Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 28 september 1954 - Trafikprognosen — ett av den ökade billtrafikens krav, av Torsten R Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
796
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Motorfordonstrafiken i Sverige 1926, 1931, 1936 och
1938 som funktion av, A antalet inregistrerade bilar, B
antalet inregistrerade bilar och halva antalet inregistrerade
motorcyklar, C motorfordonsbeståndet enligt Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens värden (T — k • R1,s).
Fig. 7. Biltrafiken i Sverige som funktion av bilbeståndet
1942—1953.
Här är emellertid en felkälla dold, och kurvan
visar icke de verkliga sambanden. Relationen
mellan de fyra olika ingående
motorfordonskategorierna har nämligen under perioden avsevärt
förskjutits och därmed påverkat värdet på
exponenten 72, som ju kan sägas vara ett uttryck
för fordonens utnyttjningsgrad, dvs. den årliga
körlängden per fordon. Särskilt den starkt
ändrade andelen motorcyklar, som har en avsevärt
lägre genomsnittlig årskörlängd än bilarna, har
påverkat resultatet. De utgjorde sålunda 28 %
av antalet inregistrerade motorfordon 1926 men
endast 17 % år 1938. Om medelkörlängden för
motorcyklar antas till hälften av bilarnas,
erhålls kurvan B, och om motorcyklarna helt tas
bort ur inregistreringstalen, erhålls kurvan A.
Senare undersökningar pekar på en
medelkör-längd för motorcykel av XA mot personbilen.
Införs detta, erhålls en nästan rät linje, dvs. n — 1.
Från 1942 medger statistiken från Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens trafikräkningar en
uppdelning på olika motorfordonsslag och ger
därmed fastare underlag för ett studium av detta
spörsmål. En bearbetning av denna statistik för
åren 1942—1953, fig. 7, pekar för de mera
normala åren efter 1947 på ett i stort sett rätlinjigt
förlopp. Detsamma gör fig. 8, som anger den
svenska personbilstrafiken över Öresund som
funktion av antalet i Sverige inregistrerade
personbilar. Resultatet av dessa undersökningar
skulle sålunda närmast vara en direkt proportion
mellan bilbestånd och trafik, dvs. en oförändrad
utnyttjningsgrad för bilarna. Det är härvid väl
att märka, att materialet endast omfattar
trafiken på landsvägarna eller vad amerikanarna
kallar "rural traffic", under det att stadstrafiken,
"urban traffic", saknas.
Vissa skäl, såsom bättre bilar och vägar (högre
hastighet), ökad fritid, mera pengar, talar dock
för en på lång sikt fortgående ökning av medel-
Fig. 8. Biltrafiken över Öresund 1936—1953 som funktion
av bilbeståndet i Sverige.
1000 km per fordon och år
få
Fig. 9. Bilarnas utnyttjning i USA 1936—1952.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
