,
rekommendationer m.m.
Spångsliolms Bruks AB, Sva. Katalog nr 31 "Sya
kätting" (32 s.) omfattar av företaget tillverkade kättingtyper,
stockkedjor, björnbindslen, stengrimmor, lyftstroppar och
flottningssmiden. Katalog nr 32 "Sya lyftdon" behandlar
linstroppar och lyftkättingar särskilt för verkstadsindustrin
och annan tyngre industri.
Svenska Elfabriks AB Selfa, Enköping. Katalog nr 3—2
"Siliuminkapslade gruppcentraler" (32 s.) upptar företagets
tillverkningar av gruppcentraler med och utan
gruppström-ställare, automatgruppcentraler jämte tillbehör för dessa.
Isolerings AB WMB, Göteborg, har givit ut ett fyrsidigt
prospekt över kork för isoleringsändamål.
Tryekluft-Atlas, Stockholm, har som ett led i sin
serviceverksamhet utgivit en instruktiv och humoristisk
broschyr "Bergborrning pågår" (32 s.) som vill intressera
bergborraren att stå på god fot med sin bergborrmaskin.
Han kommer också säkert att göra det.
Acheson Colloids Ltd., London, beskriver i en sexsidig
folder "Colloid graphite for metal-working operations"
användning av suspensioner av kolloidal grafit som
smörjmedel vid smidning, strängpressning och liknande
varmbearbetning av metaller. Det flytande mediet kan vara t.ex.
vatten, mineralolja, vegetabilisk olja, kolväten eller
alkoholer. Foldern fås från Kemi-Intressen AB, Stockholm.
TNC
15. överterm och avgränsning i definitioner
En sådan definition som "En blyackumulator är en
elektrisk ackumulator med blyelektroder" kan i en ordlista
enklare skrivas:
blyackumulator, elektrisk ackumulator med blyelektroder
Kursiv stil är här använd för uppslagstermen, men
fetstil, spärrning e.d., och i skrift understrykning, kan också
vara lämpliga framhävande medel. Skiljetecknet efter
uppslagstermen kan i stället för komma vara kolon; ibland
kan skiljetecken vara överflödigt, särskilt om
uppslagstermer och definitioner står i var sin kolumn. Mindre
lämpligt är att som mellantecken använda punkt (följd av stor
bokstav), och likhetstecken brukas av TNG i hithörande
sammanhang endast vid angivande av synonym, t.ex.
de-sulfurera = avsvavla.
Som rättesnöre vid definitionernas formulering, i fråga
om såväl överterm som avgränsning, rekommenderas
följande insättningsregel: Definitionen formuleras så, att den
så nära som möjligt passar att insättas i uppslagstermens
ställe, när denna förekommer i en text. Därav följer bl.a.
att övertermen bör vara av samma ordklass som
uppslagstermen.
Substantiv som uppslagsterm kräver substantiv som
över-term. I en mening sådan som "firman säljer
blyackumulatorer" kan man i st.f. blyackumulator införa den i början
av artikeln givna definitionen och får då: firman säljer
elektriska ackumulatorer med blyelektroder.
Insättningsregelns krav är alltså uppfyllt.
Adjektiv som uppslagsterm kräver — i en regelrätt
definition — adjektiv som överterm. Man bör inte skriva
"plastisk, egenskap hos material eller kropp att under
inverkan av krafter undergå sådan formändring som
kvarstår permanent sedan krafterna upphört att verka",
eftersom övertermen "egenskap" är ett substantiv, utan
t.ex.: plastisk, formbar under inverkan av krafter, på
sådant sätt att formändringen kvarstår. . . Om man i
meningen "detta material är plastiskt" prövar insättning av
de båda definitionerna skall man finna att endast den sista
är möjlig: — Insättningsregeln medger dock att adjektiv
förklaras med hjälp av prepositionsuttryck eller
relativsats, vilket ibland kan vara bekvämt, t.ex. rostfri, utan
benägenhet att rosta; regnhärdig, som tål regn utan att
skadas till sin avsedda funktion. Sådana uttryck saknar
egentlig överterm, varför de inte kan kallas definitioner i
sträng mening.
Verb som uppslagsterm kräver verb som överterm. Man
bör ej skriva t.ex. "svänga, företeelse innebärande en
periodisk rörelse eller annan periodisk variation"; företeelse
är ett substantiv. Bättre är: svänga, befinna sig i periodisk
rörelse ...
Är uppslagstermen ett transitivt verb skall övertermen
också vara detta, och båda verben skall syfta på samma
objekt. Olämpligt är "beta, borttaga täckande oxider o.d.
på kemisk väg"; visserligen är "borttaga" transitivt, men
det har till objekt oxider o.d., medan beta syftar på
sådana objekt som plåt, metall, metallyta. Såsom man vid
insättning i meningen "plåten skall betas" lätt kan
kontrollera är det riktigare att skriva: beta, befria från
täckande oxider o.d. på kemisk väg. Man bör med hänsyn till
insättningsregeln undvika att i definitionen ånge ett
objekt när uppslagstermen står utan, och bör alltså i
sistnämnda definition inte skriva "befria metallyta från . . .".
Är ett upplysande objekt önskvärt kan det antingen sättas
inom parentes: beta, befria (metallyta) från..., eller anges
både vid uppslagstermen och i definitionen, t.ex.: flotta
virke, låta virke flyta med strömmen i ett vattendrag. —
Insättningsregeln medger vid förklaring av transitiva verb
även sådana formuleringar som: kyla, bortföra värme
från. En förbättring av den första definitionen på "beta"
vore: beta, borttaga täckande oxider o.d. på kemisk väg
från (metallyta), men den ovan rekommenderade lydelsen
är att föredra.
Det är inte nödvändigt att övertermen står före
avgräns-ningen. Är övertermen ett substantiv kan den föregås av
attribut, och är den ett adjektiv eller ett verb kan ett
ad-verbial ställas före, under förutsättning att dessa
bestämningar inte blir alltför långa. Exempel: murbruk,
själv-hårdnande mineraliskt bindemedel för...; beta, på
kemisk väg befria . . . Det kan ibland vara en smaksak om
man skall anse sådana framförställda bestämningar tillhöra
övertermen eller avgränsningen. I exemplet:
blyackumulator, elektrisk ackumulator med .. . (se uppsatsens början)
kan man mycket väl räkna elektrisk ackumulator som
överterm; utbytes de två orden mot elackumulator
försvinner varje tvekan. JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
