- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
845

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 5 oktober 1954 - Kostnadskontroll inom en amerikansk bilindustri, av Sven-Olov Stalin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 oktober 1954

845

Kostnadskontroll inom en
amerikansk bilindustri

Bergsingenjör Sven-Olov Stalin, Stockholm

657.47 : 629.113(73)

När ett av storföretagen inom USA:s bilindustri började
en omorganisation för några år sedan, satte ledningen upp
som mål en mycket större effektivitet inom företaget än
som någonsin tidigare ansetts möjlig. Detta skulle ej blott
fordra modernisering av anläggningarna utan också
eli-minering av slöseri med material, arbete och omkostnader.
Omfattande kostnadskontroll var lösningen på denna
senare del av problemet.

Kostnadskontrollen inom företaget har nu utformats så
att den täcker såväl tillverkningen av smådetaljer, såsom
generatorer och startmotorer, som glas- och
ståltillverkning, smedjor, gjuterier, mekaniska verkstäder och
montering. Enligt detta system kontrolleras kostnaderna för
materialets anskaffning och bearbetning från råmaterial
till komplexa produkter. Tillverkningen sysselsätter över
100 000 anställda fördelade på flera "divisions" omfattande
några dussintal fabriker.

Kostnadskontrollen inklusive den ekonomiska planeringen
reglerar intäkter och kostnader från den dag
konstruktionskontoret börjar med en ny modell till dess
produktionen av modellen i fråga avslutats. Systemet gör alla
nivåer inom företagsledningen ansvariga för att arbetet hålls
inom ramen för budgeten. Det omfattar tre huvuddelar,
nämligen kontroll under konstruktionsstadiet, uppgörande
av kostnads- och resultatbudget samt kontroll under
tillverkningen.

Konstruktionsstadiet

Kontroll under konstruktionsstadiet uppnås genom
marknadsundersökning, kostnadsmålsättning och förkalkyler.

Marknadsundersökningar skall ge ledning för bestämning
av tillverkningsvolymen. Man studerar till en början hur
befolkning, nationalinkomst och konsumenternas köpvanor
utvecklats. Med dessa faktorer beräknas den totala
auto-mobilproduktionen för ett flertal år framåt. Med
beaktande av företagets ställning inom automobilindustrin
beräknas sedan med utgångspunkt från nämnda studier
försäljningsmöjligheterna på lång sikt för de fordon företaget
ämnar tillverka. Den beräknade försäljningsvolymen och
det pris till vilket fordonet skall säljas måste nämligen
vara kända innan man börjar konstruera det. Kontrollen
börjar sålunda redan innan konstruktören dragit det första
strecket på ritpapperet.

Kostnadsmålsättningen innebär först en bedömning av
det ungefärliga priset för ett fordon och därefter en studie
av tillverkningskostnaderna. Konstruktörer är väl insatta
i formgivning och prestationsfaktorer men vanligen ej i
prisbedömning. Ekonomisk kontroll måste därför utövas
under hela konstruktionsstadiet så att fordonet kan säljas
med avsett resultat till det förutbestämda priset.
Konstruktionskontoret får därför en kostnadsram angiven. Det
är sedan ingenjörernas uppgift att inom denna konstruera
ett fordon som tillfredsställer köparen lika bra som andra
fordon i samma prisklass eller bättre.

Det kan naturligtvis bli nödvändigt att sänka anspråken
på det önskade ekonomiska resultatet för att uppnå
erforderliga prestanda. Det betydelsefulla är emellertid att man,
om så är nödvändigt redan en avsevärd tid innan
tillverkningen börjar, justerar och bringar finansiella planer att
stämma med det väntade begränsade resultatet.

