Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 28 september 1954 - Trafikprognosen — ett av den ökade billtrafikens krav, av Torsten R Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
798
TEKNISK TIDSKRIFT
Detta gäller totaltrafiken med samtliga
förekommande transportmedel. Studeras trafiken
med ett visst transportmedel, kan liknande
relation erhållas men ined andra värden på potensen
för d. Storleken på denna potens är beroende av
i vad mån transportmedlen i fråga får ökad eller
minskad andel av totaltrafiken på längre
avstånd. Flyget får ökad andel på längre avstånd,
och till följd härav blir potensen mindre än 2.
Biltrafikens andel av totaltrafiken minskar på
längre avstånd, vilket ger en potens högre än 2.
Studium av svensk biltrafik för intervall mellan
15 och 900 km pekar på potensen 2,7.
Trafikökning inom tätorter
En annan fråga av liknande slag, som har
betydande intresse för trafikprognosen, är
sambandet ined folkmängdsökning och trafiktillväxt
i städer. G Schimpff9 anger, att storleken av
totaltrafiken, dvs. det totala antalet förflyttningar
inom en stad, växer med stadens storlek och
teoretiskt taget med kvadraten på invånartalet. Det
är emellertid omöjligt att rent statistiskt
fastställa samtliga utförda förflyttningar; däremot
kan antalet resor på kollektiva transportmedel
fixeras. Det anges också, att lagen approximativt
gäller även dessa, så att antalet resor är
proportionellt inot kvadraten på invånartalet. Detta
kan ha haft sin giltighet vid tiden för de
undersökningar från europeiska städer omkring 1910
—1920, varpå uttalandet torde grunda sig. Då
dominerade nämligen de kollektiva
transportmedlen mycket starkt, men så är ej längre
förhållandet. Intressant nog omnämns av A
La-parre10 amerikanska undersökningar av
Matters-dorf över städer i full utveckling, som visar att
antalet passagerare ökar approximativt efter
kvadraten på invånartalet. Tidpunkten härför är
dock icke närmare angiven.
Kollektivtrafikens samband med invånartalet
har senare studerats av andra forskare11-12,
varvid potensen angivits till lägre än 2, olika för
olika storleksgrupper. Vid KTH:s Institution för
Kommunikationsteknik har såsom
examensarbete av P Svennerholm 1952 gjorts en
undersökning över några svenska städer med
invånar-tal mellan 30 000 och 380 000. Den pekar på ett
Fig. 12. Fördelning av stadstrafiken i Zurich på kollektiva
och individuella transportmedel 1900—1970; □ kollektiv,
////// individuell trafik.
potensvärde av 1%. På fig. 11 har en
sammanställning av de nämnda relationerna gjorts. Ett
i viss mån bättre och mera givande grepp skulle
sannolikt erhållas, om i stället för resor antalet
personkilometer studerades.
Trafikens fördelning mellan individuella
oeh kollektiva transportmedel
Ursprungligen dominerade de individuella
transportmedlen såväl städernas som
landsbygdens trafik. I och med maskinkraftens
genombrott i början på 1800-talet, järnvägarnas
tillkomst och industrialismens storstadsutveckling
började emellertid bilden förändras. Som
framhållits var det sålunda under de första
decennierna på 1900-talet i stället de kollektiva
transportmedlen som ombesörjde huvudparten av
stadstrafiken. I och med personbilens
genombrott är emellertid en ny förändring i gång, där
de individuella transportmedlen stadigt vinner
terräng. Denna skiftande fördelning av resorna
i en stad på olika transportmedel är mycket
betydelsefull för en trafikprognos. Kurt Leibbrand13
anger för Ziirich (en stad av Göteborgs storlek)
följande fördelning av trafiken uttryckt i
personkilometer mellan kollektiva och individuella
transportmedel:
År Kollektiv trafik Individuell trafik
%> °/o
1900 ............ 85 15
1910 ............ 91 9
1920 ............ 91,5 8,5
1930 ............ 82 18
1940 ............ 74 26
1950 ............ 72 28
1952 ............ 68 32
Härtill har han knutit den prognos, fig. 12, som
förutser en fördelning av ungefär 50—50 i fråga
Fig. 11. Antalet resor som funktion av folkmängden; +
städer i USA 1951.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
