- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
801

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 28 september 1954 - Enhetslaster, av Erik J Lindström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

801 september 1954

111

Enhetslaster

Civilingenjör Erik J Lindström, Stockholm

658.28

Grundlinjen i den moderna hanteringstekniken är
enhets-lastprincipen. Enhetslasten kan definieras som ett antal
kollin sammanstaplade så, att de kan hanteras som en
enhet av lämpliga transportdon. Med enhetslastprincipen
avses dels sammanställningen av godset till enhetslaster,
dels dessas hantering och transport i obrutet skick genom
så många som möjligt av de transportled som godset måste
passera, fig. 1 (Tekn. T. 1951 s. 870; 1953 s. 983).

Enhetslastens dimensioner

Sedan 1949 finns en svensk standard för lastpallar där
standardpallens mått är 1 219 X 813 mm (Tekn. T. 1947
s. 597; 1948 s. 487). Dessa blir normgivande för
enhetslastens längd och bredd. Detta gäller naturligtvis ej sådant
gods, vars egendimensioner är större än pallens. Hit hör
i första hand allt långgods och liknande.

Enhetslastens höjd bestäms dels av vikten, dels av
takhöjden t.ex. i det egna färdiglagret, där ett helt antal
enhetslaster skall kunna staplas upp till tillåten
staplings-höjd. Även andra faktorer kan påverka höjden, såsom fri
höjd i dörröppning på järnvägsvagn, lyfthöjd på
gaffeltruck m.m.

Enhetslastens vikt bestäms kanske i första hand av de
hanteringshjälpmedel som skall användas och deras
lastkapacitet. Bjälklagens bärkraft kan också vara avgörande.

Enhetslastens dimensioner kan dock ej endast bestämmas
av rent tekniska synpunkter. Enligt enhetslastprincipen
skall lasten gå obruten genom så många transportled som
möjligt. Man måste också ta hänsyn till hur mycket den
slutlige mottagaren vill ha. Hanteringsteknikern ser gärna
detaljisten som den sista mottagaren av varorna i
enhetslaster, men vanligen blir det grossisten som intar denna
position. Det blir sålunda hans önskemål beträffande
varukvantitet, som i hög grad påverkar storleken av
enhetslasterna.

Kravet på standardpallen som grundenhet för lastens
längd och bredd gäller främst i den externa transporten,
önskvärt är naturligtvis, att den även får vara normerande
för den interna transporten, men här kommer en mängd
nya synpunkter in som i vissa fall måste ges prioritetsrätt.

Här kan följande faktorer spela in: litet utrymme vid
arbetsplatserna, smala transportgångar, låg bärhållfasthet
på bjälklag, låg lyftkapacitet på hissar osv. Dylika skäl
tvingar fram andra storlekar på enhetslasterna. Inom
verkstadsindustrin använder man ganska allmänt
"halv-pallen" (600 X 800 mm).

I fråga om enhetslastens sammansättning kan man skilja
mellan enhetslast på pall, i container e.d. samt enhetslast
utan sådant hjälpmedel.

Fig. 2. Kartonger staplade i förhand.

Fig. 3.
Enhetslast
förstärkt
med
pall-kryss.

Enhetslast på pall eller i container

Om materialet i enhetslasten är förpackat i kartong
staplas kartongerna på pallen. För att enhetslastens fördelar
skall utnyttjas måste emballagedimensionen anpassas efter
palldimensionen. Ur stabilitetssynpunkt är stapling i
förband mest önskvärd, varvid kartongerna binder varandra
som tegelstenar i en mur, fig. 2. I vissa fall kan man stärka
sammanhållningen i enhetslasterna genom att på
kartongbottnen eller ett par sidor stryka ett penseldrag med något
klister som är starkt för skjuvning men lätt brister för
dragning. Kartongerna kan då enkelt skiljas när
enhetslasten skall brytas. Med stålband, ståltråd eller tape kan
en ännu bättre sammanhållning uppnås och lasten fixeras
på pallen, vilket är en väsentlig sak.

Om varan och emballaget ej har tillräcklig styrka för att
bära ovanpå stående last, kan man endera vidta
förstärkningsåtgärder t.ex. genom att placera in ett pallkryss
(fig. 3) i enhetslasten när den sammanbyggs eller också
avlasta enhetslasten helt genom att sätta pallstöd och
lastgrindar kring pallen (fig. 4).

Fig. 1. Jämförelse mellan, a enstyckshantering av gods (12 manuella operationer), b hantering av enhetslaster på pall (2

manuella operationer).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0819.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free