Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 28 september 1954 - Trafikprognosen — ett av den ökade billtrafikens krav, av Torsten R Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
794
Nationalinkomst per capita
kr
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Utvecklingen av
nationalinkomsten per capita i Sverige 1900—1952.
folkning bor i städer och andra tätorter mot
endast en tiondel för hundra år och en knapp
tredjedel för femtio år sedan. Detta påverkar
starkt trafikutvecklingen. Vid sidan om
befolkningsökningen i riket och omfördelningen
mellan stad och landsbygd har produktiviteten
starkt ökats, vilket åskådliggörs på fig. 2,
utvisande nationalinkomsten per capita under
perioden 1900—1952. För perioden 1900—1925
erhålls en utjämnad trendlinje motsvarande 2 %
genomsnittlig årlig ökning och för perioden 1925
—1952 3 %.
Bo Björkman1 har studerat ökningen av
persontrafiken på de olika transportmedlen
sammantagna, mätt i antal personkm under samma
tid, och funnit en anmärkningsvärt jämn
genomsnittlig årlig ökning av omkring 7 %,
såsom framgår av fig. 3. Utvecklingen har varit
och kan förväntas bli olika för de skilda
transportmedlen, där biltrafik och luftfart visar
snabbare ökning på bekostnad av järnvägstrafik och
sjöfart.
Fig. 3. Antal personkilometer på olika transportmedel i
Sverige 1900—1953.
Bilbestånd och nationalinkomst
På fig. 4 och 5, som upprättats i samband med
en trafikutredning2 för den föreslagna fasta
motorvägsförbindelsen över Öresund mellan Malmö
och Köpenhamn, har personbilsbeståndet i
enlighet med en studie av Bo Björkman ställts i
relation till nationalinkomsten. På fig. 4 har värden
inlagts för två så skiljaktiga år som 1938 och
1952 för ett stort antal såväl europeiska som
utomeuropeiska länder. Intervallet i
motorise-ringsgrad är här så stort som mellan mindre än
1 °/oo (1 personbil per 1 000 invånare) för
exempelvis Indien och mer än 250 °/oo för USA. Med
det stora intervall för punktskaran, som i och
för sig följer med den olikartade konstruktionen
av transportväsendet i sin helhet i de olika
länderna, olika konsumtionsvanor etc., kan dock en
anmärkningsvärt likartad och ur statistisk
synpunkt tillfredsställande inramning göras inom
band med lutningen 2 på 1 i de
dubbellogarit-miska diagrammen för de båda åren. Detta pekar
på ett exponentiellt samband mellan bilbestånd
och nationalinkomst, vilket bör ge goda
möjligheter för mera långsiktiga bedömanden.
Exponenten är i detta fall 2, dvs. antalet
personbilar per tusen invånare ökar med kvadraten på
nationalinkomsten per capita.
Utvecklingen av relationen mellan bilbestånd
och nationalinkomst i Sverige, Danmark, Kanada
och USA från 1920-talets början fram till 1953
(fig. 5) ger på liknande sätt belägg för samma
tes. För Sverige och Danmark är på diagrammet
även inlagt prognoslinjer för utvecklingen fram
till 1980 enligt två alternativ. Enligt alternativ b,
som förutsätter en fortsatt produktionsökning i
Sverige motsvarande en genomsnittlig årlig
höjning av nationalinkomsten per capita med 3 %
(i alternativ a 2 %), skulle antalet personbilar
per tusen invånare i Sverige, som nu utgör 60,
år 1970 uppgå till 160 och år 1980 till 280.
Som jämförelse kan nämnas, att USA år 1953
hade 284 och Kanada 172.
Ett liknande exponentiellt samband syns råda
även för lastbilsbeståndet, varvid exponenten
dock är lägre än 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
