- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
808

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 28 september 1954 - Flygplatsen och staden, av Bo Björkman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

808

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 4. Flygplatstäthetens förhållande till
befolkningstätheten i USA; □ hela USA, o grupper av stater, X
enskilda stater.

plan ersätter äldre typer kan därför som regel
antalet flygplan reduceras och trots den snabba
trafikutvecklingen har från 1948 till 1952
antalet flygplan i civil luftfart minskat.

En uppdelning har successivt skett i
flygplantyper konstruerade för långdistans-,
medeldistans- och kortdistanstrafik.
Flygplanstillverkarna önskar därför konstruera och producera
en maskintyp som kan få så stor geografisk
utbredning som möjligt och som kan operera från
flertalet flygplatser i världen.

Man måste därför räkna med en anpassning
mellan flygplan och flygplats. Inte minst de
sistnämnda synpunkterna understryks starkt i
Trumankommitténs betänkande där man behandlat
den framtida flygplatsens utformning och vilka
normer och krav som bör ställas på en flygplats
avsedd för en viss trafik. Man konstaterar att
det är lätt att presentera betryggande normer
men att detta skulle innebära att flertalet
existerande flygplatser måste utdömas varigenom
den existerande luftfarten skulle lamslås,
samtidigt som det skulle föra med sig ett
investeringsbehov långt över de nationella resurserna.

I stället redovisas andra metoder att nå fram
till ett anpassningsförhållande mellan flygplan,
flygplats och allmänhetens behov, säkerhet och
önskemål, och alla tankar på radikala
förändringar avvisas.

Flygpassageraren tillbringar mesta tiden

på marken

Snabbheten i transporten är flygets
kvalitetsmärke. Den hastighet som flygplanet presterar i
luften motsvarar dock icke den verkliga
reshas-tigheten för passagerarna. De senaste åren har
utvecklingen närmast gått därhän att samtidigt
som tiden för flygningen i luften snabbt
reducerats genom snabbare och modernare maskiner,
har tiden på marken ökat genom den ökade
trafikträngseln på gator och tillfartsvägar mellan
stadscentrum och flygplats och de längre expe-

dieringstiderna för de större maskinerna. För
närvarande visar det sig att vid de flesta resor
marktiden är längre än flygtiden och den
verkliga reshastigheten väsentligt blygsammare än
vad flygplanet presterar, vilket framgår av
följande tabell för 1951:

Reslängd [-Buss-restid Passa-gerar-expedie-] {+Buss- restid Passa- gerar- expedie+} ring Taxning
motor-• prov [-Flygtid-] {+Flyg- tid+} Total restid Flygtid av total restid °/o
km min min mm mm min

Utan mellanlandning:

200 55 47 15 40 157 31
300 55 47 18 58 178 33
400 55 48 20 75 198 38
500 55 49 22 92 218 42
700 55 55 24 124 258 48
1 000 55 65 25 170 315 54
Med en mellanlandning:
400 55 78 30 80 243 33
500 55 84 33 98 270 36
700 55 94 38 133 320 42
1 000 55 104 44 184 387 48

De förbättringar som nu är aktuella för
åstadkommande av snabbare transport bör därför
göras på marken och minskning av marktiderna
kan åstadkomma väsentligt mer än insättande av
snabbare maskiner. Detta gäller för det stora
flertalet trafikanter. Medelreslängden för
flygtrafikanter är för hela världen omkring 800 km
och 50 % av alla flygresenärer far kortare
sträcka än 500 km.

En av de mest aktuella frågorna härvidlag är
transporttiden till och från flygplatsen. Avstånd
och restid mellan centrum och flygplats för 12
städer i Europa samt medeltalet för 59 städer i
USA var 1951:

Avstånd km Restid min Hastighet km/h
Bromma .............. 7 15 28
Kastrup .............. 10 20 30
Paris, Orly ........... 18 35 31
London, Heathrow 24 60 24
London, Northolt ..... 24 55 26
Manchester .......... 16 30 32
Birmingham .......... 10 25 24
Amsterdam ........... 11 25 26
6 12 30
11 20 33
5 10 30
10 20 30
9 15 36
Medeltal 12,4 26,3 28,3
Medeltal för 59 städer i
USA ................. 13,2 25,4 31,0

Avståndet från Bromma till Stockholms
centrum är ca 7 km; till Halmsjön väntas avståndet
sedan en motorväg byggts till flygplatsen bli ca
40 km, dvs. en förlängning av vägsträckan med
33 km. I realiteten innebär en förflyttning från
Bromma till Halmsjön en tidsförlängning
motsvarande ca 250 km i luften, dvs. halva sträckan
Stockholm—Köpenhamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0826.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free