Förkalkylerna pågår jämsides med konstruktionsarbetet
på en ny modell. Ekonomiavdelningens kalkylatorer stu-

derar då ingenjörernas konstruktiva förslag. Kostnaden
för varje förslag fastställs och dess inverkan på fordonets
totala kostnad beaktas. En del förslag läggs kanske
omedelbart åt sidan, emedan de ställer sig för dyra. Andra som
ej är så givna underkastas närmare granskning. Förslagen
överlämnas sedan till en kommitté för produktplanering.
När allt visar sig tillfredsställande godkänns
konstruktionskontorets förslag slutgiltigt och definitiva bestämmelser
för konstruktionerna i den nya modellen utfärdas.

Inom automobilindustrin måste detta slutliga
godkännande komma 9—12 månader innan en ny modell skall börja
levereras. Verktyg måste köpas, utrustningar planeras,
köpekontrakt upprättas samt detaljerade
konstruktionsanvisningar utfärdas.

Kostnads- och resultatbudget

Kostnadsbudgetens funktion är att vara den måttstock
med vilken kostnaderna skall kontrolleras. Den omfattar
titlarna: direkt material, direkt arbete,
tillverkningskostnader samt administrations- och försäljningskostnader.
Särskilda budgeter uppgörs även för specialverktyg,
konstruktionskontor och utrustningar.

Då en automobils slutliga konstruktion fastställs fattas
beslut om typ samt kvantitet och kvalitet på materialet för
varje detalj. Dessa beslut utmynnar i
konstruktionsanvisningar som ger alla nödvändiga uppgifter om varje detalj.
Det bestäms även om företaget skall tillverka eller köpa
detaljen, varvid tillgänglig kapacitet, verksamhetens
lönsamhet, pålitlighet och kvalitetsfrågor beaktas.
Inköpsavdelningen tillhandahåller prisnoteringar, där sådana
finns tillgängliga, och uppskattar övriga priser.

Arbetsstudieavdelningen beräknar därefter standardtider
och därmed omfattningen av det direkta arbetet för
tillverkningen av detaljerna. Man beaktar dock att fabriken
ej alltid kan hålla dessa tider på grund av normala
driftavbrott och igångsättnings- och avställningssvårigheter.
Särskilda poster upptas härför i budgeten.

Tillverkningsomkostnadernas delbudgeter uppgörs av
varje avdelning och sammanställs för varje fabrik och
"division". Varje fabrikschef skall tillsammans med sina
avdelningschefer och förmän och med ekonomiavdelningen
genomgå och fastställa tillverkningskostnaden för en viss
fastställd volym. Ekonomiavdelningen hjälper därvid till
med att beräkna fasta och rörliga kostnader. Rörliga
komponenter beräknas i relation till standardtider för direkt
arbete i kronor. De används sedan vid beräkning av tillåtna
kostnader för varje vecka under tillverkningsperioden.

Försäljnings- och administrationskostnadernas budgeter
kan uppdelas i två huvudgrupper. Den ena gäller
kostnader, som orsakas av stabsavdelningar och centrala
administrationsavdelningar och som ej förändras med
volymen annat än på lång sikt, t.ex. kostnader för
ekonomiavdelningen och den juridiska avdelningen. Den andra är
verksamheter av produktiv natur som ej är av
tillverkningsnatur, t.ex. lagerhållning och distribution av
reservdelar och tillbehör.

Den första typen av kostnader kontrolleras med fasta
månatliga budgeter. Avdelningscheferna beräknar vad
programmen kommer att kosta under det kommande
modellåret. Den andra typen kontrolleras med rörliga
budgeter liknande dem, som används för tillverkningen. Dessa
uppgörs för en begärd volym och uppdelas i fasta och
rörliga delar så att den senare kan justeras till den
faktiska volymen under modellåret.

Kostnadsberäkningarna för all verksamhet av nämnda
slag sammanfattas sedan och presenteras för högsta
ledningen för godkännande. Inom de flesta amerikanska
företag finns fortfarande mycket att vinna på en
genomgripande analys av kostnader inom administration och
försäljning. Budgettekniken är relativt outvecklad inom detta
område, som är fruktbart ur kostnadsbesparingssynpunkt.

Specialverktygen inom bilindustrin används som regel
endast för en modell. När de en gång köpts beror verk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0863.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free