Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 28 september 1954 - Flygplatsen och staden, av Bo Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805 september 1954
111
Flygplatsen och staden
Civilingenjör Bo Björkman, Bryssel
Varje transportmedel kräver
terminalanordningar för i- och urlastning av passagerare och
gods. Deras placering och inrymmande i
samhällsbildningen utgör ett problem, som måste
lösas så att transporttjänsterna kan utföras på
ett för dess marknad tillfredsställande sätt.
Samhällsplanerarna, som har till uppgift att fördela
de tillgängliga resurserna på olika behov, blir
därvid nödsakade till avvägningar mellan ofta
helt ojämförbara storheter.
Flygplatsen, luftfartens terminalanordning, är
ett svårplacerat objekt. Det kräver stort
utrymme för rullbanesystemet samt begränsar av
säkerhetsskäl omkringliggande bebyggelse. De krav
och önskemål som den civila luftfarten ställer
på terminalanordningens läge och
utrymmesbehov bestäms av storlek och karaktär hos dess
marknad, samt av bestämmelser och normer för
trafikens avveckling.
Luftfartens marknad
Liksom för alla varor och tjänster är inom
luftfarten priset den reglerande faktorn för
marknadens storlek och utbredning. Jämfört med
andra transportmedel är priset per prestationsenhet
mätt i tonkilometer eller personkilometer i
allmänhet högre för luftfarten än för andra
transportmedel. Detta är betingat av de högre
kostnaderna. För detta högre pris erbjuder
emellertid luftfarten en snabbare transport, vilket kan
betraktas som det kvalitetsmärke som
bestämmer efterfrågan på transporttjänsten.
Priset och snabbheten i transporten är alltså
marknadsbestämmande relativt övriga
samfärdsmedel; marknaden och efterfrågan växer med
ökad hastighet och sänkt pris, dvs. med sänkta
kostnader samt med tekniska förbättringar av
flygplanet. Luftfartens konkurrenskraft ökar när
priset per intjänad timme i transporttid sjunker.
Trafiken växer snabbt
Den civila luftfarten har utvecklats mycket
snabbt och den totala trafikvolymen i världen
räknad i personkm (fig. 1). har ökat med ca
25 % per år i genomsnitt, vilket innebär en
fördubbling på drygt tre år och ett tiofaldigande på
Föredrag i avd. Väg- och Vattenbyggnadskonst den 8 mars 1954.
656.71
711.553.9
ca 10 år. Den totala trafikvolymen i världen
exklusive Sovjet och Kina uppgick 1952 till 40 000
milj. personkilometer, motsvarande en
årsomsättning på ca 10 000 Mkr.
Den snabba utvecklingen har berott på tekniska
framsteg som givit sänkta driftkostnader, fig. 2.
Den genomsnittliga årliga sänkningen av biljett-
Fig. 1. Luftfartens totala trafikvolym i världen (utom
Sovjetunionen) 1928—1952.
Cenr/passagerarkm
Fig. 2. Biljettpris, direkta och indirekta kostnader i cent
per passagerarkm i USA 1927—1951 (1935—1939 års
penningvärde ).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
