Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 21 september 1954 - Andras erfarenheter - Förnickling i trumma utan ström, av U T—h - Hydrauliska växellådor för tunga lastbilar och traktorer, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785 september 1954
111
mikalier måste vara lösta innan förnicklingen igångsätts.
Temperaturen skall under denna vara 85°C och tiden ca
30 min. Nickeltjockleken blir då ca 4 |j,. Lösningens pH
skall regleras till 4 eller knappt 4 med
natrium-hydroxid-lösning. Kemikalierna skall vara purissimum;
nickelklori-den upplöses separat och filtreras före tillsättandet.
Arbetsstyckena måste vara väl avfettade och betade. En
misslyckad förnickling kan göras om. Efter förnicklingen
tvättas föremålen ca 1 min i kallt vatten och därefter •
rödsprit; de torkas genom centrifugering, doppas i olja
och torkcentrifugeras ånyo.
Efter ca 4 h arbete måste lösningen förstärkas med
na-triumhypofosfit. Lösningen kan endast användas under
ungefär ett dygn emedan blandningen icke tål förvaring
(H J West i Metal Finishing, mars 1954 s. 64). U T—h
Hydrauliska växellådor för tunga lastbilar och
traktorer. Flera av de större tillverkarna av tunga lastbilar och
traktorer i USA utrustar numera fordonen med hydrauliska
växellådor, då erfarenheten visat, att sådana kan användas
även för mycket stora motorer och att reparations- och
underhållskostnader för såväl motorn som
kraftöverföringen motor—drivhjul därigenom väsentligt minskas.
För att få mer exakt uppfattning om vilka besparingar,
som härigenom uppkommer, har omfattande fältprov med
tunga lastbilar för arbeten i jordschaktning, kol- och
malmgruvor o.d. gjorts. Vid proven användes för
jämförelser identiskt lika fordon, utrustade med mekaniska
resp. hydrauliska växellådor.
Vid försöken användes dels speciella mekaniska och
elektromagnetiska mätanordningar i kombination med
oscillo-grafer för mätning och registrering av tryck- och
dragpåkänningar orsakade av torsion i den kraftöverförande
axeln, samt dels servicestatistik över bilparkerna under
långa perioder. Oscillogrammen visar variationerna i
vridmomentet vid start med full last vid gyttjigt och sandigt
väglag, alltså för hårda driftförhållanden för båda slagen
av kraftöverföring, fig. 1. Terräng, fordon och last var
självfallet lika i båda fallen. Vid den mekaniska
kraftöverföringen får man t.o.m. negativa värden på
vridmomentet, vilket alltså ändrar riktning.
Mätanordningen användes för tre slag av belastningar:
start under hård belastning, dvs. med full last och i svår
terräng, vidare växling efter starten (den mekaniska
kraftöverföringen utgjordes av torrlamellkoppling och
växellåda med många utväxlingsförhållanden,
multispeed-trans-mission) samt till slut belastningsvariationer under
normal körning och växling. Stötbelastningen vid inkoppling-
Fig. 1. Jämförelse av stöt påkänningar vid start av en tung
lastbil i tungt väglag (djup sand e.d.); A hydraulisk, B
mekanisk kraftöverföring.
Fig. 2. Statistisk framställning av livslängden för motorn
och kraftöverföringen i antal renoveringsperioder på en
motorrenoveringsperiod vid mekanisk och hydraulisk
kraftöverföring; näst översta raden avser vinterförhållanden.
en var i första fallet genomsnittligt 4,28 och i andra fallet
4,25 gånger så stor vid mekanisk som vid hydraulisk
kraftöverföring. Variationerna i det tredje fallet räknades från
en genomsnittlig medelbelastning och var ± 28 °/o för den
mekaniska och ± 14 °/o för den hydrauliska växellådan.
Dessa variationer i påkänningarna mättes som
böjnings-påkänning. Om en kraftöverföringsdetaljs påkänning under
driften kontinuerligt är 2 100 kp/cm2 blir livslängden
ungefär 56 °/o större, än om påkänningen varierar mellan 1 400
och 2 800 kp/cm2 vid lika långa driftstider vid båda
på-känningsnivåerna. Vid variation mellan 700 och 3 500
kp/cm2 blir livslängden reducerad med omkring 86 °/o
jämfört med kontinuerlig påkänning av 2 100 kp/cin2. Dessa
exempel visar tydligt utmattningspåkänningarnas
fundamentala inverkan vid varierande driftförhållanden för
bilar och förklarar den betydligt ökade livslängden för
transmissionsdetaljer och motor vid hydraulisk kraftöverföring.
Man har även teoretiskt beräknat inverkan av de
maximala stötbelastningarna vid start och växlingar
kombinerade med variationer i påkänningarna under normal drift
på grundval av uppmätta värden för de olika slagen
påkänningar. Härvid har det beräknats, att dylika extrema
stötbelastningar förekommer under 2 °/o av hela
drifttiden. Man kom därvid till det resultatet, att medan
livslängden under ordinära belastningsvariationer (1 400—
2 800 kp/cm2) blir 60 %> större för hydraulisk
kraftöverföring än för mekanisk, så blir den 125 °/o större, om
hänsyn även tas till stötbelastningarna.
För att få praktiskt stöd för dessa överläggningar fördes
statistik för större lastbilsparker, där man hade såväl
mekaniska som hydrauliska växellådor. Man hyfsade de
statistiska resultaten så, att man fick antalet renoveringar av
koppling, växellåda och differential på en
motorrenovering, fig. 2. Man finner härav, att vid mekanisk
kraftöverföring fordrades det genomsnittligt 3,4 renoveringar av
friktionskopplingen, 3,18 av växellådan och 0,76 av
differentialen på en motorrenovering, medan motsvarande
siffror för hydraulisk kraftöverföring var 0,68 och 0,575 för
resp. växellåda och differential. Friktionskopplingen
bortföll i sistnämnda fall.
Vintertid ökade behovet av kopplingsrenoveringar till
10,2 på en motorrenovering. Drifttiden mellan två
motorrenoveringar blev vid mekanisk kraftöverföring endast
68 °/o så stor som vid hydraulisk, fig. 2, nederst.
Härigenom minskas relationstalen för växellåda och differential
i sistnämnda fall till resp. 0,46 och 0,39.
Denna statistik kan självfallet endast visa tendenser och
icke ge exakta siffermässiga och allmängiltiga
jämförelseresultat. De bestyrker emellertid klart den starkt ökade
livslängden för motor och kraftöverföring, då hydraulisk
växellåda används.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
