Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 28 september 1954 - Trafikprognosen — ett av den ökade billtrafikens krav, av Torsten R Åström - Nya metoder - Dammutskov öppnas genom sprängning, av G Lbg - Apparat för fuktighetsbestämning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799 september 1954
111
om gatutrafiken år 1970 (tågtrafiken då
från-räknad).
Det finns all anledning att för de större svenska
städerna observera och beakta detta speciella
spörsmål vid framtidsplaneringen. Från USA,
där motoriseringen fortskridit betydligt snabbare
och längre än här, kan i det hänseendet
åtskilliga erfarenheter inhämtas. Ett närmare studium
av utvecklingen i de amerikanska städerna visar
på lång sikt och med de variationer
konjunkturerna medför, hurusom kollektivtrafiken
uttryckt i antal resor per år och invånare
sammantaget minskar. Fig. 13 ger en
sammanställning över utvecklingslinjerna för de
huvudfaktorer som influerar på detta spörsmål,
urbaniseringen, kollektivtrafiken och bilbeståndet.
Slutord
Här endast flyktigt berörda trafikfrågor och
andra måste bli föremål för en mer eller mindre
omfattande prognosticering vid ett långsiktigt
generalplanearbete och därmed forskning.
Forskningen på dessa områden ligger ännu i sin linda
i Sverige och kräver betydande insatser
personellt och materiellt. För detta fordras bl.a.
rikliga forskningsanslag men även förståelse från
stat och kommun att tid behöver avsättas för
lämpliga ingenjörskrafter till studium av detta
vitala samhällsproblem, som internationellt går
under beteckningen "traffic engineering".
Litteratur
1. Björkman, B Tii:son: Båt, järnväg, bil eller flyg? En
teknisk-ekonomisk jämförelse mellan de olika kommunikationsmedlen. KTH
Inst. Kommunikationstekn. Medd. nr 5. Stockholm 1950.
2. Åström, T R m.fl.: Trafikprognos och intäktskalkyl för 195t års
Fig. 13. Stadstrafikens (kollektiva transportmedel)
utveckling i USA 1924—1952.
förslag av Konsortium öresundsbron till motorvägförbindelse Sverige
—Danmark mellan Malmö och Köpenhamn. Stockholm 1954.
3. Lewis, H M: Highway traffic, regional survey of New York
and its environs, bd 3. New York 1927.
4. Skugghall, F: Biltrafikens tillväxt. Tekn. T. 75 (1945) s. 497—
502.
5. Lill, E: Das Reisegesetz und seine Anwendung auf den
Eisen-bahnverkehr. Wien 1891.
6. Paddock, R H & Rodgers, R E: Preliminary results of
road-use studies. Public Roads 20 (1939) maj s. 45—54.
7. Isaak, E B: Trip frequencies and travel distances of traffic ön
main highways. Traffic Engng 1952 febr. s. 176—179.
8. Åström, T R: Laws of traffic and their applications to traffic
forecasts with special reference to the Sound bridge project. IVA
Transportforskn.-komm. Medd. nr 17. Stockholm 1953.
9. Blum, O, Schimpff, G & Schmidt, W: Städtebau, Handbibliothek
für Bauingenieure, del 2, bd 1. Berlin 1921.
10. Laparre, A: Fare systems and fare collection. International
Union of Public Transport, XXIX International Congress. Edinburgh
1951.
11. Pirath, C: Die Grundlagen der Verkehrswissenschaft. Berlin
1934.
12. Bendtsen, P: Urban and suburban railways. Ing.-vidensk. Skr.
A nr 47. Köpenhamn 1938.
13. Leibbrand, K: öffentlicher und privater Stadtverkehr. Schweiz.
Archiv für Verkehrswissenschaft und Verkehrspolitik 8 (1953) s. 313
—336.
Nya metoder
Dammutskov öppnas genom sprängning.
Avslutnings-arbetena på kraftstationen Mariborski i Drau,
Tjeckoslovakien, inföll under en tid av kraftbrist. Av de fyra
dammutskoven hade endast två färdiga luckor.
Järnkonstruktionerna till de båda återstående luckorna kunde icke
levereras på länge. För att snabbt kunna dämma och få
i gång ett redan driftklart maskinaggregat på 17,6 MW
tillgrep man följande utväg. Utskoven var dimensionerade
för 5 600 m7s, som enligt kalkylerna skulle erhållas vart
3 700 :e år. En gång på 100 år skulle vattenflödet nå 2 800
ms/s.
Med tanke på att en nymonterad lucka skulle kunna
krångla bestämdes det, att de båda återstående, ännu ej
med luckor försedda utskoven skulle kunna avbörda
denna vattenmängd. Vardera öppningen avstängdes med en
betongkonstruktion i valvform, horisontal halvcirkel, och
består av ett antal strävpelare förenade med horisontala
balkar. I detta ramverk är fälten i de undre raderna
igensatta av tunna, oarmerade betongvalv och i den översta
raden av nålar. Sedan dessa borttagits, kan avbördningen
ökas genom sprängning i hjässan av betongvalven.
Anordningar för igensättande av öppningarna utan
driftstörningar har utförts. Modellförsök har visat dels att
energidämpningen blir tillfredsställande, dels att utskovets
genomsnittliga avbördningskoefficient blir god, tack vare att bredden
genom valvformen ökats.
Betongkonstruktionen utfördes på endast två månader
och dess kostnad beräknades uppgå till endast en tiondel
av vad motsvarande traditionella stålkonstruktion skulle
kostat (Schweizerische Bauzeitung 23 jan. 1954 s. 53).
G Lbg
Apparat för fuktighetsbestämning. Fuktigheten i lager
av fast material i pulver, korn eller mindre stycken kan
bestämmas med en brittisk apparat, bestående av en sönd
och en mätbrygga. Den förra som är en anodoxiderad
alu-miniumtråd överdragen med kol, är en kondensator med
aluminium och kol som elektroder och aluminiumoxid
som dielektrikum.
Aluminiumoxiden är mycket hygroskopisk och
absorberar därför fukt från omgivningen varvid kondensatorns
kapacitet ändras. Denna, som mäts med bryggan, står
alltså i en viss relation till den sökta fuktigheten.
Utrustningen är billig (enl. Department of Scientific and Industrial
Research 26 maj 1954). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
