Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 28 september 1954 - Trafikprognosen — ett av den ökade billtrafikens krav, av Torsten R Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795 september 1954
111
Fig. 4. Antal personbilar per tusen
invånare som funktion av
nationalinkomsten per capita, t.v. 1938, t.h.
1952; linjerna har en lutning 2 : 1.
Trafik och bilbestånd
Frågan huruvida trafiken på ett visst väg- eller
gatunät, mätt i antal fordon som per tidsenhet
passerar ett givet antal punkter, ökar snabbare,
lika med eller mindre snabbt än det inom det
aktuella området befintliga (inregistrerade)
antalet fordon är av stort intresse för
trafikprognosen. Om ett lagbundet samband mellan trafik
och registrerat bilbestånd kan påvisas, är det
möjligt att med utgångspunkt från folkmängden
och därmed bilbeståndet förutberäkna trafiken.
Vid regionplanearbete för New York påvisade
H M Lewis3 redan 1927 ett sådant samband och
uppställde formeln T = k • Rn för dygnstrafiken
på olika typer av gator och vägar, där T är
trafiken mätt i antal passerade bilar, R antalet
registrerade bilar inom det aktuella området, n en
variabel exponent och k en koefficient.
För olika vägar inom regionen befanns n variera
mellan 0,37 och 0,98. På huvudvägarna i
närheten av centrum för varje delområde inom
regionen befanns n för maximitrafiken vara ca 0,75.
I Sverige har tidigare detta problem belysts av
F Skugghall4, som år 1945 påvisade liknande
förhållanden för Stockholmstrafiken. För 80
innerstadsgator erhölls där n = 0,8 och för vissa
centrala gator n — 0,5, varvid såväl trafik som
inregistrering avsåg bilar. För totaltrafiken från
150 räknepunkter på rikets landsvägsnät fann
Skugghall enligt Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens trafikräkningar ett n-värde på 1,5 för tiden
1926—1938. Härvid var dagstrafiken mätt i antal
motorfordon ställd i relation till hela det
inregistrerade motorfordonsbeståndet — personbilar,
lastbilar, bussar och motorcyklar (fig. 6 C).
Fig. 5. Antal personbilar som funktion av
nationalinkomsten 1920—1953 jämte prognos till 1980.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
